Frågor om konvertering från direktverkade el till vattenburet
Vi planerar att byta uppvärmning i huset och har några frågeställningar som behöver väntileras med kunniga och erfarna människor här på forumet...
Byggår: 1923
Byggnadstyp: 1 & 3/4 plan med källare i souteräng (3 våningar).
Uppvärmning källare 55m2: Olefyllda elradiatorer (håller ca +10grC)
Uppvärmning bottenplan 78m2: Luft/luft värmepump och insatskamin
Uppvärmning övre plan 78m2: Oljefyllda radiatorer, golvvärme el i badrum & tvättstuga samt kanalfläkt som blåser upp värme från kaminen på bottenplanet samt värme från luft/luft värmepump som går upp via trappen.
Uppvärmning fristående garage 50m2: Konventorelement elektrsikt körs på mellan 600w och 2kw beroende på utetemp. Håller 5-10gr i garaget.
Nuvarnade årsförbrukning: ca 21000 kwh
Totalyta i bostadshus som skall värmas upp: 210m2
Funderar även på att dra ut vattenburet till garaget och att hålla 10-15grC där.
Luft/luft funkar skitkasst när det kryper ner på -20 och kallare. Pumpen slår i praktiken av och det är bara att slå på el-element och ligga eldvakt vid kaminen. Något som inte är särskilt kul varför vi går i tankar att byta uppvärmning...
Det som skall göras är att byta det nuvarnade värmesystemet med direktverkade el till ett vattenburet system. Huset som är byggt 1923 är genomgående renoverat i början av 70-talet då man även monterade element med direktverkade el. Antar att det var billigt med el då... I samma veva antar jag att kakelugnar kastades ut för jag har 10 pipor i skorstenen och har under egen renovering hittat hål där eldstader suttit tidigare. De element som monterades på 70-talet har sedan ersatts under slutet av 90-talet med oljefyllda och i -00 monterades en Sanyo luft/luft värmepump i hallen och -03 en nordic air luft/luft i matsalen på bottenvåningen. Vi har även en insatskamin på bottenvånigen som vi eldar i dagligen från oktober-april. Jag har själv under renovering av övervåningen dragit fram och förberett för vattenburet på halva övervåningen.
Vi har ett utmärkt utrymme i källaren med gamal bastu och tvättstuga, ca 10m2, som kan användas till värmeanläggning.
Grannen som byggde nytt 2007 har satt in grundvattenvärme. Tanken var först att sätta in bergvärme men vattentrycket var för stort och borrhålet blev endast 90m. Han har en pump monterad på 70m djup. I det borrhålet var det 3m ner till berget och på baksidan av huset där de skickar vattnet på retur är det 12m till berget.
Vi har även fördelen att ha strandtomot mot en insjö och endast 20m mellan hus och sjön.
De värmesystem vi funderar på är bergvärme, grundvattenvärme, sjövärme och eventuellt i kombination med solpaneler.
Frågeställningar:
-Vad är bäst/mest effektivt av bergvärme, grundvattenvärme eller sjövärme dvs mest fördelaktigt för oss?
-Behöver jag söka tillstånd för sjövärme och var gör jag i så fall det?
-Hur effektivt är solvärme i Sverige? Antar att jag kan få ut varmvatten maj-september eller liknande...
-Någon som har erfarenhet av solvärme och kan referera lite hur det fungerar och om det är värt investeringskostnaden?
-Vilka bidrag kan vi söka för att göra konverteringen samt ev. extra för solvärme?
-Kan jag tjäna på att själv köpa radiatorer, värmepump osv från ex Rikaby rör och sedan anlita en rörfirma för jobbet eller är det svårt att få hjälp om de inte får sälja materialet?
-Finns det fördelar att köra värmepumpen mot en acc.tank?
Byggår: 1923
Byggnadstyp: 1 & 3/4 plan med källare i souteräng (3 våningar).
Uppvärmning källare 55m2: Olefyllda elradiatorer (håller ca +10grC)
Uppvärmning bottenplan 78m2: Luft/luft värmepump och insatskamin
Uppvärmning övre plan 78m2: Oljefyllda radiatorer, golvvärme el i badrum & tvättstuga samt kanalfläkt som blåser upp värme från kaminen på bottenplanet samt värme från luft/luft värmepump som går upp via trappen.
Uppvärmning fristående garage 50m2: Konventorelement elektrsikt körs på mellan 600w och 2kw beroende på utetemp. Håller 5-10gr i garaget.
Nuvarnade årsförbrukning: ca 21000 kwh
Totalyta i bostadshus som skall värmas upp: 210m2
Funderar även på att dra ut vattenburet till garaget och att hålla 10-15grC där.
Luft/luft funkar skitkasst när det kryper ner på -20 och kallare. Pumpen slår i praktiken av och det är bara att slå på el-element och ligga eldvakt vid kaminen. Något som inte är särskilt kul varför vi går i tankar att byta uppvärmning...
