Vrana Vrana skrev:
Goda nyheter i TS fall! Oavsett så ska man nog förvänta sig en djupare undersökning med tanke på nya stopp.
Det beror på var stoppet satt någonstans.
 
Intet Intet skrev:
Det beror på var stoppet satt någonstans.
Jag tror kanske vi är olika optimistiskt lagda. Jag har själv köpt två dödsbon, det kan ju gå utmärkt men med den begränsade informationen och vetskapen att man sitter i skiten (bokstavligen) om det skulle finnas strukturella fel är jag glad att jag gick in för att misstänka det värsta. Till TS, allt kan vara frid och fröjd. Det där inrökta huset kanske står utan en kronas underhåll i 100 år till.
 
  • Gilla
mysigt hus
  • Laddar…
mysigt hus mysigt hus skrev:
Vi är ett par som ska köpa villa för första gången och känner oss ganska vilsna, även om vi har försökt läsa på så mycket vi bara kan. Det är ändå överväldigande, så vi hoppas att vi kan få lite hjälp och åsikter här. Alla tips uppskattas!

Vi har hittat två hus som vi gillar – ett är byggt på 1930-talet och det andra i slutet av 1970-talet. Det nyare huset (hus 2) är dock cirka 0,8–1 miljon kronor dyrare i inköpspris.

Vi har läst besiktningsprotokollen flera gånger och försökt uppskatta ungefärliga renoveringskostnader. Vår slutsats just nu är att det nyare huset kräver lite mer i början (för att åtgärda vissa saker direkt innan inflytt), men att det i längden borde vara billigare och enklare att underhålla jämfört med huset från 30-talet.

Stämmer den slutsatsen, tycker ni?
Här nedan är en sammanfattning av besiktningsrapporterna:

Hus 1 (byggt 30-t)​

  • Tak:
    Taket är renoverat omkring 2021 med ny takplåt och läkt. Inga större brister noterade.
  • Dränering / fuktskydd:
    Delvis omgjord på två sidor cirka 2015 (övriga sidor ej åtgärdade). Fuktrisk kvarstår mot bakre och södra gaveln.
  • Grund / källare:
    Förhöjda fuktvärden lokalt. Riskkonstruktion med äldre material.
  • Värmesystem:
    Elpanna har bytts ut (ingen äldre originalmodell). Systemet fungerar men har hög energiförbrukning.
  • Ventilation:
    Självdrag. Bristfällig luftomsättning, särskilt i våtutrymmen.
  • Vind:
    Mikrobiell påväxt på delar av isoleringen. Rekommenderas rengöring och bättre ventilation.
  • Badrum (huvudplan):
    Utfört äldre. Tätskiktets livslängd bedöms som förbrukad.
  • Elinstallationer:
    Elcentral är utbytt, delvis ny el finns. Viss äldre kabel kan kvarstå.

Hus 2 (byggt 70-t)​

  • Grund:
    Betongplatta på mark. Inga tecken på fuktskador, plattan bedöms torr.
  • Badrum nedre plan:
    Tätskikt har bristfälliga svetsar och golv lutar mot vägg. Fuktskada konstaterad.
  • Badrum övre plan:
    Utfört på 1990-talet, tätskiktets tekniska livslängd är förbrukad.
  • Tvätt / bastu:
    Golvbrunnens klämring har lossnat. Bastudel är riskkonstruktion (träpanel mot grundmur).
  • VVS-installationer:
    Ursprungliga från 1978. Inga korrosionsskador noterade i rapporten, men systemet är äldre.
  • Ventilation:
    Tilluftsventiler saknas i flera rum. Luftflöden behöver justeras.
  • Elinstallationer:
    Jordning saknas delvis. Rekommenderas komplettering.
  • Fasad:
    Rötskador på flera ställen i träpanelen, risk för påverkan på bakomliggande konstruktion.
  • Fönster:
    2-glas. Färgsläpp och torksprickor. Underhåll inom 5 år.
  • Tak:
    Omlagt troligen för 15–20 år sedan. Lågpunkter med kvarstående vatten noterade.
  • Dränering:
    Ursprunglig från byggåret. Rekommenderas byte inom 10–15 år.

Utifrån detta – vad tycker ni?
Låter det som att vår slutsats stämmer, att det nyare huset är dyrare att åtgärda direkt men enklare och billigare att underhålla på sikt?
Eller är det något vi verkar ha missat?
Hus 1 alla dagar i veckan.
För mellanskillnaden kan ni byta ut pannan och fixa till ett badrum.

70-tals hus osar inte kvalitet rent generellt.
 
