myrstack:
Detta är vad leverantören skrev till mig, vet inte mer än så. "Om du skall köra så mycket luft så kan du hålla ganska hög temperatur utan att det börjar att likna takvärme. Men över 45-50 grader skall du nog inte gå, det vet jag att de gör i passivhusen." Kanske saknas ett "inte" någonstans? Jag tolkar det som att man skall hålla sig under 45-50 grader på tilluften i alla fall.
Det finns diagram till tilluftsdonen men de är inte så lätt för mig att läsa ut vad som händer med kastlängden om man varierar luftflödet mellan 7-17 l/s. Optimal spaltöppning verkar skilja några millimeter på de båda fallen. Leverantören säger "Att variera flödet mellan 7 och 17 liter är inga problem enligt våra konstruktörer."
Det är dessa don vi talar om:
http://www.ventilationsbutiken.se/i...&category_id=b0776a3cc0880a4c1d6354400f4aabf0
Jag tror som jag skrev tidigare att man skall hålla sig till ett konstant luftflöde hur som helst. Finns ingen möjlighet till automatisk reglering av luftflödet i Heruaggregatet och det kostar inte mycket att köra dubbla luftflödet kontinuerligt tack vare energisnåla fläktar, effektiv mekanisk värmeåtervinning samt effektiv bergvärmepump.
Detta är vad leverantören skrev till mig, vet inte mer än så. "Om du skall köra så mycket luft så kan du hålla ganska hög temperatur utan att det börjar att likna takvärme. Men över 45-50 grader skall du nog inte gå, det vet jag att de gör i passivhusen." Kanske saknas ett "inte" någonstans? Jag tolkar det som att man skall hålla sig under 45-50 grader på tilluften i alla fall.
Det finns diagram till tilluftsdonen men de är inte så lätt för mig att läsa ut vad som händer med kastlängden om man varierar luftflödet mellan 7-17 l/s. Optimal spaltöppning verkar skilja några millimeter på de båda fallen. Leverantören säger "Att variera flödet mellan 7 och 17 liter är inga problem enligt våra konstruktörer."
Det är dessa don vi talar om:
http://www.ventilationsbutiken.se/i...&category_id=b0776a3cc0880a4c1d6354400f4aabf0
Jag tror som jag skrev tidigare att man skall hålla sig till ett konstant luftflöde hur som helst. Finns ingen möjlighet till automatisk reglering av luftflödet i Heruaggregatet och det kostar inte mycket att köra dubbla luftflödet kontinuerligt tack vare energisnåla fläktar, effektiv mekanisk värmeåtervinning samt effektiv bergvärmepump.
Har du närmare spec på hur Myresjöhus tänker sig dimensionering av radiatorer på övervåningen?
Och hur ser deras beräkningar ut för transmission mm?
Viktigt i ditt fall kommer dimensionering av batterier för värme, kyla att vara, det är lätt att hamna fel både på luft och mediesidan där. Sambanden är inte helt självklara när det gäller varaktighet, tryckfall, förluster, medeltemperaturer osv och hamnar man snett får man extrema driftpunkter vid ytterlighetsfallen. I ditt fall även viktigt att balansera VP - golvvärmen - FTX batteri så att de verkar optimalt tillsammans.
Tänk igenom allt själv noga, du verkar tillräckligt insatt redan för att kunna göra relevanta överväganden. Och lita inte helt på säljare av aggregat, don mm som sagt finns många fällor i samband med lågflödes luftburen värme, och i mina ögon är det många inom vent som inte är fullt kapabla till detta. De följer ofta vanans makt via produktblad, handböcker, "så har vi alltid gjort" osv, innovationsgraden låg och egna intresserade tankar är inte så vanliga.
Återkom med dina tankegångar så kan vi spåna vidare.
Och hur ser deras beräkningar ut för transmission mm?
Viktigt i ditt fall kommer dimensionering av batterier för värme, kyla att vara, det är lätt att hamna fel både på luft och mediesidan där. Sambanden är inte helt självklara när det gäller varaktighet, tryckfall, förluster, medeltemperaturer osv och hamnar man snett får man extrema driftpunkter vid ytterlighetsfallen. I ditt fall även viktigt att balansera VP - golvvärmen - FTX batteri så att de verkar optimalt tillsammans.
