26 355 läst ·
68 svar
26k läst
68 svar
Framkörningsavgift 696kr exklusive moms!!
Jag är helt säker på att vi pratar om varandra.Mikael_L skrev:
Hehe, det här var ett trådlyft som hette duga, en tråd som varit död i över 13 år.
Vad menar du med "ska få ut 25000/månad" ?
Om du är egenföretagare så har du egenavgifter istället, så ska du ha en månadslön på 25000 så måste du ta en timpenning på
((25000*1,2897 )/167)*1,25 = 241 kr
Detta under antagandet 167 debiterbara timmar i månaden (väldigt få förunnat, ja), egenavgift som egenföretagare, att man inte inkluderar någon tjänstepension eller annat sånt som många anser är rimligt minimum (detta brukar slå på några enstaka procent till).
Och sen helt uppenbart täcks inga som helst andra av företagets utgifter, bokföring, ev lokaler, ev bil, verktyg, försäkringar osv osv.
Detta är endast lönepengar, och det var nog det som diskuterades där för 13 år sedan, i alla fall var det vad jag beräknande.
Och numera är jag faktiskt egenföretagare själv.
Men du skrev "få ut 25000", du kanske menar efter inkomstskatt, och det kan jag inte räkna ut utan att du anger vilken kommunal skattesats du, om du är medlem i Svenska kyrkan, vilka avdrag du gör och lite sådana uppgifter.
Jag snackade om månadslön, och det är ju ofta det man diskuterar, när man har lönesamtal eller när facket går ut med uppgifter om löner osv.
Jag ställde en sökning och fick upp din tråd.
Jag är inte intresserad av att få veta någonting om hur du tror att saker och ting fungerar.
Jag hoppas verkligen att den här tråden dör ut av sig själv nu!
Tack ändå.
Hej.
Javisst kan det vara dags för tråden att somna in igen, i några år till i alla fall.
Men nu är det ju inte så att "jag tror något om hur saker och ting funkar", utan jag vet.
Det är liksom ingen krånglig materia, utan allt finns ju tillgängligt, det är bara att räkna lite med de 4 räknesätten så är man hemma sen.
Såhär blir beräkningen, när man omvandlar en bruttolön till vilken timpenning det motsvarar:
Men sen insåg jag att jag hade fel här, för jag glömde semesterlön/semesterersättning, och då blir det såhär istället:
Denna är korrekt.
Javisst kan det vara dags för tråden att somna in igen, i några år till i alla fall.
Men nu är det ju inte så att "jag tror något om hur saker och ting funkar", utan jag vet.
Det är liksom ingen krånglig materia, utan allt finns ju tillgängligt, det är bara att räkna lite med de 4 räknesätten så är man hemma sen.
Såhär blir beräkningen, när man omvandlar en bruttolön till vilken timpenning det motsvarar:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Men sen insåg jag att jag hade fel här, för jag glömde semesterlön/semesterersättning, och då blir det såhär istället:
Denna är korrekt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Så för att få ut typ en lärlingslön på 15000/månad så går det inte att ta en enda krona mindre 161kr/timme.
För att plocka ut en lön på 30000 så krävs det minst 322kr/timme i timpenning.
Jag är dock en aning osäker på hur man räknar ut semesterlön, det beror lite på antal semesterdagar, vilken metod man använder för att räkna ut den osv. Jag har gått på att lägga till 12% på bruttolön, som jag fattat är en grundläggande metod.
Oavsett blir det inga jätteskillnader här även om man gör på annat sätt.
För att plocka ut en lön på 30000 så krävs det minst 322kr/timme i timpenning.
Jag är dock en aning osäker på hur man räknar ut semesterlön, det beror lite på antal semesterdagar, vilken metod man använder för att räkna ut den osv. Jag har gått på att lägga till 12% på bruttolön, som jag fattat är en grundläggande metod.