  • Gilla
mysigt hus
  • Laddar…
Många av er har pekat ut den största risken med 30-talshuset: att bo i en inredd källare med aktiv fukt (“fuktgenomslag” i matkällaren) och ofullständig dränering.
Samtidigt har flera av er sagt att 30-talshus ofta är “bättre byggda”.

Hur illa är egentligen en inredd källare i praktiken – är det verkligen så problematiskt som man ofta hör?

Vad underskattar jag mest som förstagångsköpare – den dolda, återkommande fukten i 30-talshuset?
 
Det beror som vanligt på fuktbelastningen. Underskatta inte ditt/ert luktsinne. Källare i äldre hus var aldrig avsedda att bo i, inte heller att inreda med organiska material. Använd 30-tals källaren som källare så blir det sällan problem.
 
  • Gilla
mysigt hus
  • Laddar…
mysigt hus mysigt hus skrev:
Många av er har pekat ut den största risken med 30-talshuset: att bo i en inredd källare med aktiv fukt (“fuktgenomslag” i matkällaren) och ofullständig dränering.
Samtidigt har flera av er sagt att 30-talshus ofta är “bättre byggda”.

Hur illa är egentligen en inredd källare i praktiken – är det verkligen så problematiskt som man ofta hör?

Vad underskattar jag mest som förstagångsköpare – den dolda, återkommande fukten i 30-talshuset?
Det är fall till fall. Ibland går det alldeles utmärkt att bo i källaren och Ibland inte. Att kategoriskt rekommendera att allt trä skall rivas ut eller att inte köpa gamla hus med inredd källare, är verkligen inte ett bra råd. Tänk såhär. -har den inredda källaren klarat sig utan synliga skador sedan många år tillbaka, är möjligheten god att den hänger med många år till.
Som sagts. Lukta, knacka, leta efter fuktfläckar och hoppa i källaren så får du i alla fall en gott första intryck.
 
  • Gilla
Vrana och 1 till
  • Laddar…
mysigt hus mysigt hus skrev:
Vi är ett par som ska köpa villa för första gången och känner oss ganska vilsna, även om vi har försökt läsa på så mycket vi bara kan. Det är ändå överväldigande, så vi hoppas att vi kan få lite hjälp och åsikter här. Alla tips uppskattas!

Vi har hittat två hus som vi gillar – ett är byggt på 1930-talet och det andra i slutet av 1970-talet. Det nyare huset (hus 2) är dock cirka 0,8–1 miljon kronor dyrare i inköpspris.

Vi har läst besiktningsprotokollen flera gånger och försökt uppskatta ungefärliga renoveringskostnader. Vår slutsats just nu är att det nyare huset kräver lite mer i början (för att åtgärda vissa saker direkt innan inflytt), men att det i längden borde vara billigare och enklare att underhålla jämfört med huset från 30-talet.

Stämmer den slutsatsen, tycker ni?
Här nedan är en sammanfattning av besiktningsrapporterna:

Hus 1 (byggt 30-t)​

  • Tak:
    Taket är renoverat omkring 2021 med ny takplåt och läkt. Inga större brister noterade.
  • Dränering / fuktskydd:
    Delvis omgjord på två sidor cirka 2015 (övriga sidor ej åtgärdade). Fuktrisk kvarstår mot bakre och södra gaveln.
  • Grund / källare:
    Förhöjda fuktvärden lokalt. Riskkonstruktion med äldre material.
  • Värmesystem:
    Elpanna har bytts ut (ingen äldre originalmodell). Systemet fungerar men har hög energiförbrukning.
  • Ventilation:
    Självdrag. Bristfällig luftomsättning, särskilt i våtutrymmen.
  • Vind:
    Mikrobiell påväxt på delar av isoleringen. Rekommenderas rengöring och bättre ventilation.
  • Badrum (huvudplan):
    Utfört äldre. Tätskiktets livslängd bedöms som förbrukad.
  • Elinstallationer:
    Elcentral är utbytt, delvis ny el finns. Viss äldre kabel kan kvarstå.

Hus 2 (byggt 70-t)​

  • Grund:
    Betongplatta på mark. Inga tecken på fuktskador, plattan bedöms torr.
  • Badrum nedre plan:
    Tätskikt har bristfälliga svetsar och golv lutar mot vägg. Fuktskada konstaterad.
  • Badrum övre plan:
    Utfört på 1990-talet, tätskiktets tekniska livslängd är förbrukad.
  • Tvätt / bastu:
    Golvbrunnens klämring har lossnat. Bastudel är riskkonstruktion (träpanel mot grundmur).
  • VVS-installationer:
    Ursprungliga från 1978. Inga korrosionsskador noterade i rapporten, men systemet är äldre.
  • Ventilation:
    Tilluftsventiler saknas i flera rum. Luftflöden behöver justeras.
  • Elinstallationer:
    Jordning saknas delvis. Rekommenderas komplettering.
  • Fasad:
    Rötskador på flera ställen i träpanelen, risk för påverkan på bakomliggande konstruktion.
  • Fönster:
    2-glas. Färgsläpp och torksprickor. Underhåll inom 5 år.
  • Tak:
    Omlagt troligen för 15–20 år sedan. Lågpunkter med kvarstående vatten noterade.
  • Dränering:
    Ursprunglig från byggåret. Rekommenderas byte inom 10–15 år.

