3 781 läst ·
15 svar
4k läst
15 svar
Förbättra energisystem i bostadsrättsförening!
Sida 1 av 2
Jag bor i en mindre bostadsrättförening som innefattar ett 20-tal lägenheter, fördelat på två hus som inte ligger bredvid varandra. Alla lägenheter har direktverkande el som värmekälla och varmvattnet värms med direktverkande el. Varje hus har var sin vattentank. Varmvatten ingår i avgiften, värmen betalar varje bostadsrättsinnehavare för. Nu i rådande stund, med skenande elpriser så tycker styrelsen att den bästa lösningen är att stänga av värmen i alla gemensamma utrymmen under vintern, samt om vi inte sparar på vattnet så kommer de höja avgiften. Huset har rörligt elavtal. Tidigare har styrelsen sagt att det är för dyrt att investera i bergvärme/fjärrvärme. Men valde att lägga ca 220000kr på att byta ut elradiatorer för ett par år sen tyvärr. Inga andra andra investeringar har inte utförts för att effektivisera energiförbrukningen trots förslag från energideklarationen. Och jämfört med 2020 så ökade kostnaden för elförbrukningen 2021 (varmvatten och trapphus) med 47%. Enligt mig är detta energisystem inte hållbart, varken miljömässigt eller prismässigt.
Då ni här på forumet är så kunniga kanske ni har några bra argument eller olika infallsvinklar för vad vi kan göra för att förbättra situationen. T.ex är bergvärme vettigt att investera i, eller bör vi investera i luftvärmepump? Fjärrvärme? Känns som att det måste finnas bättre alternativ än det som vi har nu.
Då ni här på forumet är så kunniga kanske ni har några bra argument eller olika infallsvinklar för vad vi kan göra för att förbättra situationen. T.ex är bergvärme vettigt att investera i, eller bör vi investera i luftvärmepump? Fjärrvärme? Känns som att det måste finnas bättre alternativ än det som vi har nu.
Känns ju som att ni borde titta på bergvärme/fjärrväme. Men visst, det blir många sköna miljoner i lån som ni sen ska betala av via årsavgiften. Kapitaltillskott brukar ju vara mindre realistiskt, alltid ett antal medlemmar som inte kan ordna med pengarna. Men de höga energipriserna gör ju att det går fortare att nå break even. Det som stretar emot är ju stigande räntor. Synd att ni inte tog denna kostnad när räntorna var låga i så många år.
I en liknande stor förening har vi fjärrvärme och försök har gjorts med att byta till bergvärme eftersom elpriserna var så låga tills nyligen. Just nu känns fjärrvärme inte helt fel även om priset sakta men säkert kryper upp nu.
Har ni plats för solceller på taken? Hjälper i alla fall med varmvattnet sommartid.
(Bara en kommentar: 220 000 kr är kaffepengar i BRF-sammanhang. Bara något litet rörbyte på några meter ger en rörmokarfaktura på 50 000 kr. Ett besök av en gubbe som ska skriva något protokoll ger en faktura på 10-20 tkr. Det är extremt kostnadsdrivande med gemensam förvaltning som i en BRF där proffs ska göra alla moment. Annat är det ju för händiga småhusägare, de kan fixa en massa själva och få ned den direkta kostnaden enormt med sitt egna arbete.)
I en liknande stor förening har vi fjärrvärme och försök har gjorts med att byta till bergvärme eftersom elpriserna var så låga tills nyligen. Just nu känns fjärrvärme inte helt fel även om priset sakta men säkert kryper upp nu.
Har ni plats för solceller på taken? Hjälper i alla fall med varmvattnet sommartid.
(Bara en kommentar: 220 000 kr är kaffepengar i BRF-sammanhang. Bara något litet rörbyte på några meter ger en rörmokarfaktura på 50 000 kr. Ett besök av en gubbe som ska skriva något protokoll ger en faktura på 10-20 tkr. Det är extremt kostnadsdrivande med gemensam förvaltning som i en BRF där proffs ska göra alla moment. Annat är det ju för händiga småhusägare, de kan fixa en massa själva och få ned den direkta kostnaden enormt med sitt egna arbete.)
Redigerat:
Just det ja, värmepumpar levererar ofta en lägre temperatur till vattenkretsen än andra värmesystem. Vi har problem med att vårt värmesystem, själva rörstammarna upp i husen, är för smala så vi får inte upp tillräckligt med värmeenergi under riktigt kalla perioder. Finns ingen bra lösning annat än att byta upp sig i dimension på rören enligt rörmokarna. Möjligen kan man tänka sig större radiatorer för att sänka returtempen ytterligare.