Oavsett blir det inga jätteskillnader här även om man gör på annat sätt.
Och slutligen.
Detta är ju räknat på bruttolön, det är ju den lön man brukar prata om vid lönesamtal, avtalsenliga löner, när man berättar för andra vad man har i lön osv.
Vad man får insatt på kontot vid slutet av månaden är ju annat förstås, men det beror på vilken kommunal skattesats man har, om man är medlem i kyrkan, om man har jämkning osv osv.
Så det blir ju liksom en ganska ointressant siffra, då den är otroligt individuell.
Sen är denna beräkning jag gjort baserat på absolut minimum. Ofta har man från sin arbetsgivare lite förmånspension, sjukförmåner och div annat, sen att arbetsgivare bjuder på t.ex. ett julbord, kanske en julklapp osv osv.
Dessa olika små förmåner måste ju självklart bekostas av timpenningen, som arbetsgivaren då alltså höjer för att täcka detta, det kan säkerligen bli typ 10% till.
Sen är det väl frågan vad mer timpenningen ska täcka, ska den täcka administration, företagsförsäkringar, verktyg, bokföringskostnader, normalt sett sprids ju alla dessa omkostnader ut på timpenningen, ibland med lite olika andel ifall det finns olika yrkesgrupper i företaget. Men någonstans ska dock dessa pengar komma in.
Och slutligen, hur många debiterbara timmar får den anställde ihop, mitt räkneexempel är ju baserat på att varenda en av årets arbetstimmar går att debitera en kund, så är det ju i princip aldrig.
Så läs mitt förrförra inlägg för vad det är det, det är den teoretiskt lägsta timpenningen som en anställd kan ha med en viss månadslön, så länge det är ett företag som agerar lagligt (dvs betalar skatter och arbetsgivaravgifter). Och att den anställde arbetar heltid, 167 timmar i månaden, har 5 veckors semester.
I verkligheten kan inget företag nå riktigt hit, utan väldigt slimmade företag som ger väldigt lite extra till sina anställda och lyckas få nära full täckning på arbetstiden kanske kan klara sig med 10-15% mer.
Men det är säkert inte ovanligt med att det krävs 50% mer också.
Detta är ju räknat på bruttolön, det är ju den lön man brukar prata om vid lönesamtal, avtalsenliga löner, när man berättar för andra vad man har i lön osv.
Vad man får insatt på kontot vid slutet av månaden är ju annat förstås, men det beror på vilken kommunal skattesats man har, om man är medlem i kyrkan, om man har jämkning osv osv.
Så det blir ju liksom en ganska ointressant siffra, då den är otroligt individuell.
Sen är denna beräkning jag gjort baserat på absolut minimum. Ofta har man från sin arbetsgivare lite förmånspension, sjukförmåner och div annat, sen att arbetsgivare bjuder på t.ex. ett julbord, kanske en julklapp osv osv.
Dessa olika små förmåner måste ju självklart bekostas av timpenningen, som arbetsgivaren då alltså höjer för att täcka detta, det kan säkerligen bli typ 10% till.
Sen är det väl frågan vad mer timpenningen ska täcka, ska den täcka administration, företagsförsäkringar, verktyg, bokföringskostnader, normalt sett sprids ju alla dessa omkostnader ut på timpenningen, ibland med lite olika andel ifall det finns olika yrkesgrupper i företaget. Men någonstans ska dock dessa pengar komma in.
Och slutligen, hur många debiterbara timmar får den anställde ihop, mitt räkneexempel är ju baserat på att varenda en av årets arbetstimmar går att debitera en kund, så är det ju i princip aldrig.
Så läs mitt förrförra inlägg för vad det är det, det är den teoretiskt lägsta timpenningen som en anställd kan ha med en viss månadslön, så länge det är ett företag som agerar lagligt (dvs betalar skatter och arbetsgivaravgifter). Och att den anställde arbetar heltid, 167 timmar i månaden, har 5 veckors semester.