Utifrån detta – vad tycker ni?
Låter det som att vår slutsats stämmer, att det nyare huset är dyrare att åtgärda direkt men enklare och billigare att underhålla på sikt?
Eller är det något vi verkar ha missat?
Hej! Ang källaren i huset från 1937: Se till att samtliga källarväggar mot omgivande jord är dränerade och isolerade utifrån. Se till att ha hygrometer för att mäta luftfuktigheten i källaren framförallt under hösten när luftfuktigheten är hög. Använd vid behov en eller flera avfuktare tex i tvättstuga och badrum vid luftfuktighet över 65%. Tillse god ventilation med tex paxfläktar i tvättstuga och badrum. Riv ut allt organiskt material (väggar och golv) i sovrummen i källaren och låt torka med byggtork några veckor om det behövs. Måla väggarna med silikatfärg och lägg klinker på golvet. Blir jättesnyggt. På så sätt kan väggar och golv ”andas”. Tänk även på att man måste ha till-luft i källaren så luftväxling kan ske. Så här har jag gjort i mitt hus från 50-talet med källare. Det blev jättebra. Men alla hus är ju olika, så detta är ju bara ett förslag.
Ang stor tomt: Jättebra att ha då man får möjlighet att bygga litet hus för gäster/tonåringar och längre till grannar.
Lycka till med ert val av hus!
 
  • Älska
mysigt hus
  • Laddar…
T TommyC skrev:
Det är köparens marknad. Undvik helst alla kända riskkonstruktioner. 70-talshus har många välkända risker som man gärna undviker. Riktigt gamla hus är ofta bättre. Själv föredrar jag hus från en bit in på 80-talet när asbest hade försvunnit, husen fick bättre isolering och helst väl fungerande ventilation som FTX.

Det viktigaste är vad man får för pengarna med hänsyn till vad det kostar att åtgärda alla brister samt naturligtvis läget - läget - läget som mäklarna säger.

Köparens marknad som sagt, tag god tid på er och utvärdera intressanta objekt noga före köp.
Den STORA brytpunkten som jag ser det är 90-tal när man började isolera plattorna ordentligt. 70-80 tals husen har nästan alltid mögel om man bryter upp golv på nedre plan och kollar.

Har aldrig någonsin sett ett hus från 80-talet med ftx som original. Standard på 70-80 tal är att man har någon väldigt simpel fläkt på skorstenen som fungerar som en simpel form av mekanisk ventilation via något badrum
 
  • Gilla
mysigt hus
  • Laddar…
M mrbackstrom skrev:
Hus 1 alla dagar i veckan.
För mellanskillnaden kan ni byta ut pannan och fixa till ett badrum.

70-tals hus osar inte kvalitet rent generellt.
Korrekt. Många har tak av masonitboards. Tryckimpregnerade syllar, alla har oisolerad platta, direktverkande el med en elpanna till vattnet. Plastmattor i våtrummen. etc.

70-talets mantra var ”snåla” och ”spara”. Burkmat och halvfabrikat var det bästa som någonsin hänt mänskligheten tyckte man då.
 
  • Gilla
mysigt hus
  • Laddar…
Vårt hus är byggt 1981 med ursprunglig FTX som fortfarande fungerar bra. Motorn är bytt två gånger. Förmodligen hade det räckt att byta lager i motorn.

Något mögel finns inte här. Huset ligger högt och allt regvatten rinner bort från huset mot lägre ytor. I garaget i souteräng utgörs golvet av betongplattan som är torr. Bakom garaget finns ett smalt utrymme mot berget, där är det också helt torrt.

Hur många hus har du brytit upp golvet på?

Innan vi hittade vårt hus så tittade vi på runt 100 hus under 4 år. Vi såg många hus med fuktproblem, mest från 70-talet men även en del äldre hus. Hus från 80-talet finns det inte så många av i de området där vi tittade så inte mycket erfarenhet där men visst blev det bättre isolering under plattorna senare. Här är det ont om nyare hus och eftersom de bra tomterna bebyggs först så har de nyare husen nästan alltid sämre lägen med undantag för de få fall där någon har köpt ett äldre hus på en fin tomt och rivit huset. Jag känner bara till två fall av rivna hus i vårt närområde men inget av dessa har någon jättefin tomt. De husen var dock i dåligt skick så ekonomin blev nog ganska bra ändå i slutändan.
 
