3 777 läst ·
29 svar
4k läst
29 svar
Förstå system med VP, Ackumulatortank, Vedpanna, Solfångare
En del tror på tomten andra inte. För att få till det utan dina 30 % i förlust så ska allt kopplas på ett visst sätt. Vet du hur man gör det på ett rätt sätt eller är det bara något som du försöker räkna på med matematiska termer, som syns på olika ställen att läsa om.Teori är en sak, verlighet en annan sakJ Josth skrev:Läs t.ex. inlägg nr 6 i följande tråd.
[länk]
När jag kör NIBE's gamla dimensioneringsprogram får jag också liknande resultat. Man kan sänka energibehovet med runt 30% genom att gå från fast till flytande kondenseringstemperatur. Men det är alltså 30 % av energibehovet med värmepump och fast kondensering, inte utgående från total bruttobesparing med värmepump. Vissa kör väl lite halvfast också och en något lägre temperatur vår, sommar och höst och sedan kanske 58°/53° grader till tanken på vintern.
Ingenting egentligen om strömavbrott blir och laddpumpen stannar. Det kan då bli över 100 C i dom, ( jag kan få 140 C ) och då kokar vätskan i dom och det blir ångbubblor som en pump vid start har svårt att pumpa iväg. Beror lite på vad för pump, det är inte många liter per minut som ska pumpas. det är säkert ett exsapntionskärl på anläggningen och den tar övertryck. Alla delar klarar med säkerhet upp till ca 5 bar.S sdlfkjlsdf skrev:
Menar alltså t.ex. enligt följande exempel. Huset har ett värmebehov på 30000 kWh/år direktverkande el. Med en värmepump som kör fast kondenseringstemperatur på ca 55 grader kan man komma ner till ett energibehov på typ 10000 kWh/år för uppvärmningen. Om man sedan köper växelventil och styrsystem för flytande kondenseringstemperatur och bygger om kan man komma ner till ca 7000 kWh/år för uppvärmningen. Man tjänar alltså runt 30% mindre energiförbrukning att gå från fast till flytande.
Som jag skrev. matematikens grunder är en sak och verklighten en annan, det går inte att generalisera mellan dessa, med att ha fiktiva värden som beräkningsgrund, är inte med verkligheten, fiktiva är flytande i tiden och verkligheten fasta värden. Bara faktiska temperaturer är relevanta och det är att värma något från en temp till en annan. Finns inga genvägar i det. Det finns inget värmesätt som kan ge exakt den temp som behövs som slår ett system med tank/shunt i jämnhet vad som behövs. Sen vad värekällan är, är ovidkommande.J Josth skrev:Menar alltså t.ex. enligt följande exempel. Huset har ett värmebehov på 30000 kWh/år direktverkande el. Med en värmepump som kör fast kondenseringstemperatur på ca 55 grader kan man komma ner till ett energibehov på typ 10000 kWh/år för uppvärmningen. Om man sedan köper växelventil och styrsystem för flytande kondenseringstemperatur och bygger om kan man komma ner till ca 7000 kWh/år för uppvärmningen. Man tjänar alltså runt 30% mindre energiförbrukning att gå från fast till flytande.
Det som jag tror åsyftas med varför det sägs att man sparar UPPTILL 30% (dvs inte rakt av) är att med flytande kondensering så anpassar VPn framledningstempen till vad som behövs. Och lägre framledningstemp ger alltid bättre COP .J Josth skrev:Läs t.ex. inlägg nr 6 i följande tråd.
[länk]
När jag kör NIBE's gamla dimensioneringsprogram får jag också liknande resultat. Man kan sänka energibehovet med runt 30% genom att gå från fast till flytande kondenseringstemperatur. Men det är alltså 30 % av energibehovet med värmepump och fast kondensering, inte utgående från total bruttobesparing med värmepump. Vissa kör väl lite halvfast också och en något lägre temperatur vår, sommar och höst och sedan kanske 58°/53° grader till tanken på vintern.
Har man dock som mig ... en pool som man värmer på sommaren och därmed behöver en framledning på 50C på sommaren... då ger inte flytande något extra de månaderna.
Och lika så på vintern då det är riktigt kallt (-10C eller kallare för min kåk) , då behövs också en framledning på 50C för att hålla värmen i kåken.
Däremot de månader och dagar som jag inte eg behöver 50C i framledning , tja då kan man spara på flytande....och i mitt fall, definitivt inga 30% ... jag håller koll på uteemp, max värme ut från VP vid viss framledning och ökar(höst) / sänker(vår) framledningen från 50C till 45 eller 40 (fast kondenserings temp). Okej att jag gör det manuellt istället för automatiskt (flytande).
Så att bara säga "man tjänar 30%" är inte med verkligheten överensstämmande.
Att istället säga "man kan beroende på system och inställningar tjäna upptill 30%" är en mycket mer med verkligheten överensstämmande.
Ja det är att haka upp sig på ordval, men iom att det är ett forum och det enda vi har att gå på är den information som skrivs gör att korta påståenden kan bli riktigt fel för att vi alla tolkar vissa ord lite olika, och ofta blir en "sammanfattning och förkortning" inte alls det som orignalet försökte förmedla
Ang 1) så finns det oftast i de systemen en inställning i systemet som säger vad max temp ut ska vara och överskrids denna ska solvärmesystemet stänga ned självmantS sdlfkjlsdf skrev:Ja det är väl den biten att hitta någon som är bra på värmesystem. Någon som känner någon i Malmö? Annars får eventuella köpare av huset optimera detta vidare. 😄
Edit: Såg precis dit svar ovan, läser igenom nu. @MrDizzy
Bra summerat, jag tycker allting verkar stämma.
1. Det tråkiga är att det kräver lite manuellt arbete. Dvs man måste slå på värmen i radiatorerna på sommaren och eventuellt korrigera shuntens värmekurva? Annars tror jag att det blir för varmt i tanken.
Det som har hänt nån gång i vår är att morsan har ringt mig för att det lyser rött och är för hög temperatur på solfångarna (så hon är ju nästan rädd att lämna huset en längre tid). Senast hände det under ett kortare strömavbrott. Men så länge CP för solfångarna går konstant så borde det fungera. Blir det för varmt i tanken så måste den värmen ut till källaren eller så.
Vad är det värsta som kan hända ifall solfångarna blir för varma? Trycket blir högt och ventiler börjar spruta vatten?
Edit: Finns det något som kan "stänga av" solfångarkretsen förutom CP? När strömavbrottet skedde så lyste den styrpanelen rött och man behövde trycka på den igen, men jag förstår inte hur det ska beröra temperaturen i slingan, eftersom CP borde gått igång när strömmen gick på igen.
2. Ok, rör ej.
3. Ok.
4. Ok jag ska testa att sätta den rätt. Fast det verkar ju som att VP har klarat av vintern rätt bra utan hjälp.
Ja varmvattnet är lite tråkigt. Hjälper det om man ändrar elpatronens temp?
Har aldrig personligen fipplat med köpes system, utan kört via egen styrning och ett helt annat koncept (som endel amerikanare är förtjusta i)
ang 4) Sen ja om du sätter upp elpatron så löser det temperaturen på varmvattnet ... men effekten blir att all uppvärmning kommer att gå på elpatronen vilket du verkligen inte vill.
Bättre (enl mitt tycke ) att köpa en extra VVB för att värma upp varmvattnet den sista biten till 70C
Du länkar till Cocacola och denna man har/haft en gedigen praktisk erfarnhet under många år, med montage av värmesystem, inte då bara använt teori, det finns inget tvivel om det. Har följt hans resonmang genom åren och även varit i kontakt med honom. Det som framhållits har i många fall disats ner av andra. med kanske mindre vetande. Nu är det liksom en liten förborgad hemlighet hur han gjorde med sina installationer och inte gav raka svar på hur han gjort, men det har tydligen fungerat till 100 % hos kunderna. Att som nu bara plugga in en VP på teoretiska grunder kan bli fel, tror mig veta att det inte finns en enda installatör av VP som utreder riktigt vad som behövs, utan bara säger, "" det här ska det vara och vad du behöver " Det brukar vara vanliga rörisar som gör det och dom grundkunskaperna har ca 90 % inte en susning om, att beräkna något. Utan bara går den teoretiska vägen och vad dom läser om i tillverkarnas brochyrer.J Josth skrev:Läs t.ex. inlägg nr 6 i följande tråd.
[länk]
När jag kör NIBE's gamla dimensioneringsprogram får jag också liknande resultat. Man kan sänka energibehovet med runt 30% genom att gå från fast till flytande kondenseringstemperatur. Men det är alltså 30 % av energibehovet med värmepump och fast kondensering, inte utgående från total bruttobesparing med värmepump. Vissa kör väl lite halvfast också och en något lägre temperatur vår, sommar och höst och sedan kanske 58°/53° grader till tanken på vintern.
Är inte riktigt nöjd med mina kopplingar nu ( som gorts om 3 gånger ) utan ska lägga om lite rör till sommaren och få ytterligare perfektionism på systemet med VP ock tankar+ VV. och ved.
Det är som med bilen. Ligger man och pressar i 130km/h på motorvägen drar bilen mer per mil, jämfört med att köra försiktigt i 70-80km/h
Sen är det inte samma skillnad som står i bilens instruktionsbok, men nog är det allt en påtaglig skillnad i elförbrukningen hos en värmepump som kör 35-45 framtemp, jämfört med att ligga på 55c året om dygnet runt.
Sen är det inte samma skillnad som står i bilens instruktionsbok, men nog är det allt en påtaglig skillnad i elförbrukningen hos en värmepump som kör 35-45 framtemp, jämfört med att ligga på 55c året om dygnet runt.
Iof sig har du lite rätt, men nu verkar det att du tänker 24/7 med skriften, var nog inte meningen. En ON/OFF BV stannar kanske någon/ra timmar mellan start/stopp och hålet återhämtar sig. En monoblock kör rakt av den med och stannar, men då är det mer utetempen som styr och ingen återhämtning sker. Så vad väljer man pest eller kolera. Smaken är som baken delad, på vad man vill ha.B BSOD skrev:Det är som med bilen. Ligger man och pressar i 130km/h på motorvägen drar bilen mer per mil, jämfört med att köra försiktigt i 70-80km/h
Sen är det inte samma skillnad som står i bilens instruktionsbok, men nog är det allt en påtaglig skillnad i elförbrukningen hos en värmepump som kör 35-45 framtemp, jämfört med att ligga på 55c året om dygnet runt.
Precis för att skydda tanken från överhettning.S sdlfkjlsdf skrev:
Man vill inte har mer än 85-90C i tanken. Risken för att det blir för högt tryck blir för stort.
Här är en manual till manöverpanelen för solvärmen
(om jag gissar rätt på modell)
https://www.google.com/url?sa=t&sou...sQFnoECBEQAQ&usg=AOvVaw17zCNCWy_wB5t0L9prF3Np
hmmm det ser ser ju som en rätt enkel styrning ...
Skulle tro att den är rätt inställd och bara att låta den tuffa på.
Solvärmen värmer ju upp tanken på sommaren och därmed ger extra värme till varmvattnet (som då blir mer eller mindre gratis) om jag förstått det rätt.
Dock vinterhalvåret då solfångarna inte producerar så måste ved/VP/elpatron ta över och ge värme till tanken.
Du drar slutsatser som är helt felaktiga, och läser in saker som jag inte skrivit i mitt inlägg överhuvudtaget.J jonaserik skrev:Iof sig har du lite rätt, men nu verkar det att du tänker 24/7 med skriften, var nog inte meningen. En ON/OFF BV stannar kanske någon/ra timmar mellan start/stopp och hålet återhämtar sig. En monoblock kör rakt av den med och stannar, men då är det mer utetempen som styr och ingen återhämtning sker. Så vad väljer man pest eller kolera. Smaken är som baken delad, på vad man vill ha.
Jag diskuterade enbart hur tempen efter kompressorn påverkar elförbrukningen, det står inget om driften är intermittent eller konstant. Inget om återhämtning av borrhål etc. Enbart kondenseringstemperaturen diskuterades.
Ursäkta då. läste som att VP gick 24/7. och gör den det så kyls hålet konstant och då måste hålet ha kapacitet att ta hand om kylan som VP producerar. Nu är det så att alla talar bara om hur bra med värme som min VP ger. Helt fel, det är kylan som ska tas hand om och då måste hålet vara i sådan kondition med djup, så det kan värma KB. Annars tappar VP det som alla talar om COP.B BSOD skrev:Du drar slutsatser som är helt felaktiga, och läser in saker som jag inte skrivit i mitt inlägg överhuvudtaget.
Jag diskuterade enbart hur tempen efter kompressorn påverkar elförbrukningen, det står inget om driften är intermittent eller konstant. Inget om återhämtning av borrhål etc. Enbart kondenseringstemperaturen diskuterades.
Har haft solfångare sedan 2007, helt fantastiskt och med en verkningsgrad på minst 92%. Så det du skriver om verkningsgrad stämmer inte alls.J Josth skrev:Har rummen i källaren inga bra fönster åt söder kan det ju bli bara runt 16 grader inne i källaren på sommaren plus en känsla av fuktig luft. Solceller är ett dyrt sätt att producera el, har låg verkningsgrad och priserna på paneler inkl installation steg väldigt kraftigt för något år sedan. Sedan på sommaren när solen lyser som mest är el-priset lågt eller t.o.m. negativt. Man behöver räkna väldigt noga på lönsamheten med solceller om man funderar på det, inte bara lockas av reklamen. Det som verkar intressant för framtiden tycker jag är kombinerade solfångare och solceller där solfångarhalvan kyler solcellshalvan vilket ökar verkningsgraden på solcellerna.
Flytande kondenseringstemperatur innebär att värmepumpen bara skickar ut den temperatur direkt till värmesystemet som krävs för att hålla t.ex. 21 grader baserat på utegivaren och värmekurvan. Att först köra enbart t.ex. 52 grader till en stor tank och sedan shunta ner temperaturen till t.ex. 33 grader ger en väldigt stor förlust i verkningsgrad för värmepumpen.
"Gratis" varmvatten större delen av året.
Solslinga i 750 liter acktank (tekniktank) som även har varmvattenslinga.
När detta inte värms upp av sol, så startar en dansk KSM multistoker helt automatiskt.
Vi har 3st 750 liter acktankar samt 4x30 rörs heatpipe fångare. Kostade väl ca 18000 år 2007. Montaget gjorde vi själv.
Bästa beslutet EVER 😉
Det slutade med att vi behöll allt som det var, och sålde huset. Nya ägarna tycker det är (än så länge) kul med värmesystemet!
Klicka här för att svara