I verkligheten kan inget företag nå riktigt hit, utan väldigt slimmade företag som ger väldigt lite extra till sina anställda och lyckas få nära full täckning på arbetstiden kanske kan klara sig med 10-15% mer.
Men det är säkert inte ovanligt med att det krävs 50% mer också.
HejMikael_L skrev:
Och slutligen.
Detta är ju räknat på bruttolön, det är ju den lön man brukar prata om vid lönesamtal, avtalsenliga löner, när man berättar för andra vad man har i lön osv.
Vad man får insatt på kontot vid slutet av månaden är ju annat förstås, men det beror på vilken kommunal skattesats man har, om man är medlem i kyrkan, om man har jämkning osv osv.
Så det blir ju liksom en ganska ointressant siffra, då den är otroligt individuell.
Sen är denna beräkning jag gjort baserat på absolut minimum. Ofta har man från sin arbetsgivare lite förmånspension, sjukförmåner och div annat, sen att arbetsgivare bjuder på t.ex. ett julbord, kanske en julklapp osv osv.
Dessa olika små förmåner måste ju självklart bekostas av timpenningen, som arbetsgivaren då alltså höjer för att täcka detta, det kan säkerligen bli typ 10% till.
Sen är det väl frågan vad mer timpenningen ska täcka, ska den täcka administration, företagsförsäkringar, verktyg, bokföringskostnader, normalt sett sprids ju alla dessa omkostnader ut på timpenningen, ibland med lite olika andel ifall det finns olika yrkesgrupper i företaget. Men någonstans ska dock dessa pengar komma in.
Och slutligen, hur många debiterbara timmar får den anställde ihop, mitt räkneexempel är ju baserat på att varenda en av årets arbetstimmar går att debitera en kund, så är det ju i princip aldrig.
Så läs mitt förrförra inlägg för vad det är det, det är den teoretiskt lägsta timpenningen som en anställd kan ha med en viss månadslön, så länge det är ett företag som agerar lagligt (dvs betalar skatter och arbetsgivaravgifter). Och att den anställde arbetar heltid, 167 timmar i månaden, har 5 veckors semester.
I verkligheten kan inget företag nå riktigt hit, utan väldigt slimmade företag som ger väldigt lite extra till sina anställda och lyckas få nära full täckning på arbetstiden kanske kan klara sig med 10-15% mer.
Men det är säkert inte ovanligt med att det krävs 50% mer också.
Det gläder mig att du gjort en beräkning på minimum timdebitering för olika löner👍🏻
Som du skriver är detta just minimum..
-De flesta av oss har tjänstepension på 4,5-6% och på detta betalar företaget särskild löneskatt.
-Friskvårdbidrag är vanligt.
-Avtalsförsäkringar för alla anställda kostar även de en hel del.
-Sjuklön! Detta betalas också av arbetsgivaren med ett symboliskt avdrag första dagen.
-Utbildning
Jag brukar uppmana alla som vill diskutera detta att försöka räkna ut hur mycket de ”kostar” sin arbetsgivare, glöm då inte att lägga på kontroshyra, it-drift, eventuella tjänstebilar, sina chefers löner (som behövs för att det ska kunna sköta sitt jobb), HR-avdelning osv osv.
De flesta blir shockade när de inser att det ofta är långt över 1000kr/h.
Bra jobbat👍🏻fortsätt lägg på alla kostnader du kan komma på..
Börja med dig själv😉
I detta forum brukar det för det mesta vara hantverkarersättningar som diskuteras.B Björkskär skrev:
De brukar inte ha så stor IT-avdelning eller HR-avdelning osv.
Bil brukar de ta rätt bra betalt för separerat från timpenningen, såpass bra så att hela årets bilkostnad är intjänad efter årets första, eller möjligen andra kvartal.
Men jag var noga med att påpeka att det i min tabell var ett teoretiskt minimum.