Om ni har direktverkande el står ni först inför en stor investering för att införa vattenburen värme. När ni väl har det finns ju alternativ som fjärrvärme eller andra värmekällor. Att bygga om till vattenburen värme kräver ju nya rörledningar i alla bostäder, så det beror på förutsättningarna hur kostnaden blir. Så länge ni har direktverkande el är väl en privat värmepump i varje bostad alternativet, som ger en viss förbättring.
Problemet här är väl att värmesystemet inte är vattenburet så man måste dra en massa rör.
Uppvärmningen av lägenheterna är ju inte föreningens problem egentligen eftersom den betalas av lägenhetsinnehavaren men där borde väl LLVP vara en möjlighet.
Var i landet är detta och hur stora är lägenheterna?
Uppvärmningen av lägenheterna är ju inte föreningens problem egentligen eftersom den betalas av lägenhetsinnehavaren men där borde väl LLVP vara en möjlighet.
Var i landet är detta och hur stora är lägenheterna?
Man skulle ju vilja göra om allt från grunden här. Men jag tror man måste börja lite smått för att sedan öka. Man börjar med tilläggsisolering av vindarna. Sen inför man gemensamhetsel och installerar solceller. Efter det så byter man ventilation till FTX och installerar en frånluftsvärmepump. Det här borde kraftigt sänka kostnaderna för varmvatten.
En stor del av värmen borde även komma från frånluften vilket kommer påverka det privata användandet av el. Solcellerna kommer ge bidrag till de boendes elförbrukning samt varmvattenproduktionen.
Vad man gör beror stort på husens förutsättningar men ovan förslag bör vara ganska oberoende av varandra varvid man kan välja det som är lämpligt.
En stor del av värmen borde även komma från frånluften vilket kommer påverka det privata användandet av el. Solcellerna kommer ge bidrag till de boendes elförbrukning samt varmvattenproduktionen.
Vad man gör beror stort på husens förutsättningar men ovan förslag bör vara ganska oberoende av varandra varvid man kan välja det som är lämpligt.
Håller med om att detta borde ha fixats tidigare, men styrelsen valde inte att göra det då det ansågs vara billigare med el än att göra investeringen med fjärrvärme/bergvärme. Bergvärme/fjärrvärme tyckte de helt enkelt var för dyrt.Claes Sörmland skrev:
Känns ju som att ni borde titta på bergvärme/fjärrväme. Men visst, det blir många sköna miljoner i lån som ni sen ska betala av via årsavgiften. Kapitaltillskott brukar ju vara mindre realistiskt, alltid ett antal medlemmar som inte kan ordna med pengarna. Men de höga energipriserna gör ju att det går fortare att nå break even. Det som stretar emot är ju stigande räntor. Synd att ni inte tog denna kostnad när räntorna var låga i så många år.
I en liknande stor förening har vi fjärrvärme och försök har gjorts med att byta till bergvärme eftersom elpriserna var så låga tills nyligen. Just nu känns fjärrvärme inte helt fel även om priset sakta men säkert kryper upp nu.
Har ni plats för solceller på taken? Hjälper i alla fall med varmvattnet sommartid.
(Bara en kommentar: 220 000 kr är kaffepengar i BRF-sammanhang. Bara något litet rörbyte på några meter ger en rörmokarfaktura på 50 000 kr. Ett besök av en gubbe som ska skriva något protokoll ger en faktura på 10-20 tkr. Det är extremt kostnadsdrivande med gemensam förvaltning som i en BRF där proffs ska göra alla moment. Annat är det ju för händiga småhusägare, de kan fixa en massa själva och få ned den direkta kostnaden enormt med sitt egna arbete.)
Du skrev att din förning tittade på att installera bergvärme, kommer du ihåg hur mycket kosta? Tänker att då har man ett hum om priset (fast det lär iofs kosta mycket mer för vår förening då rör måste dras och element måste installeras )
Det finns goda möjligheter för solceller, och det är ett förslag som vi fått för att förbättra energisystemet, men tyvärr har det inte fixats, eller ens diskuterats så vitt jag vet.