Tänk igenom allt själv noga, du verkar tillräckligt insatt redan för att kunna göra relevanta överväganden. Och lita inte helt på säljare av aggregat, don mm som sagt finns många fällor i samband med lågflödes luftburen värme, och i mina ögon är det många inom vent som inte är fullt kapabla till detta. De följer ofta vanans makt via produktblad, handböcker, "så har vi alltid gjort" osv, innovationsgraden låg och egna intresserade tankar är inte så vanliga.
Återkom med dina tankegångar så kan vi spåna vidare.
GK100:
Jag har begärt att få ut energideklarationen från Myresjöhus, hoppas det framgå där. Sen kommer jag att gå igenom våra önskemål med deras värme- och ventilationsansvarige. Det är ju vissa saker vi kommer att kunna välja bort och andra som man kanske måste se över dimensioneringen av för att få en väl fungerande totallösning. Vilken effekt behöver man t.ex. på bergvärmepumpen? Kunde jag intressera Myresjöhus för lösningen så kanske man kan hitta någon uppsida dessutom
Vattenbatterier till Heru aggregatet finns bara i en dimension. De klarar upp till 200 l/s så de är bra dimensionerade för det luftflöde som avses. Däremot ser jag nu att vattenflödet och vattentemperaturen inte är helt optimal, relativt låg flöde och istället hög temperatur. Bergvärmepumpen trivs bättre vid högre vattenflöde och lägre temperatur. Jag skall fråga Östbergs om vattenflödet som anges i databladet bara är en driftpunkt eller om det är maxflödet.
Det är en lite knepig uppgift att få någon att garantera att allt blir rätt och kommer fungera när man har lite egna idéer på det här viset. Ser du fler fallgropar än dem vi redan talat om?
Vi kan väl försöka summera lite:
1) Tilluftstemperaturen får inte bli för hög i förhållande till luftflödet. Värmen kan då samlas vid taket. Vid högre luftflöde är det dock lättare att få bra inblandning i rumsluften. Ett bud är att det går bra upp till 45-50 grader vid 17 l/s.
2) Man bör vara försiktig med variabelt luftflöde. För optimal rumsinblandning är det rätt noga med vilken spalthöjd det skall vara i tilluftsdonen. Får man inte rätt på detta kan det bli dragigt (Både vid för högt och för lågt flöde).
3) Tilluftskanaler måste förses med kondensstrumpa. Kör man kylvattenbatteri behöver man dessutom en kondenspump och/eller avloppsslang för kondensvattnet.
4) Extra ljuddämpning kan behövas och viktigt att placera aggregatet på ett bra ställe efterssom det låter mer när man kör systemet på högsta fart. Rätt dimensionerat kanalsystem för planerat luftflöde.
5) Man måste vara medveten om att alla FTX system kräver visst underhåll. På Heru 180 s EC aggregatet skall påsfiltret bytas ca en gång om året. Aggregatet larmar när filtret är fullt. Även fläktar måste rengöras.
6) Återluft kan låta som en bra idé men man får då kolla så att man inte får två separata system som inte kan prata med varandra och som har hand om olika funktioner för klimatstyrningen. SAU aggretaget styr t.ex. varmvattenbatteriet medan man måste koppla kylvattenbatteriet till Heru aggregatet. Behovet av kyla eller värme kan växla snabbt över ett dygn så det är ingen bra idé att bara ha ena systemet inkopplat åt gången. Keep it simple.
7) Viktigt att kolla upp så att uppvärmningseffekten i vattenbatteriet verkligen räcker till i förhållande till husets klimatskal och placering i landet. Här i söder har vi enligt SMHI en medeltemperatur på 6,8 grader och det har aldrig varit kallare än -25,2 grader. Med FTX får man låga värmeförluster i ventilationen men vattenbatteriets effekt måste även räcka till för att klara värmeförluster genom husets klimatskal.
Jag har begärt att få ut energideklarationen från Myresjöhus, hoppas det framgå där. Sen kommer jag att gå igenom våra önskemål med deras värme- och ventilationsansvarige. Det är ju vissa saker vi kommer att kunna välja bort och andra som man kanske måste se över dimensioneringen av för att få en väl fungerande totallösning. Vilken effekt behöver man t.ex. på bergvärmepumpen? Kunde jag intressera Myresjöhus för lösningen så kanske man kan hitta någon uppsida dessutom
Vattenbatterier till Heru aggregatet finns bara i en dimension. De klarar upp till 200 l/s så de är bra dimensionerade för det luftflöde som avses. Däremot ser jag nu att vattenflödet och vattentemperaturen inte är helt optimal, relativt låg flöde och istället hög temperatur. Bergvärmepumpen trivs bättre vid högre vattenflöde och lägre temperatur. Jag skall fråga Östbergs om vattenflödet som anges i databladet bara är en driftpunkt eller om det är maxflödet.
