Fuktvandring under byggplast i mark
Verkar vara lite delade meningar om man ska ha byggplast i/under sin grund eller inte. Vissa tillverkare anger till exempel att man ska lägga byggplast mellan lagren av cellplast om man gjuter en platta. Vissa andra säger att den ska vara direkt mot marken om man gör en krypgrund.
Tanken med byggplasten är ju så klart att stoppa markfukt från att komma upp i grunden.
Det jag undrar är vad som händer med fukten som så att säga "fastnar" under plasten. Kommer den stanna där, eller kommer den flytta på sig?
Om man lägger plast direkt mot marken under grunden, kan man helt hoppa över lagret med kapillärbrytande makadam man normalt använder?
Tanken med byggplasten är ju så klart att stoppa markfukt från att komma upp i grunden.
Det jag undrar är vad som händer med fukten som så att säga "fastnar" under plasten. Kommer den stanna där, eller kommer den flytta på sig?
Om man lägger plast direkt mot marken under grunden, kan man helt hoppa över lagret med kapillärbrytande makadam man normalt använder?
När det gäller krypgrund så har jag alltid (=sedan jag blev medveten om problemet) trott att rekommendationen var makadam/grus + plast. Utan att vara kunnig på området så skulle jag tro att fukt under plasten dels stannar där dels sipprar upp i kanten av plasten, dvs, släpper igenom en del av fukten.
Nope, tycker inte jag i alla fall.tlundberg skrev:
Anledningen bör vara att minska exponeringen av ev markradon.
Vi har byggt i radonosäkert område, jag skippade plast ändå, men la radonslang.
edit:
Ja, när det gäller krypgrund anser jag att plasten är/kan vara till för att stoppa både markfukt och radon.
Nja, så småningom borde väl en jämvikt infinna sig, som inte skiljer sig så väldigt mycket från vad det blir utan plast.
När jag fuktfunderar så brukar jag anse att marken alltid är 100% RF, men endast vatten i ångfas (vilken en korrekt utförd dränering ska se till). Och sen har vi ett annat temp/fuktklimat ovanpå plattan. Då borde så småningom alla delar i konstruktionen erhålla en viss temp och därmed så småningom en viss jämviktsfukthalt.
Men det är klart, utan plast så blir det kanske en kontinuerlig diffusion som ger ett lite annat jämviktsläge, men betongen är rätt ordentligt diffusionströg, så jag tror inte det bör skilja så väldans mycket.
Eller tja, kanske RF över plasten kan bli en del lägre.
OK, jag erkänner, jag har inte funderat så mycket på det här ...
Till detta kommer den omvända fuktvandringen som kan ske när golvvärmen slås av.
Ja det är nog inte helt självklart vad som händer, ändå ...
Nej, det tycker jag inte.
Jag tycker att det alltid är viktig att låta fritt vatten under huset kunna rinna iväg till dräneringen och bort.
Ja, det är det som jag tycker är lite märkligt. Om man som Mikael_L antar att marken har 100% RF så är det alltså 100% fuktighet direkt under plasten. Stiger det upp mer fukt kommer det antingen bildas kondens under plasten, eller måste fukten (i ångform) ta vägen någon annan stans. Enda vägen den kan flytta sig är väl då längs med plasten tills plasten tar slut och där fortsätta upp genom marken. Om då plasten slutar på insidan av kantbalken i en platta, eller på insidan av väggarna i en krypgrund borde det väl innebära att det blir väldigt hög fuktbelastning just där.bonnier skrev:
Har fukten ingen annan stans att ta vägen borde väl all fukt komma upp i grunden/plattan trots att man har plast? Skillnaden är att den kommer upp mer koncentrerat längs med ytterkanterna än mer jämt utspridd över hela ytan.
Tricket är ju att plasten skapar ett eget klimatområde mellan mark och plast och där under skapas lokal jämnvikt som minskar avdunstningen etc från marken.