K klimt skrev:Om ni har direktverkande el står ni först inför en stor investering för att införa vattenburen värme. När ni väl har det finns ju alternativ som fjärrvärme eller andra värmekällor. Att bygga om till vattenburen värme kräver ju nya rörledningar i alla bostäder, så det beror på förutsättningarna hur kostnaden blir. Så länge ni har direktverkande el är väl en privat värmepump i varje bostad alternativet, som ger en viss
Ja det är en extrem stor investering, och det skulle innebära att nya ledningar skulle behöva dras i hela huset. Tror själv att det skulle vara värt det i långa loppet.K klimt skrev:Om ni har direktverkande el står ni först inför en stor investering för att införa vattenburen värme. När ni väl har det finns ju alternativ som fjärrvärme eller andra värmekällor. Att bygga om till vattenburen värme kräver ju nya rörledningar i alla bostäder, så det beror på förutsättningarna hur kostnaden blir. Så länge ni har direktverkande el är väl en privat värmepump i varje bostad alternativet, som ger en viss förbättring.
Det är i Stockholm, och lägenheterna är mellan 50-90kvm. LLVP är kanske den snabbaste möjligheten just nu, det kan minska elkostnaderna upp till 30-50% om jag minns rätt.D Dilato skrev:Problemet här är väl att värmesystemet inte är vattenburet så man måste dra en massa rör.
Uppvärmningen av lägenheterna är ju inte föreningens problem egentligen eftersom den betalas av lägenhetsinnehavaren men där borde väl LLVP vara en möjlighet.
Var i landet är detta och hur stora är lägenheterna?
Tilläggsisolering av vindarna och solceller är förslag vi har fått för att effektivisera energiförbrukning, men inget har åtgärdats tyvärr. Men det är bra förslag och jag ska ta upp det med styrelsen.M merbanan skrev:Man skulle ju vilja göra om allt från grunden här. Men jag tror man måste börja lite smått för att sedan öka. Man börjar med tilläggsisolering av vindarna. Sen inför man gemensamhetsel och installerar solceller. Efter det så byter man ventilation till FTX och installerar en frånluftsvärmepump. Det här borde kraftigt sänka kostnaderna för varmvatten.
En stor del av värmen borde även komma från frånluften vilket kommer påverka det privata användandet av el. Solcellerna kommer ge bidrag till de boendes elförbrukning samt varmvattenproduktionen.
Vad man gör beror stort på husens förutsättningar men ovan förslag bör vara ganska oberoende av varandra varvid man kan välja det som är lämpligt.
Men luft-luftvärmepump på 20 lägenheter. Finns det plats för alla dessa aggregat på fasaden utan att det ser ut som ett slumhus?
Om det finns någon sorts balkong så kan ni ju upphandla detta gemensamt och lösa eventuellt bygglov för fasadändring som krävs via föreningen men att varje lägenhetsinnehavare betalar sin egen luftvärmepump. En fördel är ju möjlighet att kyla på sommaren. Eller så står föreningen för alla 20 luftvärmepumpar men ej för elen till dem.
Ett stort problem blir dock att underhållsansvaret kommer att hamna på föreningen. Blir en rejäl insats när de börjar rasa vartefter efter en 10 år eller så
Om det finns någon sorts balkong så kan ni ju upphandla detta gemensamt och lösa eventuellt bygglov för fasadändring som krävs via föreningen men att varje lägenhetsinnehavare betalar sin egen luftvärmepump. En fördel är ju möjlighet att kyla på sommaren. Eller så står föreningen för alla 20 luftvärmepumpar men ej för elen till dem.
Ett stort problem blir dock att underhållsansvaret kommer att hamna på föreningen. Blir en rejäl insats när de börjar rasa vartefter efter en 10 år eller så
En styrelse har en hel del att göra och ofta begränsad kapacitet för stora projekt. I så fall kan en väg framåt vara att engagerade medlemmar, där du kanske kan erbjuda dig att hålla i frågan, gör någon form av förstudie där man tar fram möjligheter och problem inklusive kostnadsbedömningar. Detta är troligen ett så avgörande beslut att styrelsen föredrar att föreningsstämman fattar beslut då det har avgörande påverkan på föreningens framtida ekonomi.
Vi har ju haft denna diskussion förut och jag tror att föreningen måste står för ansvaret för en gemensam anläggning annars blir det bara kaos i ansvarsfördelningen, det behöver inte var 20st separata värmepumpar man kan ha flera innedelar (multisplit). Anläggningen står med fördel på taket eller under tak på vinden. Som sagt så beror ju allt mycket på vilka förutsättningar som finns, men i detta fall så tror jag att man borde försöka med en LLVP-lösning. Bara den täcker en majoritet av värmebehovet så kommer det vara en stor vinst för de boende. För just varmvattnet får man ta en LVVP, det borde ju vara det första styrelsen ger sig på då det handlar om det gemensamma.Claes Sörmland skrev:
Men luft-luftvärmepump på 20 lägenheter. Finns det plats för alla dessa aggregat på fasaden utan att det ser ut som ett slumhus?
