Fråga om anbudsförfarande
Vi är sex delägare som håller på att sälja en gård, anbuden öppnas i dagarna.
Om vi är fem stycken som tycker att buden är för låga och vill utöka tiden/göra ett nytt förfarande, medan den sjätte säger: Nej! Sälj NU. Vad händer då?
Om vi är fem stycken som tycker att buden är för låga och vill utöka tiden/göra ett nytt förfarande, medan den sjätte säger: Nej! Sälj NU. Vad händer då?
Den nuvarande försäljningen kan bara avslutas om samtliga delägare går med på det. En delägare kan sälja sin andel själv (tror jag).
Enl. lagen om samägande så kan en delägare kräva att fastigheten skall säljas, då utser rätten en förrättningsman som skall sälja fastigheten på auktion (tror att det numera kan vara via mäklare också). I det läget bestämmer förrätningsmannen över försäljningen, delägarna har då ingen talan. Kostnaden för förfarandet tas ut ur försäljningssumman.
Du skriver att ni är 6 delägare osv. Väldigt ofta så gäller ju en sådan här försäljning en fastighet som ägs av ett dödsbo, då är läget lite annorlunda. Dödsboet är en juridisk person, dvs det finns bara en ägare, sedan är arvingarna delägare i dödsboet. Lagen om samägande gäller inte såvida man inte först skiftar dödsboet så att arvingaran blir "direkta" delägare. Finns dock då möjlighet att begära att rätten tillsätter en skiftesman som på liknande sätt säljer fastigheten och skiftar boet.
Enl. lagen om samägande så kan en delägare kräva att fastigheten skall säljas, då utser rätten en förrättningsman som skall sälja fastigheten på auktion (tror att det numera kan vara via mäklare också). I det läget bestämmer förrätningsmannen över försäljningen, delägarna har då ingen talan. Kostnaden för förfarandet tas ut ur försäljningssumman.
Du skriver att ni är 6 delägare osv. Väldigt ofta så gäller ju en sådan här försäljning en fastighet som ägs av ett dödsbo, då är läget lite annorlunda. Dödsboet är en juridisk person, dvs det finns bara en ägare, sedan är arvingarna delägare i dödsboet. Lagen om samägande gäller inte såvida man inte först skiftar dödsboet så att arvingaran blir "direkta" delägare. Finns dock då möjlighet att begära att rätten tillsätter en skiftesman som på liknande sätt säljer fastigheten och skiftar boet.
I praktiken, och om delägarna agerar rationellt, så innebär det att försäljningsproceduren blir längre, de som vill sälja kan inte tvinga den/de som vill ha högre bud att acceptera lagt bud.
Om försäljningen verkar dra ut på tiden och den envise delägaren trilskas så kan övriga delägare som sagt påbörja en tvångsförsäljning enl. lagen om samägande. Efterssom en sådan försäljning ger mindre pengar (dyrt förfarande, och typiskt lägre bud) så kommer en rationellt tänkande delägare att acceptera en försäljning på normalt vis för att undvika tvångsförsäljningen.
Om försäljningen verkar dra ut på tiden och den envise delägaren trilskas så kan övriga delägare som sagt påbörja en tvångsförsäljning enl. lagen om samägande. Efterssom en sådan försäljning ger mindre pengar (dyrt förfarande, och typiskt lägre bud) så kommer en rationellt tänkande delägare att acceptera en försäljning på normalt vis för att undvika tvångsförsäljningen.
Hempularen har i princip rätt, men ideella andelar av fastigheter kan inte överlåtas hur som helst. Men det enklaste brukar vara att hitta konsensus för ett lägsta pris, om sen det bara är en som är missnöjd med ett något lägre bud så salar man så den får det för att slippa transaktionskostnader som annars äter upp marginalen. Ofta inför det faktumet kan den lägsta gränsen för den tredskande sänkas. Lycka till och kom ihåg att dyl tvister tenderar riskerar framtida vänskap mer än andra affärer varför det är viktigt med tydlighet och skriftlighet.