Det är en lite knepig uppgift att få någon att garantera att allt blir rätt och kommer fungera när man har lite egna idéer på det här viset. Ser du fler fallgropar än dem vi redan talat om?
Vi kan väl försöka summera lite:
1) Tilluftstemperaturen får inte bli för hög i förhållande till luftflödet. Värmen kan då samlas vid taket. Vid högre luftflöde är det dock lättare att få bra inblandning i rumsluften. Ett bud är att det går bra upp till 45-50 grader vid 17 l/s.
2) Man bör vara försiktig med variabelt luftflöde. För optimal rumsinblandning är det rätt noga med vilken spalthöjd det skall vara i tilluftsdonen. Får man inte rätt på detta kan det bli dragigt (Både vid för högt och för lågt flöde).
3) Tilluftskanaler måste förses med kondensstrumpa. Kör man kylvattenbatteri behöver man dessutom en kondenspump och/eller avloppsslang för kondensvattnet.
4) Extra ljuddämpning kan behövas och viktigt att placera aggregatet på ett bra ställe efterssom det låter mer när man kör systemet på högsta fart. Rätt dimensionerat kanalsystem för planerat luftflöde.
5) Man måste vara medveten om att alla FTX system kräver visst underhåll. På Heru 180 s EC aggregatet skall påsfiltret bytas ca en gång om året. Aggregatet larmar när filtret är fullt. Även fläktar måste rengöras.
6) Återluft kan låta som en bra idé men man får då kolla så att man inte får två separata system som inte kan prata med varandra och som har hand om olika funktioner för klimatstyrningen. SAU aggretaget styr t.ex. varmvattenbatteriet medan man måste koppla kylvattenbatteriet till Heru aggregatet. Behovet av kyla eller värme kan växla snabbt över ett dygn så det är ingen bra idé att bara ha ena systemet inkopplat åt gången. Keep it simple.
7) Viktigt att kolla upp så att uppvärmningseffekten i vattenbatteriet verkligen räcker till i förhållande till husets klimatskal och placering i landet. Här i söder har vi enligt SMHI en medeltemperatur på 6,8 grader och det har aldrig varit kallare än -25,2 grader. Med FTX får man låga värmeförluster i ventilationen men vattenbatteriets effekt måste även räcka till för att klara värmeförluster genom husets klimatskal.
Du kan ju skriva igen när du har mer fakta och tänkt klart, se framför allt upp med höga temperaturer både på vatten och luftsidan. De matchar inte VP-drift och inte heller lågflödes luftburen värme.
Helt klart finns många fallgropar i detta fall men allt är ju överkomligt.
Helt klart finns många fallgropar i detta fall men allt är ju överkomligt.
Har ytterligare några funderingar.
Ju högre flöde på luft och vatten, desto lägre temperatur kan värmebärarkretsen ha och desto effektivare jobbar värmepumpen.
Har pratat lite mer med Östberg och vet nu att för optimal verkningsgrad i deras vattenbatterier skall tryckfallet på vattenflödet ligga runt 15 kPa. Att låta Heru aggregatet styra effekten genom att "strypa" vattenflödet är alltså egentligen inte helt optimalt (för uppvärmningen). För högsta möjliga verkningsgrad skall man istället låta bergvärmepumpen reglera temperaturen på värmebärarkretsen (Finns rumstemperaturgivare som kan användas för detta).
För varmvattenbatteriet är tryckfallet 15 kPa vid 0,10 l/s medan kylvattenbatteriet får ett tryckfall på 12,4 kPa vid 0,16 l/s. Bergvärmepumpens nominella flöde på värmebärarkretsen är 0,18 l/s (Nibe F1245, 8 kW).
Vattenflödet i Varmvattenbatteriet är alltså egentligen lite underdimensionerat i förhållande till bergvärmepumpens värmebärarkrets. Kylvattenbatteriet är däremot bättre dimensionerat. Borde man inte kunna köra med enbart kylvattenbatteri? D.v.s. koppla kylvattenbatteriet direkt på bergvärmepumpens värmebärarkrets? Vid kyldrift stängs kompressorn av medan värmekretsens cirkulationspump forseras. Viktigt om man gör så är att kallvatten ej får gå ut i golvslingorna. Kan man få detta att funka behöver man varken varmvattenbatteriet eller PSC 44 tillbehöret som normalt krävs för passiv kyla. Skall forska vidare i denna möjlighet och höra mig för vilken deltatemp det blir mellan köldbärarkrets och värmebärarkrets med kompressorn avslagen.
Har frågat Östberg vilka temperaturer man kan köra i kylvattenbatteriet men vad skulle kunna hända om man kör 55 grader varmt vatten? Batteriet lär väl knappast smälta. Kyleffekten måste styras med vattenflödet eftersom temperaturen blir vad den blir när kompressorn är avstängd. Optimalt vore om bergvärmepumpens cirkulationspump styr flödet men enligt databladet är minflödet 0,13 l/s. För kyldrift får man nog därför använda Heruaggregatets styrsystem för att strypa flödet i batteriet lagom mycket för att få ut rätt kyleffekt.
------------
Det finns en nackdel med hur en bergvärmepump fungerar som kan bli ett problem. Det sitter en växelventil i bergvärmepumpen som styr över vattenflödet från värmebärarkretsen till varmvattenberedaren när varmvattenladdning sker. Golvvärme och radiatorsystem är ju rätt långsamma så där märks det inte så mycket men skulle tro att ett luftburet klimatsystem är betydlig mer känsligt för detta. Frågan är bara hur stort problemet är? Det går att styra värmeladdningen på olika sätt så att man inte behöver köra den så länge varje gång.
Det skulle ju gå att fixa till detta med elektrisk kanalvärmare som går in under värmeladdning på vintern och kylan på separat cirkulationskrets med PSC 44 tillbehöret. Men det blir mycket dyrare och mer komplicerat så tror man får leva med denna brist.
Ju högre flöde på luft och vatten, desto lägre temperatur kan värmebärarkretsen ha och desto effektivare jobbar värmepumpen.
Har pratat lite mer med Östberg och vet nu att för optimal verkningsgrad i deras vattenbatterier skall tryckfallet på vattenflödet ligga runt 15 kPa. Att låta Heru aggregatet styra effekten genom att "strypa" vattenflödet är alltså egentligen inte helt optimalt (för uppvärmningen). För högsta möjliga verkningsgrad skall man istället låta bergvärmepumpen reglera temperaturen på värmebärarkretsen (Finns rumstemperaturgivare som kan användas för detta).
För varmvattenbatteriet är tryckfallet 15 kPa vid 0,10 l/s medan kylvattenbatteriet får ett tryckfall på 12,4 kPa vid 0,16 l/s. Bergvärmepumpens nominella flöde på värmebärarkretsen är 0,18 l/s (Nibe F1245, 8 kW).
Vattenflödet i Varmvattenbatteriet är alltså egentligen lite underdimensionerat i förhållande till bergvärmepumpens värmebärarkrets. Kylvattenbatteriet är däremot bättre dimensionerat. Borde man inte kunna köra med enbart kylvattenbatteri? D.v.s. koppla kylvattenbatteriet direkt på bergvärmepumpens värmebärarkrets? Vid kyldrift stängs kompressorn av medan värmekretsens cirkulationspump forseras. Viktigt om man gör så är att kallvatten ej får gå ut i golvslingorna. Kan man få detta att funka behöver man varken varmvattenbatteriet eller PSC 44 tillbehöret som normalt krävs för passiv kyla. Skall forska vidare i denna möjlighet och höra mig för vilken deltatemp det blir mellan köldbärarkrets och värmebärarkrets med kompressorn avslagen.
Har frågat Östberg vilka temperaturer man kan köra i kylvattenbatteriet men vad skulle kunna hända om man kör 55 grader varmt vatten? Batteriet lär väl knappast smälta
. Kyleffekten måste styras med vattenflödet eftersom temperaturen blir vad den blir när kompressorn är avstängd. Optimalt vore om bergvärmepumpens cirkulationspump styr flödet men enligt databladet är minflödet 0,13 l/s. För kyldrift får man nog därför använda Heruaggregatets styrsystem för att strypa flödet i batteriet lagom mycket för att få ut rätt kyleffekt.------------
Det finns en nackdel med hur en bergvärmepump fungerar som kan bli ett problem. Det sitter en växelventil i bergvärmepumpen som styr över vattenflödet från värmebärarkretsen till varmvattenberedaren när varmvattenladdning sker. Golvvärme och radiatorsystem är ju rätt långsamma så där märks det inte så mycket men skulle tro att ett luftburet klimatsystem är betydlig mer känsligt för detta. Frågan är bara hur stort problemet är? Det går att styra värmeladdningen på olika sätt så att man inte behöver köra den så länge varje gång.
