Ny betongplatta på cellplast
Hej å hå.
Nu är jag i funderingar kring en kompis projekt.
Han har ett 70-tals hus och står mitt i en badrumsrenovering.
Han har rivit ur alla väggskivor och bilat bort ett lager med ytbetong. Sen är det bytt syll för att den gamla var tryckimpregnerad.
Så nu ser det som bild 1.
Nu är tanken att lägga 70mm cellplast på den gamla plattan, sen gjuta en ny betongkaka på ca 50mm med golvvärmerör i.
Sen på med (dubbel)gips på väggarna, ev lite flytspackling för sista fixet (fall?).
Nu är ytskikten inte heller riktigt bestämda än, men om vi nu ponerar att han väljer kakel + klinker, då ska det ju nu läggas på tätskikt och remsor i hörnen.
Och då kommer min egentliga fundering.
Den här nya betongkakan vilar ju bara på cellplasten, och cellplasten, misstänker jag, kommer att sjunka ihop allteftersom tiden går, pga långtidslasten. Vilket medför att efter en tid så kommer betongkakan att hänga i tätskiktet istället som då till sist går sönder (på värsta tänkbara ställe, dessutom).
Vi är båda oroade av denna möjlighet, vad anser ni andra?
Nu är jag i funderingar kring en kompis projekt.
Han har ett 70-tals hus och står mitt i en badrumsrenovering.
Han har rivit ur alla väggskivor och bilat bort ett lager med ytbetong. Sen är det bytt syll för att den gamla var tryckimpregnerad.
Så nu ser det som bild 1.
Nu är tanken att lägga 70mm cellplast på den gamla plattan, sen gjuta en ny betongkaka på ca 50mm med golvvärmerör i.
Sen på med (dubbel)gips på väggarna, ev lite flytspackling för sista fixet (fall?).
Nu är ytskikten inte heller riktigt bestämda än, men om vi nu ponerar att han väljer kakel + klinker, då ska det ju nu läggas på tätskikt och remsor i hörnen.
Och då kommer min egentliga fundering.
Den här nya betongkakan vilar ju bara på cellplasten, och cellplasten, misstänker jag, kommer att sjunka ihop allteftersom tiden går, pga långtidslasten. Vilket medför att efter en tid så kommer betongkakan att hänga i tätskiktet istället som då till sist går sönder (på värsta tänkbara ställe, dessutom).
Vi är båda oroade av denna möjlighet, vad anser ni andra?
Jag tror inte man räknar med att långtidslasten ska få cellplasten att sjunka på detta viset så att det blir problem. Är man orolig så ta en cellplast som tål större tryck än beräknat.
Det är alltså så pass segt, att det kan sträckas ut lite ...jon_h skrev:
Om man nu förlitar sig på denna "justeringsmekanism" så är det kanske att föredra en (ej bottnad) mjukfog i nedre kanten istället för att det är fyllt med fix.
Precis så jag menar, ja. Och det kan nog som du säger vara vettigt att köra mjukfog där, cementfogen hindrar ju rörelsen. Om det nu blir någon sådan, jag skulle tro att den första millimetern rörelse tas upp i ren elasticitet hos tätskiktet, och det är först vid mer rörelse som det här scenariot blir aktuellt.
Jag grävde fram det här från en gammal tråd:
001 Kvalitetsansvarig enligt PBL , Kontrollplan
Här framgår det att man kan räkna med flera procent (3-6%) i ihoppressning av cellplast under långtidslast som är endast en 3-del av den specificerade långtidslasten. (Alltså S100, korttidslast 100MPa, långtidslast 60 MPa, test som gav 4% ihoppressning, ca 20MPa).
Ett inte helt angenämt resultat om man inte vill att det ska sjunka flera mm.
Men XPS-plast av högre kvalitet borde vara rejält mycket bättre.
001 Kvalitetsansvarig enligt PBL , Kontrollplan
Här framgår det att man kan räkna med flera procent (3-6%) i ihoppressning av cellplast under långtidslast som är endast en 3-del av den specificerade långtidslasten. (Alltså S100, korttidslast 100MPa, långtidslast 60 MPa, test som gav 4% ihoppressning, ca 20MPa).
Ett inte helt angenämt resultat om man inte vill att det ska sjunka flera mm.
Men XPS-plast av högre kvalitet borde vara rejält mycket bättre.
Men 20 MPa motsvarar ju en last på över tvåtusen ton (alltså två miljoner kilo) per m2..?! Vad är det för tester vi pratar om här?
Edit: Läste på länken nu, och insåg att det bara var du som hade skrivit fel.. Sorry.
Edit 2: Fast vi snackar ändå om två ton per kvadrat, så höga laster kommer man inte i närheten av i badrum.
Edit: Läste på länken nu, och insåg att det bara var du som hade skrivit fel.. Sorry.
Edit 2: Fast vi snackar ändå om två ton per kvadrat, så höga laster kommer man inte i närheten av i badrum.
Aj då, fel enhet, märkte inte det, eller egentligen är jag mer van att snacka om metall så det var nog därför det blev fel.
Men visst håller jag med dig, denna belastning är väl inte att räkna med i ett badrum, själva betongkakan kanske kommer upp i max 150 kg/kvm, + lite prylar, och sen någon som står där, det brukar väl knappast vara fler än 4 pers i ett badrum, blir det kanske 300kg/kvm.
Men jag är ju ute efter att verkligen försöka avslöja all eventuell svaghet i konstruktionen redan nu, och inte att det visar sig om några år.
Vi har faktiskt funderat ut ett par åtgärder med, men jag ville först höra om det kom något annat spontant.
1. Slå in 5"-spik i väggreglarna, en i varje regel runt om, så betongen gjuts fast i dessa spik och därmed hänger i väggarna istället för att ev sjunka ner med isoleringen.
2. Stoppa några avsågade 20mm VP-rör genom cellplasten innan gjutning, så dessa rör blir fyllda med betong och när allt stelnat så står mao betongkakan på den riktiga plattan genom dessa små "betongstolpar".
Men vi kan alltså dra slutsatsen att extra åtgärder inte behöver göras, möjligen välja en isolering med högre bärighet.
Men visst håller jag med dig, denna belastning är väl inte att räkna med i ett badrum, själva betongkakan kanske kommer upp i max 150 kg/kvm, + lite prylar, och sen någon som står där, det brukar väl knappast vara fler än 4 pers i ett badrum, blir det kanske 300kg/kvm.
Men jag är ju ute efter att verkligen försöka avslöja all eventuell svaghet i konstruktionen redan nu, och inte att det visar sig om några år.
Vi har faktiskt funderat ut ett par åtgärder med, men jag ville först höra om det kom något annat spontant.
1. Slå in 5"-spik i väggreglarna, en i varje regel runt om, så betongen gjuts fast i dessa spik och därmed hänger i väggarna istället för att ev sjunka ner med isoleringen.
2. Stoppa några avsågade 20mm VP-rör genom cellplasten innan gjutning, så dessa rör blir fyllda med betong och när allt stelnat så står mao betongkakan på den riktiga plattan genom dessa små "betongstolpar".
Men vi kan alltså dra slutsatsen att extra åtgärder inte behöver göras, möjligen välja en isolering med högre bärighet.
Om man lyckas fixera dom tillräckligt, exempelvis med cementvälling är nog risken för att det sjunker helt obefintlig, så det skulle kunna vara en ide.phl skrev:
Däremot tror jag att lecans isoleringsvärde är katastrofalt jämfört med cellplasten. Jag vet inte riktigt hur det är med kulor, men Leca-block tror jag är ca 10ggr sämre än cellplast.
Vi får kolla upp det.
Måste berätta om en liten miss som hände mej med en 45-55mm platta... Jag lyckas övertyga kunden om att använda en snabbslipsats från Ardex, A35, genom att informera om den långa torktiden på en normal slipsats, även om A35 är betydligt mycket dyrare.
Pga priset på A35 så försöker jag hålla plattans tjocklek så tunn som möjligt, min 45mm enligt Ardex. Kunden, som fixar cellplast isoleringen till given höjd, ringer mej när elektrikern har vart där och lagt slingan. Ett 5mm armeringsnät användes för att underlätta för elektrikern, och behövs egentligen inte till slipsatsens hållfasthet.
Jag har ingen aning om hur det ser ut under cellplasten men blandar till slipsatsen och fixar golvet. Några dagar senare ringer kunden...golvet sviktar!!
Åker ut dit och konstaterar att det är så...Detta är ett litet badrum, ca 1,5 m2, i en liten vinkel.
Vad göra, och vad gick fel? Orsaken till problemet var att cellplasten inte låg bra mot den undre plattan, och vikten av den tunna plattan lyckades inte rätta till det, fast man tycker det är mycket vikt. Blir rätt lite tryck per cm2....
Efter diskussioner med kunden kom vi fram till att enda sättet att rädda situationen, förutom att bila ut allt igen, var att gjuta stödben ner genom cellplasten.
Tack vare armeringen så gick det att lokalisera elslingorna, och jag borrade 7 st 50mm hål i plattan, grävde ur cellplasten ner till råplattan och gjöt i hålen.
Det blev naturligtvis köldbryggor, men det blev stabilt.
Detta vart en rejäl backaffär...men, man vill ju inte stöta sej med kunden...
Efter det här är jag väldigt försiktig med att gjuta tunna plattor i små utrymmen. Kör med EPS Cement i fortsättningen, istället för cellplast.
Pga priset på A35 så försöker jag hålla plattans tjocklek så tunn som möjligt, min 45mm enligt Ardex. Kunden, som fixar cellplast isoleringen till given höjd, ringer mej när elektrikern har vart där och lagt slingan. Ett 5mm armeringsnät användes för att underlätta för elektrikern, och behövs egentligen inte till slipsatsens hållfasthet.
Jag har ingen aning om hur det ser ut under cellplasten men blandar till slipsatsen och fixar golvet. Några dagar senare ringer kunden...golvet sviktar!!
Åker ut dit och konstaterar att det är så...Detta är ett litet badrum, ca 1,5 m2, i en liten vinkel.
Vad göra, och vad gick fel? Orsaken till problemet var att cellplasten inte låg bra mot den undre plattan, och vikten av den tunna plattan lyckades inte rätta till det, fast man tycker det är mycket vikt. Blir rätt lite tryck per cm2....
Efter diskussioner med kunden kom vi fram till att enda sättet att rädda situationen, förutom att bila ut allt igen, var att gjuta stödben ner genom cellplasten.
Tack vare armeringen så gick det att lokalisera elslingorna, och jag borrade 7 st 50mm hål i plattan, grävde ur cellplasten ner till råplattan och gjöt i hålen.
Det blev naturligtvis köldbryggor, men det blev stabilt.
Detta vart en rejäl backaffär...men, man vill ju inte stöta sej med kunden...
Efter det här är jag väldigt försiktig med att gjuta tunna plattor i små utrymmen. Kör med EPS Cement i fortsättningen, istället för cellplast.