Bakgrund

stugby med 8 hus och en bunt förberedda(planlagda) tomter.
Styckas av via förättning till 16 delar. 2 GA skapas, en för väg inom området, en för vatten och avlopp.
1 del med 4 hus och två potentiella tomter kvarstår som en fastighet hos förra ägaren
4 fastigheter med hus säljes.
2 tomter säljes
7 fastigheter förblir osålda, kvar i förra ägarens ägo.
Andelstal enligt förrättning. 6 för stam, 1 för alla övriga. summa 21 delar( gånger 2 GA)

Nu
Konstituerande möte för samfällighet nalkas. Represetant för stamfastighet(förra ägaren, stiftelse) hävdar att bara, absolut bara bebyggda tomter skall kallas, och sedemera dela på kostnader. Jag hävdar att alla måste kallas, utan undantag, även "huslösa". Och att alla skall dela kostnader enligt andelstal, även om tomt är obebyggd. Som jag tolkat lag så MÅSTE vi göra så, annars blir allt ogiltigt. DVS alla måste kallas och andelstal skall följas.

Jag kommer att på stämma att föreslå att andelstal förändras. mitt förslag är 0,2 för obebyggt, 0,7 för fritidshus, och 1,0 för åretrunt(finns inga för tillfället men det kan ju ändra sig snabbt)
Rimligt? Även obebyggt drar ju kostnader, dock ej så mycket.

Fråga1: Tolkar jag 1973:1149 o 1973:1150 rätt?
Fråga2: Om så, kan man ändra uttaxeringen för 2010 med nya andelstal? Eller gäller det bara framåt?

Vi kan troligtvis pressa igenom en del frågor tack vare 1973:1150 p49(begränsning av andelstal vid omröstning), då de flesta andra är överens, men samtidigt ska vi ju leva i hop i många år så det är ju inte trevligt att starta med schismer.

Har läst på ett par ställe att lantmäteriet måste vara med i ett konstituinerande möte för en blivande samfällighet, men hittar inget lagstöd för detta. Är det tvingande eller bara rek.? Lantmäteriet kostar ju en dryg tusenlapp i timmen och dom börjar om från början så det kostan minst 10-15 tusen. Vi är en liten(blivande) förening så det blir ju en rejäl slant per hus.
 
Detta är ett område jag kan rätt dåligt, men OM ni har olika andelstal för bebyggda, obebyggda och åretrunthus osv. så tänk på att talen ändras inte per automatik bara för att en tomt bebyggs. Men det finns sätt att formulera detta (vet inte detaljerna), så att man kan "dynamiskt" ändra vilka tomter som skall betala i vilken klass av avgifter.

om man inte har formulerat det rätt så måste man i princip ha en ny dyr förrättning för varje ändring.
 
Som jag tolkat lag så om förättningen är rätt gjord(tillåter ändring) räcker det med en anmälan(godkänd och registrerad) för att ändra andelstal. "Fel" gjord= ny förättning.
 
Lantmätaren kommer att lotsa er igenom detta, men ju mer ni är oense ju dyrrare blir det. Men visst kommer obebyggda tomter(fastigheter) få andelstal och dela på kostnaden propertioneligt. Det som kan hända är att obebyggda tomter får ett lägre andelstal, men här skall ni vara tydliga med vad som gäller då dessa bebyggs i framtiden.
Då gm bildas skapas det också stadgar som ger er i viss mån rätt att ändra Andelstal.

Utifrån din fråga så låter det som ni inte varit i kontakt met latmäteriet ännu utan mest funderar inom stugbyn.

Edit: läste igen och fattar inte om ni gjort förrättning eller inte. Har ni gjort det så kan inte kostnader fördelas annat än andelstal, men du nämner i sista stycket "blivande samfälldighet", vad menas med det. Denna bildas ju i samband med förättningen.
 
Redigerat:
Förättning är gjord för två år sedan.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.