Det skulle ju gå att fixa till detta med elektrisk kanalvärmare som går in under värmeladdning på vintern och kylan på separat cirkulationskrets med PSC 44 tillbehöret. Men det blir mycket dyrare och mer komplicerat så tror man får leva med denna brist.
Som jag trodde så är det inga problem att köra varmvatten i ett kylvattenbatteri. Det enda som skiljer är att kylvattenbatterier är utrustade för att hantera kondens. I Östbergsfall är kylvattenbatteriet även längre vilket skvallrar om att det sitter fler rader i batteriet och att det därmed är effektivare. Östbergs batterier är specat för att klara upp till 100 grader, samma som för varmvattenbatteriet. VEAB är ett annat alternativ där man kan få kylvattenbatteri utan styrutrustning, d.v.s. billigare och enklare om man kan använda bergvärmepumpens styrsystem för att reglera hela temperaturområdet. Forskar vidare i detta.
Nu har jag fått svar från Nibe. Det går inte att bara stoppa kompressorn för att få kyla som jag tänkte, funkar inte så. Men det finns däremot en modul till F1245 som heter HPAC 40 som hanterar både värme och kyla i samma vätskesystem. Den kan dessutom skjuta till med aktiv kyla vid behov.
Så här ser konfigurationen ut:
- Nibe F1245 8kW + extra varmvattenberedare + HPAC modul
- Heru 180 s EC FTX ventilationsaggregat som kör konstant flöde på ca 175 l/s året om.
- Vattenbatteri CWK 250-3-2,5 från VEAB utan egen styrning som kopplas direkt på vattenkretsen, max kyleffekt ca 4 kW (6°C/12°C; 0,16 l/s ) och max värmeeffekt 5,3 kW (55°C/45°C; 0,13 l/s).
- Golvvärme med shunt som kopplas före vattenbatteriet på vätskesystemet (Komfortvärme ca 110 m2 nedervåning i huset + låg värme i garageplattan 5-10°C).
Obs! denna konfiguration är ej bekräftad av leverantörerna ännu men känns som att bitarna börjar falla på plats.
Så här ser konfigurationen ut:
- Nibe F1245 8kW + extra varmvattenberedare + HPAC modul
- Heru 180 s EC FTX ventilationsaggregat som kör konstant flöde på ca 175 l/s året om.
- Vattenbatteri CWK 250-3-2,5 från VEAB utan egen styrning som kopplas direkt på vattenkretsen, max kyleffekt ca 4 kW (6°C/12°C; 0,16 l/s ) och max värmeeffekt 5,3 kW (55°C/45°C; 0,13 l/s).
- Golvvärme med shunt som kopplas före vattenbatteriet på vätskesystemet (Komfortvärme ca 110 m2 nedervåning i huset + låg värme i garageplattan 5-10°C).
Obs! denna konfiguration är ej bekräftad av leverantörerna ännu men känns som att bitarna börjar falla på plats.
Ytterligare några steg på vägen. Nibe har en version av F1145 och F1245 med inbyggd passiv kyla, F1145PC resp. F1245PC. Finns inte med på Nibes svenska hemsida men den finns med på EU sidan och på deras Polska sida finns även prisuppgift.
Elförbrukning (uppvärmning, varmvatten och hushållsel) för vårt hus är ca 27 000 kWh enligt Vattenfalls Energiguide om vi skulle ha direktverkande el. http://energiguiden.vattenfall.se/MyPreDefined.aspx. Medeltemperaturen där huset skall stå är 6,8 grader i snitt (SMHI).
Jag har ännu inga skarpa offerter men har kollat upp ungefärliga priser, här följer jämförelse av investeringskostnad och beräknad driftkostnad mellan system med frånluftsvärmepump och FTX + bergvärme. Kapitalkostnaden är beräknad med 5% ränta. Driftkostnaden med 1,3 kr/kWh enligt vattenfalls energiguide.
FLVP
Nibe F750: 83 125 kr
VBS 200: 12 875 kr
Radiatorer övervåning: 10 000 kr
Frånluftskanaler och uteluftdon: 10 000 kr
Golvvärme: 30 000 kr
Summa: 146 000 kr
Årsförbrukning: 17 500 kWh
Driftskostnad: 22 700 kr
Kapitalkostnad per år: 7 300 kr
Total årskostnad: 30 000 kr
FTX + BVP med kyla
F1145PC 8kW: 71 000 kr
VBS 300: 17 125 kr
Borrning: 55 000 kr
Heru 180s EC: 29 000 kr
Till- frånluftskanaler (200 l/s): 35 000 kr
Kondensisol kanaler: 4 000 kr
Vattenbatteri: 5 000 kr
Golvvärme: 30 000 kr
Summa: 246 125 kr
Kapitalkostnad per år: 12 306 kr
Normal ventilation 70 l/s
Årsförbrukning: 12 500 kWh
Driftskostnad: 16 200 kr
Kapitalkostnad per år: 12 300 kr
Total årskostnad: 28 500 kr
Normal ventilation 140 l/s
Årsförbrukning: 13 800 kWh
Driftskostnad: 17 900 kr
Kapitalkostnad per år: 12 300 kr
Total årskostnad: 30 200 kr
Energibesparingen med FTX + Bergvärme motsvarar alltså den ökade kapitalkostnaden jämfört med fråluftvärmesystemet. Vid ett kontinuerligt luftflöde på 140 l/s uppnås motsvarande kapacitet som ges av fråluftvärmepumpen vid ca 38,6 grader på tilluften. Golvvärme installeras på nedervåningen för komfortvärme till stengolv. Radiatorer behövs ej på övervåningen. Jämfört med normalt ventilationsflöde blir skillnaden marginell.
Sammanfattningsvis tycker jag valet är enkelt. Med FTX + bergvärme får man för samma pengar helt annan komfort med filtrering och temperering av tilluft, frikyla till hela huset, stabil ventilation och man slipper radiatorerna. Dessutom finns möjlighet att dra ut värme till garaget och kanske till pool i framtiden.
Elförbrukning (uppvärmning, varmvatten och hushållsel) för vårt hus är ca 27 000 kWh enligt Vattenfalls Energiguide om vi skulle ha direktverkande el. http://energiguiden.vattenfall.se/MyPreDefined.aspx. Medeltemperaturen där huset skall stå är 6,8 grader i snitt (SMHI).
Jag har ännu inga skarpa offerter men har kollat upp ungefärliga priser, här följer jämförelse av investeringskostnad och beräknad driftkostnad mellan system med frånluftsvärmepump och FTX + bergvärme. Kapitalkostnaden är beräknad med 5% ränta. Driftkostnaden med 1,3 kr/kWh enligt vattenfalls energiguide.
FLVP
Nibe F750: 83 125 kr
VBS 200: 12 875 kr
Radiatorer övervåning: 10 000 kr
Frånluftskanaler och uteluftdon: 10 000 kr
Golvvärme: 30 000 kr
Summa: 146 000 kr
Årsförbrukning: 17 500 kWh
Driftskostnad: 22 700 kr
Kapitalkostnad per år: 7 300 kr
Total årskostnad: 30 000 kr
FTX + BVP med kyla
F1145PC 8kW: 71 000 kr
VBS 300: 17 125 kr
Borrning: 55 000 kr
Heru 180s EC: 29 000 kr
Till- frånluftskanaler (200 l/s): 35 000 kr
Kondensisol kanaler: 4 000 kr
Vattenbatteri: 5 000 kr
Golvvärme: 30 000 kr
Summa: 246 125 kr
Kapitalkostnad per år: 12 306 kr
Normal ventilation 70 l/s
Årsförbrukning: 12 500 kWh
Driftskostnad: 16 200 kr
Kapitalkostnad per år: 12 300 kr
Total årskostnad: 28 500 kr
Normal ventilation 140 l/s
Årsförbrukning: 13 800 kWh
Driftskostnad: 17 900 kr
Kapitalkostnad per år: 12 300 kr
Total årskostnad: 30 200 kr
Energibesparingen med FTX + Bergvärme motsvarar alltså den ökade kapitalkostnaden jämfört med fråluftvärmesystemet. Vid ett kontinuerligt luftflöde på 140 l/s uppnås motsvarande kapacitet som ges av fråluftvärmepumpen vid ca 38,6 grader på tilluften. Golvvärme installeras på nedervåningen för komfortvärme till stengolv. Radiatorer behövs ej på övervåningen. Jämfört med normalt ventilationsflöde blir skillnaden marginell.
Sammanfattningsvis tycker jag valet är enkelt. Med FTX + bergvärme får man för samma pengar helt annan komfort med filtrering och temperering av tilluft, frikyla till hela huset, stabil ventilation och man slipper radiatorerna. Dessutom finns möjlighet att dra ut värme till garaget och kanske till pool i framtiden.
Kikade igenom tråden lite snabbt, har inte koll på allt som har diskuterats men reagerade på din slutkommentar, att valet skulle vara enkelt och att FTX + BVP är det självklara valet.
Om jag förstår din uträkning så skulle FTX+BVP kosta 100 000 kr mer att installera än FLVP.
Driftsbesparingen per år är ca 5000kr vilket betyder att det tar 20 år innan du kommer ikapp FLVP-kösningen.
Saker jag reagerar på:
Kommer man att bo kvar i samma hus om 20-30år?
Årsförbrukningen verkar extremt hög. Jag bor i en Smålandsvilla från 2008 med FLVP (Nibe 310, finns bättre på marknaden...) och har ca 160kvm (95+65).
Övervåningen har varit oinredd och vi har hållit ca 15 grader där med elradiatorer. Från och med april i år är övervåningen igång (golvvärme).
Vår totala elförbrukning from juni 2008 tom aug 2010 är: 19737 kWh.
Detta är alltså inklusive hushållsel.
Tänker man dessutom på att vintern i år var extremt kall, såna vintrar blir det inte varje år, så tycker jag att dina siffror verkar lite höga (utan att veta storlek på hus, etc).
Vi har två små barn så jag tror inte att vi snålar extremt mycket med värmen, vi har en kamin som vi eldar i på vintern, det gör antagligen en del för att hålla nere förbrukningen.
--B
Om jag förstår din uträkning så skulle FTX+BVP kosta 100 000 kr mer att installera än FLVP.
Driftsbesparingen per år är ca 5000kr vilket betyder att det tar 20 år innan du kommer ikapp FLVP-kösningen.
Saker jag reagerar på:
Kommer man att bo kvar i samma hus om 20-30år?
Årsförbrukningen verkar extremt hög. Jag bor i en Smålandsvilla från 2008 med FLVP (Nibe 310, finns bättre på marknaden...) och har ca 160kvm (95+65).
Övervåningen har varit oinredd och vi har hållit ca 15 grader där med elradiatorer. Från och med april i år är övervåningen igång (golvvärme).
Vår totala elförbrukning from juni 2008 tom aug 2010 är: 19737 kWh.
Detta är alltså inklusive hushållsel.
Tänker man dessutom på att vintern i år var extremt kall, såna vintrar blir det inte varje år, så tycker jag att dina siffror verkar lite höga (utan att veta storlek på hus, etc).
Vi har två små barn så jag tror inte att vi snålar extremt mycket med värmen, vi har en kamin som vi eldar i på vintern, det gör antagligen en del för att hålla nere förbrukningen.
--B
Buttox:
Tack för dina kommentarer.
I mitt exempel ingår inte amortering utan jag väger bara kapitalkostnad mot driftkostnad, d.v.s. räntekostnad och elförbrukning ger tillsammans månadskostnaden. Enligt min mening är det den totala månadskostnaden som är relevant sen kan man amortera så mycket man vill utöver det.
Frågan är om huset blir värt 100 000 kr mer med ett sådant system när/om man sedan skall sälja? Svårt att svara på men med tanke på att FTX + bergvärme + vattenbatteri fungerar som ett komplett klimatsystem så tror jag det.
Om du jämför siffrorna rätt i mitt exempel så har ni högre förbrukning än vad vi skulle få med en Nibe F750 som beräknat ligger på totalt 17 500 kWh, inkl. varmvatten och hushållsel. 27 000 kWh är förbrukningen om vi haft direktverkande el. Då har vi dessutom ett större hus på 220 m2 och jag har även räknat in uppvärmning av garaget, ca 75 m2.
Tack för dina kommentarer.
I mitt exempel ingår inte amortering utan jag väger bara kapitalkostnad mot driftkostnad, d.v.s. räntekostnad och elförbrukning ger tillsammans månadskostnaden. Enligt min mening är det den totala månadskostnaden som är relevant sen kan man amortera så mycket man vill utöver det.
Frågan är om huset blir värt 100 000 kr mer med ett sådant system när/om man sedan skall sälja? Svårt att svara på men med tanke på att FTX + bergvärme + vattenbatteri fungerar som ett komplett klimatsystem så tror jag det.
Om du jämför siffrorna rätt i mitt exempel så har ni högre förbrukning än vad vi skulle få med en Nibe F750 som beräknat ligger på totalt 17 500 kWh, inkl. varmvatten och hushållsel. 27 000 kWh är förbrukningen om vi haft direktverkande el. Då har vi dessutom ett större hus på 220 m2 och jag har även räknat in uppvärmning av garaget, ca 75 m2.
Ja, det finns ju alltid olika sätt att räkna på saker och ting.
Så som jag ser på det hela är att jag måste punga ut med 100 000 extra, om du tänker att du kan generera en schysst avkastning på dom pengarna istället så vill jag påstå att det tar ännu längre tid att "betala av" ett dyrare system.
Säg att du i genomsnitt kan få 5%/år om du gör en bra placering, då har du efter 20 år ca 265 000 kr...
Precis som du säger kan man tänka sig att huset blir mer värt, men det är inte alltid lätt att få ut ett "rätt" pris. Jag ser många hus som säljs för mycket pengar där man har direktverkande el, folk jag känner köper hus med puts-fasad utan luftspalt, etc. Det är inte alltid folk uppskattar värdet av saker dom inte kan...
Det säga att dom 3 viktigaste faktorerna som påverkar huspriset är: läge, läge och läge
Naturligtvis är FTX+BVP ett mycket mer komplett klimatsystem, ingen tvekan om det, men jag försökter bara säga att det inte alltid är så lätt att säga att en lösning är bättre än en annan.
Många som köper/bygger hus idag tror att dom måste ha en BVP, men det är inte alltid det lönar sig.
Sen så förstår jag inte riktigt din kommentar om att vi skulle få en högre förbrukning än er med ditt räkneexempel? Du får gärna förklara, jag hänger inte riktigt med.
På 27 månader har vi gjort av med 19737 kWh, på årsbasis (med en normalkall vinter) så hamnar vi säkert runt/strax under 10000 kWh/år (för uppvärmning, varmvatten och hushållsel).
--B
Så som jag ser på det hela är att jag måste punga ut med 100 000 extra, om du tänker att du kan generera en schysst avkastning på dom pengarna istället så vill jag påstå att det tar ännu längre tid att "betala av" ett dyrare system.
Säg att du i genomsnitt kan få 5%/år om du gör en bra placering, då har du efter 20 år ca 265 000 kr...
Precis som du säger kan man tänka sig att huset blir mer värt, men det är inte alltid lätt att få ut ett "rätt" pris. Jag ser många hus som säljs för mycket pengar där man har direktverkande el, folk jag känner köper hus med puts-fasad utan luftspalt, etc. Det är inte alltid folk uppskattar värdet av saker dom inte kan...
Det säga att dom 3 viktigaste faktorerna som påverkar huspriset är: läge, läge och läge
Naturligtvis är FTX+BVP ett mycket mer komplett klimatsystem, ingen tvekan om det, men jag försökter bara säga att det inte alltid är så lätt att säga att en lösning är bättre än en annan.
Många som köper/bygger hus idag tror att dom måste ha en BVP, men det är inte alltid det lönar sig.
Sen så förstår jag inte riktigt din kommentar om att vi skulle få en högre förbrukning än er med ditt räkneexempel? Du får gärna förklara, jag hänger inte riktigt med.
På 27 månader har vi gjort av med 19737 kWh, på årsbasis (med en normalkall vinter) så hamnar vi säkert runt/strax under 10000 kWh/år (för uppvärmning, varmvatten och hushållsel).
--B
Ah, trodde du angav årsförbrukningen, läste lite för snabbt. 10 000 kWh i årsförbrukning låter väldigt bra. Enligt vattenfalls energiguide är det ungefär 8000 kWh på¨hushållsel och 5000 kWh på biytan (garaget) av de 27 000 kWh (Motsv. direktverkande el). Sen har vi ju 80 m2 mer boyta dessutom. Möjligt att detta är högt räknat vilket gör att besbaringen i driftkostnad blir mindre. Å andra sidan lär elpriserna stiga framöver. Inväntar fortfarande energideklaration från Myresjöhus med en mer specifik energiberäkning, får se vad den visar.
tycker också att denna tråd var intressant, speciellt funderingarna med att köra med luftvärme. Kanske att man nu år 2013 är mer öppen för denna uppvärmningsteknik än vad man var året denna tråd skrevs (2010)...?