Det som skall göras är att byta det nuvarnade värmesystemet med direktverkade el till ett vattenburet system. Huset som är byggt 1923 är genomgående renoverat i början av 70-talet då man även monterade element med direktverkade el. Antar att det var billigt med el då... I samma veva antar jag att kakelugnar kastades ut för jag har 10 pipor i skorstenen och har under egen renovering hittat hål där eldstader suttit tidigare. De element som monterades på 70-talet har sedan ersatts under slutet av 90-talet med oljefyllda och i -00 monterades en Sanyo luft/luft värmepump i hallen och -03 en nordic air luft/luft i matsalen på bottenvåningen. Vi har även en insatskamin på bottenvånigen som vi eldar i dagligen från oktober-april. Jag har själv under renovering av övervåningen dragit fram och förberett för vattenburet på halva övervåningen.
Vi har ett utmärkt utrymme i källaren med gamal bastu och tvättstuga, ca 10m2, som kan användas till värmeanläggning.
Grannen som byggde nytt 2007 har satt in grundvattenvärme. Tanken var först att sätta in bergvärme men vattentrycket var för stort och borrhålet blev endast 90m. Han har en pump monterad på 70m djup. I det borrhålet var det 3m ner till berget och på baksidan av huset där de skickar vattnet på retur är det 12m till berget.
Vi har även fördelen att ha strandtomot mot en insjö och endast 20m mellan hus och sjön.
De värmesystem vi funderar på är bergvärme, grundvattenvärme, sjövärme och eventuellt i kombination med solpaneler.
Frågeställningar:
-Vad är bäst/mest effektivt av bergvärme, grundvattenvärme eller sjövärme dvs mest fördelaktigt för oss?
-Behöver jag söka tillstånd för sjövärme och var gör jag i så fall det?
-Hur effektivt är solvärme i Sverige? Antar att jag kan få ut varmvatten maj-september eller liknande...
-Någon som har erfarenhet av solvärme och kan referera lite hur det fungerar och om det är värt investeringskostnaden?
-Vilka bidrag kan vi söka för att göra konverteringen samt ev. extra för solvärme?
-Kan jag tjäna på att själv köpa radiatorer, värmepump osv från ex Rikaby rör och sedan anlita en rörfirma för jobbet eller är det svårt att få hjälp om de inte får sälja materialet?
-Finns det fördelar att köra värmepumpen mot en acc.tank?
Redigerat:
Konverterade själv 270kvm nu i höstas till vattenburet och bergvärme. Gjorde all installation själv.
Ja, absolut om det görs på rätt sätt! Fördelarna är att du är bra rustad för framtiden iom att det blir lättare att ansluta andra värmekällor. Pumpen får också en större vattenvolym att jobba mot vilket är bra då den får gå längre per gång och inte stanna och starta så ofta.
Sjövärme utan tvekan, kostnaden för slangläggningen är betydligt lägre än att borra för bergvärme. Sjövärme ger högre effektivitet än grundvattenvärme eftersom ni inte behvöer någon vattenpump.Jag har själv medverkat vid en sådan slangläggning och det tog oss en helg med ganska korta arbetsdagar. (400 meter slang)Thomas_I skrev:
Kan behövas, kolla med miljöförvaltningen i din kommun.Thomas_I skrev:
Beroende på var du bor men april-september är väl rätt normalt. Man kan egentligen säga att du mest har nytta av solvärmen för ditt varmvatten då det föreligger inget eller litet värmebehov under den perioden. Det är idag inte ekonomiskt lönsamt att installera solvärme om du ändå skall ha värmepump. Däremot kan man naturligtvis motivera det med miljövinster etc. Vedeldare brukar gilla solvärmen eftersom de slipper elda på sommarhalvåret.Thomas_I skrev:
Se ovan.Thomas_I skrev:
2010 är sista året för konverteringsbidrag från direktverkande el till vattenburet med biobränsle eller berg/sjö/markvärme, där kan du få 30% av material och arbete upp till 30 tkr. Du kan också utnyttja ROT-avdraget. Du kan kombibera dessa avdrag under förutsättning att du endast ansöker om konverteringsstöd för materialkostnader. I konverteringsbidraget ingår dock inte själva uppvärmningskällan (värmepumpen/pannan och dess installation tex.). Du kan läsa mer om detta på http://www.boverket.se. Du kan också söka bidrag för solvärmen, men den har jag inte så bra koll på, finns också info hos Boverket. Noteras skall dock att bidragen handläggs hos din länsstyrelse och inte boverket.Thomas_I skrev:
Ja, men det verkar vara långt ifrån alla rörisar som vill ha det så. Så kolla upp det innan noggrannt.Thomas_I skrev:
[/QUOTE]Thomas_I skrev:
Ja, absolut om det görs på rätt sätt! Fördelarna är att du är bra rustad för framtiden iom att det blir lättare att ansluta andra värmekällor. Pumpen får också en större vattenvolym att jobba mot vilket är bra då den får gå längre per gång och inte stanna och starta så ofta.