Overheaden i mitt eget företag är på ett ungefär (per år)
bokföring/bokslut 10.000
Ansvarsförsäkring och bilförsäkring 11000
Verktyg, kläder slitagematerial av olika slag 8000
(bil orkar jag inte riktigt försöka räkna på, jag har en viss bilersättning, men jag misstänker att jag är en del underfinansierad där, då jag har en del kunder där jag inte kan ta ut denna)
Sen bjuder jag företaget på en kontorsplats hemma, betalar själv personligen alla telefonkostnader (fast faktiskt, nu senaste telefonen fick faktiskt företaget betala, men jag står fortfarande själv för telefonräkningen), jag använder också en gammal dator som företagsdator + två bärbara, inga betalda av mitt företag, men då jag caddar en del så har jag faktiskt låtit köpa en stor bildskärm med bra upplösning på företaget.
Jag tycker liksom att allt sånt där är peanuts, och alla datorer är köpta begagnade eller fådda, det blir liksom bara knepigt att peta in det i bokföringen.
Men summa summarum, det behöver inte vara så väldigt mycket overhead att peta in i timpenningen.
Men vill man slösa pengar maximalt, så kan jag nog ösa fram en massa tips och förslag.
Det som är konsten är att driva företag lite snålt, så det blir mer pengar över till en själv.
Redigerat:
Men då jag förut var anställd som verifieringsingenjör så tror jag att kalkylkostnaden för mig och andra i min sits låg på något runt 700kr/timme, och det då för över tio år sedan.
Men där använde jag dagligen utrustning för miljontals kronor (ja inte allt samtidigt förstås, men t.ex. 3 st klimatrum/kammare var nog inte speciellt gratis)
Och där fanns det en väl tilltagen IT-avdelning, en väl tilltagen HR-avdelning, egen företagsläkare, mycket lokaler, och mycket representation, mässor, internationella resor osv skulle väl också täckas med denna fiktiva timpenning.
Men där använde jag dagligen utrustning för miljontals kronor (ja inte allt samtidigt förstås, men t.ex. 3 st klimatrum/kammare var nog inte speciellt gratis)
Och där fanns det en väl tilltagen IT-avdelning, en väl tilltagen HR-avdelning, egen företagsläkare, mycket lokaler, och mycket representation, mässor, internationella resor osv skulle väl också täckas med denna fiktiva timpenning.
HejMikael_L skrev:
I detta forum brukar det för det mesta vara hantverkarersättningar som diskuteras.
De brukar inte ha så stor IT-avdelning eller HR-avdelning osv.
Bil brukar de ta rätt bra betalt för separerat från timpenningen, såpass bra så att hela årets bilkostnad är intjänad efter årets första, eller möjligen andra kvartal.
Men jag var noga med att påpeka att det i min tabell var ett teoretiskt minimum.
Overheaden i mitt eget företag är på ett ungefär (per år)
bokföring/bokslut 10.000
Ansvarsförsäkring och bilförsäkring 11000
Verktyg, kläder slitagematerial av olika slag 8000
(bil orkar jag inte riktigt försöka räkna på, jag har en viss bilersättning, men jag misstänker att jag är en del underfinansierad där, då jag har en del kunder där jag inte kan ta ut denna)
Sen bjuder jag företaget på en kontorsplats hemma, betalar själv personligen alla telefonkostnader (fast faktiskt, nu senaste telefonen fick faktiskt företaget betala, men jag står fortfarande själv för telefonräkningen), jag använder också en gammal dator som företagsdator + två bärbara, inga betalda av mitt företag, men då jag caddar en del så har jag faktiskt låtit köpa en stor bildskärm med bra upplösning på företaget.
Jag tycker liksom att allt sånt där är peanuts, och alla datorer är köpta begagnade eller fådda, det blir liksom bara knepigt att peta in det i bokföringen.
Men summa summarum, det behöver inte vara så väldigt mycket overhead att peta in i timpenningen.
