Jag har bytt ut en mängd stockar i vårt timmerhus både syll och under fönster.
I samband med detta upptäckte jag att man lagt på något cementliknande utanpå lerkliningen. Jag har tagit bort all lera och reglat upp och isolerat med isolina.

Det var ett riktigt grisjobb som jag inte vill göra om.

I andra änsdan av huset är det bara bytt stockar under fönsterna och leran har lossnat bitvis men sitter huvudsakligen kvar.(ingen cementlagning)

Jag har ledsnat och vill regla upp utanpå leran med tapeter och allt för att komma vidare och kunna använda huset inom rimlig tid.

Detta kan ju ses som byggnadsvård att allt finns kvar under och funktionsmässigt borde ju isolina och lerklinging fungera i kombination.

Medveten om att många förespråkar lerklining men för övrigt skulle denna genväg kunna vara funktionell och i byggnadsvårdens tecken då jag i alla fall inte förstör något gammalt?
 
Redigerat:
Personligen tycker jag att det är funktionen hos de material och konstruktioner man väljer som är det viktiga. Skulle du regla upp, sätta plast och sedan gipsskiva så hade jag lutat på fusk. Väljer du en konstruktion som andas (kommer aldrig ihåg vad skivorna heter) så har du ju inte förstört funktionen hos stommen men du får raka väggar som är enkla att tapetsera.
Min personliga utgångspunkt är - "Hur hade dom som byggt huset gjort?" Självklart skulle man gjort det så enkelt för sig som möjligt och använt de verktyg som underlättat mest MEN dom skulle aldrig använda material som inte är naturliga etc.

Mina fem öre...
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.