Frigolit istället för reglar+golvspån?
Hej!
Jag har precis besiktigat vårat nyinköpta hus. Det finns en fuktskada i badrummet på övervåningen som jag kände till.
Eftersom det verkar svårt att ha en delad entrepenad med en våtrumsgodkänd hantverkare så har jag beslutat att göra renoveringen av badrummen själv.
Nu till själva frågan; I dagsläget består den nuvarande konstruktionen av
1. Betongvalv (Mellanbjälklaget)
2. Reglar (Gissningsvis 45x95) med isolering mellan reglarna.
3. Golvspån
4. Golvgips (troligtvis)
5. Flytspackel
6. Klinker
När jag pratade om konstruktionen med besiktningsmannen (byggingenjör) så tyckte han att man istället för att bygga upp ett nytt golv med dan gamla konstruktionen så borde jag bygga så här istället;
1. Betongvalv
2. Formstabil frigolit
3. Åldersbeständig plast.
4. Flytspackel (fiberarmerat)
5. Klinker
Anledningen till det är att man slipper ta in organiska material i golvkonstruktionen i badrummet. (Man får bort reglarna och golvspånet)
Frigoliten används för att man inte ska behöva gjuta upp med mer än nödvändigt med flytspackel, annars hade jag behövt gjuta ca 14 cm... Den extravikten hade inte betongvalvet orkat med utan att jag hade satt pelare på bottenvåningen!
Verkar detta vara en bra konstruktion? Synpunkter emottages Tacksamt!
Mvh. Kim
Jag har precis besiktigat vårat nyinköpta hus. Det finns en fuktskada i badrummet på övervåningen som jag kände till.
Eftersom det verkar svårt att ha en delad entrepenad med en våtrumsgodkänd hantverkare så har jag beslutat att göra renoveringen av badrummen själv.
Nu till själva frågan; I dagsläget består den nuvarande konstruktionen av
1. Betongvalv (Mellanbjälklaget)
2. Reglar (Gissningsvis 45x95) med isolering mellan reglarna.
3. Golvspån
4. Golvgips (troligtvis)
5. Flytspackel
6. Klinker
När jag pratade om konstruktionen med besiktningsmannen (byggingenjör) så tyckte han att man istället för att bygga upp ett nytt golv med dan gamla konstruktionen så borde jag bygga så här istället;
1. Betongvalv
2. Formstabil frigolit
3. Åldersbeständig plast.
4. Flytspackel (fiberarmerat)
5. Klinker
Anledningen till det är att man slipper ta in organiska material i golvkonstruktionen i badrummet. (Man får bort reglarna och golvspånet)
Frigoliten används för att man inte ska behöva gjuta upp med mer än nödvändigt med flytspackel, annars hade jag behövt gjuta ca 14 cm... Den extravikten hade inte betongvalvet orkat med utan att jag hade satt pelare på bottenvåningen!
Verkar detta vara en bra konstruktion? Synpunkter emottages Tacksamt!
Mvh. Kim
Njae, det låter inte helt hundra att ha en flytande kaka spackel på frigoliten. Jag tycker hellre att du ska gjuta upp motsvarande den tjockleken med EPScement eller Lecakulor som blandas med cementslamma. Eller som du tänkt, fast med en minst 50 mm tjock platta av snabbetong (golvbruk, golvslipsats) innan flytspacklet.
Jag tycker att det verkar som att du även kan köra med cellplast + betong.
En sådan konstruktion har vi diskuterat här:
http://www.byggahus.se/forum/badrum/64564-ny-betongplatta-pa-cellplast.html
Med enda skillnaden att här är det betongplatta på mark, i ditt fall betongbjälklag.
edit: nu såg jag precis att Jon skrev det
, men i tråden återfinner du iaf lite mer tankar kring konstruktionen.
En sådan konstruktion har vi diskuterat här:
http://www.byggahus.se/forum/badrum/64564-ny-betongplatta-pa-cellplast.html
Med enda skillnaden att här är det betongplatta på mark, i ditt fall betongbjälklag.
edit: nu såg jag precis att Jon skrev det
, men i tråden återfinner du iaf lite mer tankar kring konstruktionen.Jon, skriver snabbare än sin egen skugga ...
eller åtminstånde snabbare än mig
eller åtminstånde snabbare än mig
Tack för snabba och bra svar
Av inlägget ni tipsade om att döma så borde jag, för säkerhets skull, gjuta "stödben" till betongvalvet? (I fall jag använder frigolit)
Jag tänkte använda "hård" frigolit som inte borde sjunka ihop.
Men jag undrar varför jag ska använda EPS cement eller snabbetong istället för t.ex flytspackla ovan frigoliten?
Jag tänkte mest på att hålla ned vikten på betongvalvet.
Eller är det så att EPS cement väger mindre än vanlig betong?
// Kim
Av inlägget ni tipsade om att döma så borde jag, för säkerhets skull, gjuta "stödben" till betongvalvet? (I fall jag använder frigolit)
Jag tänkte använda "hård" frigolit som inte borde sjunka ihop.
Men jag undrar varför jag ska använda EPS cement eller snabbetong istället för t.ex flytspackla ovan frigoliten?
Jag tänkte mest på att hålla ned vikten på betongvalvet.
Eller är det så att EPS cement väger mindre än vanlig betong?
// Kim
Flytspackel klarar inte den nedböjning som blir vid punktlaster. Därför behövs en rejälare platta av betong eller motsvarande under.