Men vill man slösa pengar maximalt, så kan jag nog ösa fram en massa tips och förslag.
Det som är konsten är att driva företag lite snålt, så det blir mer pengar över till en själv.
Jag ville absolut inte låta kritisk mot dig utan jag ville bara göra ett inlägg i debatten där väldigt många har en skev syn på vad tjänster ”borde kosta”.
Allt för många relaterar kostnader mot sin nettoinkomst och har extremt dålig koll på vad dom själva ”kostar”
För att ge ett exempel på hyreskostnad, förvisso i Stockholms innerstad, vanligt kontorsrum =1875kr/m2 per månad vilket ger ca 130kr/h bara för hyra av ett litet rum..
Trevlig kväll!
Jag tänker att jag var ganska tydlig med att det var en teoretisk minimi-timdebitering.
Som jag skrev, under detta går det aldrig ihop för en lagligt driven verksamhet.
Själv har jag timdebiteringar på mellan 520-930 kr/timme (+ moms), beroende på uppdragets art.
Jag kör en del inom konsult-liknande verksamhet.
Jag borde även differentiera lite mellan olika slags kunder, 520 är nog smärtgränsen för de jobb jag gör åt andra företag och bara säljer mina timmar, jag slipper kundkontakt med slutkund (i alla fall avseende att skaffa uppdraget och att fakturera det och ev bråka om det är något som blev tokigt), dvs enkla pengar för mig.
Sen har jag inte orkat dela upp kunder här, utan alla kunder där jag åker och skruvar får faktiskt samma ganska låga timpenning (i alla fall för elektriker i Uppsala-trakten).
Men denna timpenning lever jag dock rätt gott på, jag arbetar nästan aldrig heltid, i snitt blir det kanske 70% eller nåt sånt. Skulle jag köra på heltid skulle det nog bli över 40.000 / månad, med företagets overhead inräknat.
Men det är ju ingen skyhög lön, jag tror nog att de lite bättre elektrikerna som varit med i lagom många år, och kan skickas på service eller nästan vad som helst, börjar ja denna månadslön i denna del av landet, och då behöver de inte ansvara för ett företag.
Kollar man allabolag osv, så ser man ju att de flesta elfirmor inte redovisar någon speciellt hög vinstmarginal, så den typiska timpenningen är nog vad som behövs helt enkelt.
Som jag skrev, under detta går det aldrig ihop för en lagligt driven verksamhet.
Själv har jag timdebiteringar på mellan 520-930 kr/timme (+ moms), beroende på uppdragets art.
Jag kör en del inom konsult-liknande verksamhet.
Jag borde även differentiera lite mellan olika slags kunder, 520 är nog smärtgränsen för de jobb jag gör åt andra företag och bara säljer mina timmar, jag slipper kundkontakt med slutkund (i alla fall avseende att skaffa uppdraget och att fakturera det och ev bråka om det är något som blev tokigt), dvs enkla pengar för mig.
Sen har jag inte orkat dela upp kunder här, utan alla kunder där jag åker och skruvar får faktiskt samma ganska låga timpenning (i alla fall för elektriker i Uppsala-trakten).
Men denna timpenning lever jag dock rätt gott på, jag arbetar nästan aldrig heltid, i snitt blir det kanske 70% eller nåt sånt. Skulle jag köra på heltid skulle det nog bli över 40.000 / månad, med företagets overhead inräknat.
Men det är ju ingen skyhög lön, jag tror nog att de lite bättre elektrikerna som varit med i lagom många år, och kan skickas på service eller nästan vad som helst, börjar ja denna månadslön i denna del av landet, och då behöver de inte ansvara för ett företag.
Kollar man allabolag osv, så ser man ju att de flesta elfirmor inte redovisar någon speciellt hög vinstmarginal, så den typiska timpenningen är nog vad som behövs helt enkelt.
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden