Byggahus.se

Fukt ingjutna reglar

  1. S
    Medlem Nivå 4
    Hej, var på visning på ett radhus från 1977 men hittade följande formulering i besiktningsprotokollet:
    Fuktkvot (FK) uppmättes till ca 24% FK i nederkant på träregel som är fastgjuten i betongplattan. Det kritiska gränsvärdet för mikrobiell tillväxt brukar anges till ca 15-17% fuktkvot (FK).

    Det var uppmätt i en källare, se nedan:

    Konstruktion
    Byggnadsdel Konstruktionsdel
    Utreglad vägg.
    Utreglad vägg i förråd.
    Markmotfylld yttervägg, träreglar med mellanliggande isolering.

    Förstår att fukt inte är bra, men vad innebär detta i arbete? Dvs handlar det om att riva upp hela källaren eller är det nåt som man relativt enkelt själv kan bila bort och gjuta igen?

    Vad säger den samlade expertisen, är det skäl nog att undvika köp? Huset är relativt högt prissatt så det finns inte jättestora marginaler rent ekonomiskt (läs: om det handlar om flera hundratusen känns det inte värt det.)
     
  2. Stefan N
    Verktygstokig · Nivå 20
    Det va ju ett sätt man byggde på då och det har ju visat sig att det inte va så bra. I princip ska ju allt organiskt ut och ersättas och du verkar ju ha trä både på golv och väggar i kontakt med grundkonstruktionen.
     
    • Laddar…
  3. Jonas ”Snabbe” Andersson
    Husägare · Nivå 8
    Länk till protokoll?
     
    • Laddar…
  4. S
    Medlem Nivå 4
  5. E
    Medlem · Nivå 9
    Kort sagt så skall man undvika organiska material i källare.
    Källare bör användas som källare dvs, förråd, tvättstuga, garage osv. Ej bostad.
     
  6. Jonas ”Snabbe” Andersson
    Husägare · Nivå 8
    Efter att ha sett bilder på bostaden så verkar det som om bara halva huset ligger en halv trappa under mark, och bara en vägg som ligger ut mot mark. Det verkar enkelt att dränera om, man kan nog göra det för hand om man vill med en spade. Jag hade inte oroat mig för de fastgjutna träet, det är nog ganska lätt åtgärdat.

    Det verkade va värre med brunnarna i dusch/badrum. Det kanske jag hade kollat upp lite extra.
     
    • Laddar…
  7. lilllasrne
    Medlem · Nivå 6
    Jag har platta på mark med risk för
    Förhöjda fk mellan 9 och 20% på 4 ställen när jag flytta in .. jag dränera och grävde bort blommor gräs allt ..jag öppnade upp golvet och isolering rev ur allt .. satt det jag kunde på syll .. 2 år senare .. snustort ... ( jag har på vissa ställen ingjutna träreglar kvar då jag skulle få riva hela köket på andra sidan väggen .... )
     
  8. Stefan N
    Verktygstokig · Nivå 20
    Ja, det är väl lagom att bila upp gamla gjutjärnsbrunnarna när man tar bort träkonstruktionerna. Kort sagt, det kommer kosta en del och är det på snöret redan innan så är nog inte detta rätt hus för er.
     
    • Laddar…
  9. J
    Medlem · Nivå 23
    Man bör inte använda organiskt material i källare som saknar isolering på ytterväggarnas utsida och under bottenplattan. Finns det sådant bör det bytas ut snarast mot oorganiskt material av sten eller stål etc. Vad som är lämpligast beror på hur utrymmet ska användas. Kostnaden är helt beroende på storleken på den yta som behöver åtgärdas. Är det bara en vägg behöver det inte bli så dyrt. Fuktproblemen här är förutsägbara och beror främst på att inneluftens vattenånga har kondenserat i betongkonstruktionen som är kall då den saknar solering. Lägre temperatur i källaren hade minskat fuktrisken. Dräneringsproblem kan givetvis också späda på utvecklingen, men det brukar märkas i form av större vattenmämgder.
     
    • Laddar…
  10. S
    Medlem Nivå 4
    Tack för svar, så kort sagt de förhöjda fuktvärden beror med största sannolikhet på att dräneringen är ”slut”/behöver förnyas?

    Tänker att det blir lite knöligt iom radhus, eftersom jag med största sannolikhet måste få med grannarna på tåget? Lär ju behöva gräva upp del av grannens rabatt/uteplats när jag håller på
     
  11. Jonas ”Snabbe” Andersson
    Husägare · Nivå 8
    Nej den behöver inte va slut, bara en tanke, Justus svar är nog mer rättvisande än mina tankegångar.
     
    • Laddar…
  12. A
    Medlem Nivå 4
    Kan du förklara varför lägre temperatur skulle minska fuktrisken i en källare? Höjs temperaturen så är det fortfarande lika mycket vattenånga i luften. Dvs, skillnaden i ånghalt som driver fuktvandring är konstant. Däremot minskar den relativa luftfuktigheten med ökade temperatur vilket åtminstone jag ser som en positiv effekt.

    (Visst, om det tillåts strömma luft genom väggarna så finns en risk att den ökade temperaturen kan ställa till det mer.)
     
    • Laddar…
  13. J
    Medlem · Nivå 23
    Det är ju helt rätt att en temperaturhöjning i sig inte leder till att mångden vattenånga ökar, men det är en sorts laboratoriesituation som inte är relevant i sammanhanget. Det man måste jämföra är den långsiktiga graden av uppvärmning. Då kan luft med 16° temperatur binda mindre mängd vattenånga än luft med 20°. Vid den nedkylning som sker i betongen kommer den relativt sett varmare luften att avge större mängd vattenånga till betongen.

    1950-talets källare var aldrig varmare än 16°. Problemen började dyka upp när källare användes till bostadsändamål. Få svenska byggproblem är lika väldokumenterade.
     
    • Laddar…
  14. A
    Medlem Nivå 4
    Jag tycker du blandar ihop fysik och ändrade levnadsvanor. Så som jag ser det, är en temperaturökning på några grader i en källare så gott som alltid positiv om alla andra parametrar är konstanta. Givetvis kommer risken för fuktproblem öka om fukttillskottet ökar (ex mer tvättande och boytor i källaren). Men det gör den ju även om källaren är 16 grader istället för 20 grader.
     
  15. J
    Medlem · Nivå 23
    Ändrade levnadsvanor och fysik hör absolut ihop. Det var samma sak med oisolerade betongplattor på mark (dvs källarlösa hus) som var vaniga ett slag i början på 1970-talet. Fuktproblemen orsakades av kondens från inneluften i betongen. När man övergick till isolerade plattor försvann problemen. I absoluta tal kan några graders temperaturskillnad betyda stora skillnader i mängden bunden vattenånga.