Och varför skulle det behövas ben ner till valvet menar du? Se till att frigoliten inte ligger bom någonstans utan har stöd överallt.
Och varför skulle det behövas ben ner till valvet menar du? Se till att frigoliten inte ligger bom någonstans utan har stöd överallt.
Den tanken, att fästa betongkakan var min, pga att jag såg en liten potentiell risk med att frigoliten sjunker ihop lite. Därför postade jag frågan i den tråden och vi redde väl ut det som så, att iom att remsorna i golv-vägg-vinkeln tar upp lite rörelse så är extra stöd i konstruktionen inte nödvändigt. Om du använder XPS-cellplast istället och i hållfasthet 200 så blir last och långtidsegenskaperna säkert betryggande.B6304S1 skrev:Tack för snabba och bra svar
Av inlägget ni tipsade om att döma så borde jag, för säkerhets skull, gjuta "stödben" till betongvalvet? (I fall jag använder frigolit)
Jag tänkte använda "hård" frigolit som inte borde sjunka ihop.
Skulle tänka mig att det är hållfastheten och priset. En betongkaka klarar mycket mer last. Och priset, tja stor skillnad. Vikten är inget stort problem, tänk att alla golv och bjälklag är dimensionerade för många människor eller att du ska kunna ställa t.ex. ett piano där. Betongkakan väger trots allt mycket mindre.
Tror att TS kanske syftade på Ardexsmittens kunds sopiga läggning av EPSen, som ledde till gjutning av stödbenen.
Sifferkillen, EPScement väger 450 kg per kubik, jämfört med betong som ligger på kanske 2400 kilo. Håller med Mikael om att bjälklaget sannolikt skulle klara den extra lasten utan problem, men det finns ingen anledning att släpa dit så mycket betong. Om man ska köra med betong eller liknande kan man lika gärna bottna med EPS som du tänkt från början.
Edit: Menar bottna med EPS-plast, alltså frigolit. Inte bottna med EPS-cement..
Sifferkillen, EPScement väger 450 kg per kubik, jämfört med betong som ligger på kanske 2400 kilo. Håller med Mikael om att bjälklaget sannolikt skulle klara den extra lasten utan problem, men det finns ingen anledning att släpa dit så mycket betong. Om man ska köra med betong eller liknande kan man lika gärna bottna med EPS som du tänkt från början.
Edit: Menar bottna med EPS-plast, alltså frigolit. Inte bottna med EPS-cement..
jon_h skrev:
Jag tycker det känns som ett val mellan frigolit + betongkaka eller EPS-cement hela vägen. Mellan dessa två val är nog viktskillnaden inte så stor.
Men ju mer jag tänker på det så tycker jag EPS-cement hela vägen vinner som lämpligt alternativ. En enda arbetsoperation, ingen risk alls för nedsjunkande frigolitisolering som kan äventyra tätskiktet och, då det är mellanbjälklag, ingen speciellt oroande energiförlust nedåt, då det ändå kommer värma huset.
Men, hur snabbt är EPS-cementen klar för att lägga ytskikt på då? Går det att få EPS-c som är tillräckligt färdigbrunnen och krympt på kort tid, om man har bråttom?
Håller med.
EPS-cementen är skitsnabb, den kan beläggas så fort man kan gå på den, och i själva verket ska den beläggas med avjämningsmassa inom tre dygn för att inte torka ut för fort och för mycket.
Edit: Insåg nu att jag var lite slarvig som använde uttrycket EPS om frigolit samtidigt som man pratade om EPS-cement. Jag menade naturligtvis inte att man skulle bottna med EPS-cement, utan med EPS, alltså frigolit, under betongen..
EPS-cementen är skitsnabb, den kan beläggas så fort man kan gå på den, och i själva verket ska den beläggas med avjämningsmassa inom tre dygn för att inte torka ut för fort och för mycket.
Edit: Insåg nu att jag var lite slarvig som använde uttrycket EPS om frigolit samtidigt som man pratade om EPS-cement. Jag menade naturligtvis inte att man skulle bottna med EPS-cement, utan med EPS, alltså frigolit, under betongen..
Vänta nu, klargörande:
antingen EPS-isolering med betong ovanpå eller
EPS-cement "hela vägen", var det så du menar?
Så uppfattade jag det iaf.
antingen EPS-isolering med betong ovanpå eller
EPS-cement "hela vägen", var det så du menar?
Så uppfattade jag det iaf.
Villka nattugglor
EPS-isolering med betong ovanpå ?
EPS-isolering med flytspackel ovanpå menar ni väl? Varför betong
EPS Cement låter ju annars som det säkraste alternativet ifall vikten inte är ett problem?
Låter som om jag ska läsa på lite om EPS Cement...
Tack för erat engagemang!
P.S.
Är det "förbjudet" att använda sig av reglar+golvspån+fiberarmerat flytspackel efter 1:a juli som golvkonstruktion?
Mvh Kim
EPS-isolering med betong ovanpå ?
EPS-isolering med flytspackel ovanpå menar ni väl? Varför betong
EPS Cement låter ju annars som det säkraste alternativet ifall vikten inte är ett problem?
Låter som om jag ska läsa på lite om EPS Cement...
Tack för erat engagemang!
P.S.
Är det "förbjudet" att använda sig av reglar+golvspån+fiberarmerat flytspackel efter 1:a juli som golvkonstruktion?
Mvh Kim