Lite smiter ju ut på kanterna men inte lika mycket som om plasten inte låg där.
Lite smiter ju ut på kanterna men inte lika mycket som om plasten inte låg där.
Jag tror kanske det gick upp ett ljus för mig nu
Jag har hela tiden föreställt mig att det konstant stiger upp fukt i ångfas genom marken. Med ett "plastlock" över marken skulle det tillslut bli "överfullt" och fukten "rinner över" ut förbi kanten på plasten. Som att hälla vatten i en skål, fast uppochner. När skålen blir full kommer det rinna ut precis lika mycket vatten på bordet som det gjorde utan skål. Skillnaden är att det nu rinner längs med kanterna på skålen i stället för rakt ner från kannan man häller med.
Men om man tänker att anledningen till att det hela tiden fyller på med fukt i ångfas är att det hela tiden försvinner upp genom marken. Då måste det fylla på underifrån för att upprätthålla 100% rf i marken. Lägger man då på plast avstannar transporten av fukt upp genom marken, och det slutar också fylla på med fukt underifrån. Det blir "fullt", men aldrig "överfullt". Bredvid plasten fortsätter det som vanligt, i samma takt, transporteras fukt i ångfas upp från marken.
Någon som fattar vad jag menar? Har jag rätt?
Jag har hela tiden föreställt mig att det konstant stiger upp fukt i ångfas genom marken. Med ett "plastlock" över marken skulle det tillslut bli "överfullt" och fukten "rinner över" ut förbi kanten på plasten. Som att hälla vatten i en skål, fast uppochner. När skålen blir full kommer det rinna ut precis lika mycket vatten på bordet som det gjorde utan skål. Skillnaden är att det nu rinner längs med kanterna på skålen i stället för rakt ner från kannan man häller med.
Men om man tänker att anledningen till att det hela tiden fyller på med fukt i ångfas är att det hela tiden försvinner upp genom marken. Då måste det fylla på underifrån för att upprätthålla 100% rf i marken. Lägger man då på plast avstannar transporten av fukt upp genom marken, och det slutar också fylla på med fukt underifrån. Det blir "fullt", men aldrig "överfullt". Bredvid plasten fortsätter det som vanligt, i samma takt, transporteras fukt i ångfas upp från marken.
Någon som fattar vad jag menar? Har jag rätt?
Du får fundera lite kring drivkraft för fuktvandring och vattenrörelser. Det knepiga med vatten är att transport kan ske åt olika håll samtidigt. Vatten kan tex. transporteras av kapillära sugkrafter åt ett håll samtidigt som vatten i ångfas drivs åt andra hållet på grund av temperaturskillnad.
Kapillära krafter kan vi nog bortse ifrån. Jag antar att hela grunden är avskild från marken med ett helt kapillärbrytande lager.
På ditt inlägg låter det nästan som att temperaturskillnad är enda anledningen för att vattenånga flyttar på sig. Men även skillnader i RF spelar väl in?
På ditt inlägg låter det nästan som att temperaturskillnad är enda anledningen för att vattenånga flyttar på sig. Men även skillnader i RF spelar väl in?
Jo, temperatur spelar så klart en stor roll. Men det går väl att ha luft som vid samma temperatur har olika RF? Med hjälp av en avfuktare till exempel.
Men om vi återgår till temperatur, och en tidigare tråd där Mikael och jag har diskuterat fukt, http://www.byggahus.se/forum/byggnadsvard/219195-angelaget-2.html#post1811906 så har vi kanske svaret på varför det inte behövs plast för fuktens skull.
RF i mark: 100%
Temperatur i mark: 8*C
Ångtryck: 1073 Pa
RF inne: 60%
Temperatur inne: 20*C
Ångtryck: 1402 Pa
Det högre ångtrycket inne gör att fukten i ångfas snarare vill gå inifrån ut, än tvärt om.