T TommyC skrev:
Vårt hus är byggt 1981 med ursprunglig FTX som fortfarande fungerar bra. Motorn är bytt två gånger. Förmodligen hade det räckt att byta lager i motorn.

Något mögel finns inte här. Huset ligger högt och allt regvatten rinner bort från huset mot lägre ytor. I garaget i souteräng utgörs golvet av betongplattan som är torr. Bakom garaget finns ett smalt utrymme mot berget, där är det också helt torrt.

Hur många hus har du brytit upp golvet på?

Innan vi hittade vårt hus så tittade vi på runt 100 hus under 4 år. Vi såg många hus med fuktproblem, mest från 70-talet men även en del äldre hus. Hus från 80-talet finns det inte så många av i de området där vi tittade så inte mycket erfarenhet där men visst blev det bättre isolering under plattorna senare. Här är det ont om nyare hus och eftersom de bra tomterna bebyggs först så har de nyare husen nästan alltid sämre lägen med undantag för de få fall där någon har köpt ett äldre hus på en fin tomt och rivit huset. Jag känner bara till två fall av rivna hus i vårt närområde men inget av dessa har någon jättefin tomt. De husen var dock i dåligt skick så ekonomin blev nog ganska bra ändå i slutändan.
Har gjort det på 2 själv och 2 bekantas. Alla hade mögel. Sen tryckimpregnerade syllar på det. Har du själv brutit upp ner till plattan och kollat att allt organiskt material är torrt och fint där? Vågar sätta en slant på att även du har mögel men inte så mycket att det ger utslag ovan golv.

Förhöjda fuktvärden över normalt och dålig lukt är oerhört vanligt på 70-80 tals hus i besiktningarna. Grannens hus på landet har samma problem. De tryckimpregnerade syllarna gör att han trots korsdrag har sur lukt i kåken dessutom.

Huset jag växte upp i var byggt tidigt 80-tal. Där fick vi riva upp plastmattorna på bv och byta mot klinkers efter bara 5-6 år pga mögel.

Klart man kan klara sig ändå med ovanlig tur med markförhållanden. Men det är en kass konstruktion i grunden utan tvekan. From att hus i början av 90 talet fick isolerade plattor är problemet nästan obefintligt
 
Huset står på ett berg på en lokal höjdpunkt. Huset har nästan 1 meter takutstick.

På ritningen står "MIN. 150 MM DRÄN.LAGER VID GRUNDLÄGGNING PÅ BERG"

Eftersom omgivande mark är lägre än där huset står finns det ingen tillrinning av vatten. Det finns dräneringsrör i dräneringslagret några dm utanför husets grund. Inget vatten har någon gång under de 20 år som vi har bott här samlats i närheten av huset. Jag ser ingen anledning att bryta upp något golv eller oroa mig för någon fukt som sannolikt aldrig har funnits.
 
  • Gilla
Satsuki
  • Laddar…
Satsuki
Du har fel. Vi tog upp plastmatta och parkett på hela bottenvåningen på vårt hus byggt 76 för 15 år sedan. Platta på mark, under plattan makadam och dräneringsrör.
Vi hade inte tillstymmelse till mögel. Visst hade vi tryckta syllar som byttes, men mest för att vi ville eftersom det inte fanns varken fukt eller lukt.

Mina föräldrar har gjort samma sak på sitt hus byggt 74, samma där. Inte tillstymmelse till mögel…..
Således är din slutsats att ALLA 70-talshus m platta på mark har mögel fel.
 
Redigerat:
  • Gilla
mysigt hus och 2 till
  • Laddar…
Satsuki Satsuki skrev:
Du har fel. Vi tog upp plastmatta och parkett på hela bottenvåningen på vårt hus byggt 76 för 15 år sedan. Platta på mark, under plattan makadam och dräneringsrör.
Vi hade inte tillstymmelse till mögel. Visst hade vi tryckta syllar som byttes, men mest för att vi ville eftersom det inte fanns varken fukt eller lukt.

Mina föräldrar har gjort samma sak på sitt hus byggt 74, samma där. Inte tillstymmelse till mögel…..
Således är din slutsats att ALLA 70-talshus m platta på mark har mögel fel.
Klart det kan finnas undantag. Men det kräver att man har särdeles bra markförhållanden. Men det är en stor riskkonstruktion oavsett.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.