Alla de olika markvärme anläggningarna (sjö, berg, jord & grundvatten värme) använder EXAKT samma värmepump, det är bara kollektorslangen som förläggs på olika sätt, så det är i princip ingen märkbar skillnad i effekt eller besparing på de olika lösningarna. Skillnaden i kostnad är endast för att förlägga de olika systemen.
Sjövärme hör väl till de billigaste & bör därför väljas !!! bergvärme är det dyraste & väljs endast då ingen av de övriga går att installera.
Grundvatten bör man undvika, då det lätt kan få problem i framtiden med igensatta värmeväxlare eller problem med attt vatten som ska i "retur".
Solvärme ska du inte ha, det är så billigt att värma med värmepumpen att avskrivningstiden för solvärmen blir långt över 50 år, kanske ända bort mot 100 år.
solvärme kräver desutom en hel del grejor som du inte annars behöver i en värmepump anläggning, så det är mycke dyra prylar som måste införskaffas, helt i onödan
Sjövärme hör väl till de billigaste & bör därför väljas !!! bergvärme är det dyraste & väljs endast då ingen av de övriga går att installera.
Grundvatten bör man undvika, då det lätt kan få problem i framtiden med igensatta värmeväxlare eller problem med attt vatten som ska i "retur".
Solvärme ska du inte ha, det är så billigt att värma med värmepumpen att avskrivningstiden för solvärmen blir långt över 50 år, kanske ända bort mot 100 år.
solvärme kräver desutom en hel del grejor som du inte annars behöver i en värmepump anläggning, så det är mycke dyra prylar som måste införskaffas, helt i onödan
Ja, samma värmepump - det är klart d^_^b. Men hur mycket effekt drar grundvattenpumpen för det flöde som behövs på grundvattnet genom värmeväxlaren för säg en 10kw pump?
Det jag vill komma till är att det är en extra pump (grundvattenpumpen) som skall ha ström om man har grundvattenvärme. Min nyfikenhet gäller om den effekt som grundvattenpumpen kräver är försumbar i sammanhanget?
Det jag vill komma till är att det är en extra pump (grundvattenpumpen) som skall ha ström om man har grundvattenvärme. Min nyfikenhet gäller om den effekt som grundvattenpumpen kräver är försumbar i sammanhanget?
Grannen har som sagt grundvattenvärme och en cirkulationspump på 70m djup i borrhålet. Pumpen som är enfas drog enligt honom 24A vilket låter rätt mycket. Hade varit tvugna att säkra upp huset till 25A vilket inte lär vara så billigt. Borde finnas 3-faspumpar som är billigare i drift...
Lutar åt sjövärme för egen del, skall försöka ta reda på vad som gäller och vad vi behöver ansöka om för att få lägga ner slang. Vet grannar som har men är inte säker på om de sökt eller lagt ner endå...
Lutar åt sjövärme för egen del, skall försöka ta reda på vad som gäller och vad vi behöver ansöka om för att få lägga ner slang. Vet grannar som har men är inte säker på om de sökt eller lagt ner endå...
Se bara till att den kommer ner ordentligt i dyn, låt ett par dykare simma ett varv. Det är så jobbigt när folk ankrar i slangen. Jag har rättat till slang två ggr på grund av det - inget kul jobb alls.
Har själv både utrustning och dykcert så det är rätt enkelt att besiktiga slangen med jämna mellanrum om så är. Kanske till och med lite kul...
Inte så mycket båtar som åker nära land här heller. Går en farled längre ut men så långt ut kommer slangen inte att komma.
Vad jag funderar över är att det är ganska långgrunt. Vid spetsen på bryggan 12m ut är det ca 1,2m djupt och där jag har en badflotte ca 50m ut är det 3m djupt. Har djupet någon betydelse så länge det inte är bottenfruset?
Har för övrigt lyckats lokalisera den person på miljöförvaltningen som jag skall prata med för tillstånd.
Skulle kännas ganska skönt att ha haft någon annan uppvärmning nu när termometern visar -25 och SMHI spår att det skall krypa ner till -33 i morgon natt... Elmätarn slår frivolter och luftvärmepumpen är helt förkastlig och avslagen.
Inte så mycket båtar som åker nära land här heller. Går en farled längre ut men så långt ut kommer slangen inte att komma.
Vad jag funderar över är att det är ganska långgrunt. Vid spetsen på bryggan 12m ut är det ca 1,2m djupt och där jag har en badflotte ca 50m ut är det 3m djupt. Har djupet någon betydelse så länge det inte är bottenfruset?
Har för övrigt lyckats lokalisera den person på miljöförvaltningen som jag skall prata med för tillstånd.
Skulle kännas ganska skönt att ha haft någon annan uppvärmning nu när termometern visar -25 och SMHI spår att det skall krypa ner till -33 i morgon natt... Elmätarn slår frivolter och luftvärmepumpen är helt förkastlig och avslagen.