Men om vi återgår till temperatur, och en tidigare tråd där Mikael och jag har diskuterat fukt, http://www.byggahus.se/forum/byggnadsvard/219195-angelaget-2.html#post1811906 så har vi kanske svaret på varför det inte behövs plast för fuktens skull.
RF i mark: 100%
Temperatur i mark: 8*C
Ångtryck: 1073 Pa
RF inne: 60%
Temperatur inne: 20*C
Ångtryck: 1402 Pa
Det högre ångtrycket inne gör att fukten i ångfas snarare vill gå inifrån ut, än tvärt om.
Nej, det spelar inte en stor roll - det är i själva verket avgörande!
Temperaturskillnad är drivkraft för diffusiv fuktvandring. När man räknar på det kan man välja temperatur eller partiellt ångtryck som drivkraft i jämviktsekvationerna men det är i praktiken samma sak.
Temperaturskillnad är drivkraft för diffusiv fuktvandring. När man räknar på det kan man välja temperatur eller partiellt ångtryck som drivkraft i jämviktsekvationerna men det är i praktiken samma sak.
Utan att blanda in ekvationer för fuktvandring i mark osv så är väl plastens närvaro menat att agera som ett lock - dvs där plasten ligger kommer ingen, eller iaf mkt begränsat, med fukt igenom.
Brevid plasten kommer fukt som normalt, eller mer/mindre - men då måste man blanda in de där ekvationerna och jag misstänker att ökning/minskning kommer vara relativt liten ändå.
Mao byggplasten är ett lock, kokar man upp en gryta vatten och hänger upp ett lock ovanför (med spalt, så kommer ångan inte gå rakt upp utan tvingas åt sidorna - så det som är rakt ovanför locket blir inte lika ångexponerat....
/K
Brevid plasten kommer fukt som normalt, eller mer/mindre - men då måste man blanda in de där ekvationerna och jag misstänker att ökning/minskning kommer vara relativt liten ändå.
Mao byggplasten är ett lock, kokar man upp en gryta vatten och hänger upp ett lock ovanför (med spalt, så kommer ångan inte gå rakt upp utan tvingas åt sidorna - så det som är rakt ovanför locket blir inte lika ångexponerat....
/K
Jag valde tillslut att ha plast, som du kan se i min projekttråd. http://www.byggahus.se/forum/socialt-projekt/220006-mitt-forsta-utbygge-tv-rum-och-sovrum.html
Det jag ser är att det blir vattendroppar under plasten. Men jag ser ju bara där jag inte har någon isolering än. Jag vet ju inte hur det blir sen när jag har fått på isolering på ovansidan av plasten och temperaturen då är samma på båda sidor om plasten.
Det jag ser är att det blir vattendroppar under plasten. Men jag ser ju bara där jag inte har någon isolering än. Jag vet ju inte hur det blir sen när jag har fått på isolering på ovansidan av plasten och temperaturen då är samma på båda sidor om plasten.
Vi har en källare med berggrund, berget som lutar dvs en skillnad på >30 cm.
Det är lite fuktigt på marken, byggaren föreslår att lägga platonmatta först och gjuta med EPS betong att få jämn yta. Därpå kan man lägga cellplast och sen gjuta golvvärme i flytspackel.
Teori: Den lite vatten under platonmatta ska dränera mot väggar och därifrån ska avdunsta bort. Platonmatta ska hindra fukten att komma upp.
Ska platonmatta hålla?
Är det rätt konstruktion och inte en riskkonstruktion?
Vad har ni för synpunkter eller förslag?
Det är lite fuktigt på marken, byggaren föreslår att lägga platonmatta först och gjuta med EPS betong att få jämn yta. Därpå kan man lägga cellplast och sen gjuta golvvärme i flytspackel.
Teori: Den lite vatten under platonmatta ska dränera mot väggar och därifrån ska avdunsta bort. Platonmatta ska hindra fukten att komma upp.
Ska platonmatta hålla?
Är det rätt konstruktion och inte en riskkonstruktion?
Vad har ni för synpunkter eller förslag?