Om det finns någon sorts balkong så kan ni ju upphandla detta gemensamt och lösa eventuellt bygglov för fasadändring som krävs via föreningen men att varje lägenhetsinnehavare betalar sin egen luftvärmepump. En fördel är ju möjlighet att kyla på sommaren. Eller så står föreningen för alla 20 luftvärmepumpar men ej för elen till dem.
Ett stort problem blir dock att underhållsansvaret kommer att hamna på föreningen. Blir en rejäl insats när de börjar rasa vartefter efter en 10 år eller så
Iaf TS nämnde inte vilken ventilation som husen har men om man kan använda frånluften så ger det bättre resultat än uteluft för en värmepump.
Intressant att man kan dela en luftvärmepump på flera hushåll. Men problemet är väl hur man ska dela upp betalningen, då varje lägenhetsinnehavare står själva för notan för uppvärmning. Men ändå en intressant aspekt!M merbanan skrev:Vi har ju haft denna diskussion förut och jag tror att föreningen måste står för ansvaret för en gemensam anläggning annars blir det bara kaos i ansvarsfördelningen, det behöver inte var 20st separata värmepumpar man kan ha flera innedelar (multisplit). Anläggningen står med fördel på taket eller under tak på vinden. Som sagt så beror ju allt mycket på vilka förutsättningar som finns, men i detta fall så tror jag att man borde försöka med en LLVP-lösning. Bara den täcker en majoritet av värmebehovet så kommer det vara en stor vinst för de boende. För just varmvattnet får man ta en LVVP, det borde ju vara det första styrelsen ger sig på då det handlar om det gemensamma.
Iaf TS nämnde inte vilken ventilation som husen har men om man kan använda frånluften så ger det bättre resultat än uteluft för en värmepump.
Just ja ventilationen är F.
Tackar alla så mycket för all feedback, det uppskattas verkligen! Har tänkt att börja jobba på lite förslag att presentera till föreningen och förhoppningsvis kan vi hitta en lösning för att förbättra energisystemet vi har.
Redigerat:
Det var oerhört befriande att flytta från bostadsrätt till eget hus. Vår förening hade drygt 100 medlemmar. Min erfarenhet säger att en förening med mindre än 50 medlemmar sällan är hållbar. Det blir för svårt att få ihop en kompetent och förnuftig styrelse. En styrelse i en BRF består till största delen av amatörer när det gäller fastighetsförvaltning. För många är detta en orimlig uppgift. I bästa fall finns det några få som har eller vill skaffa sig nödvändigt kompetens.
De flesta medlemmar har inte försått hur en bostadsrättsförening är tänkt att fungera. De tror att styrelsen är till för att serva medlemmarna och åker snålskjuts i alla lägen. Många tror att det ska fungera som om de bodde i en hyreslägenhet. Mitt bästa råd till de som bor i en illa skött förening som står inför stora renoveringar är FLYTTA, helst till ett eget hus. Är ekonomin klen så väljer man ett mindre hus på en mindre central plats. Detta förutsätter dock att man kan eller vill lära sig att förvalta och renovera själv. Då lägger man grunder för en bra boendeekonomi på lång sikt.
Vill man inte flytta så återstår bara att ställa upp i styrelsen. Styrelsen bör utse en projektgrupp som utreder olika lösningar för värmesystemet. Har man ingen kunnig så behöver man troligen köpa hjälp av en bra VVS-konsult. Räkna med att det troligen finns några medlemmar som är emot alla förändringar. Ni bör redovisa flera möjliga lösningar med noggranna ekonomiska beräkningar. Läs stadgarna noga och förstå vad som krävs för att fatta beslut. Räkna med att det tar minst ett år att utreda och kanske ett år att genomföra. Börja med att höja avgiften så att ni sparar en del av kostnaden före start om ni inte redan har en tillräckligt stor underhållsfond.
De flesta medlemmar har inte försått hur en bostadsrättsförening är tänkt att fungera. De tror att styrelsen är till för att serva medlemmarna och åker snålskjuts i alla lägen. Många tror att det ska fungera som om de bodde i en hyreslägenhet. Mitt bästa råd till de som bor i en illa skött förening som står inför stora renoveringar är FLYTTA, helst till ett eget hus. Är ekonomin klen så väljer man ett mindre hus på en mindre central plats. Detta förutsätter dock att man kan eller vill lära sig att förvalta och renovera själv. Då lägger man grunder för en bra boendeekonomi på lång sikt.
Vill man inte flytta så återstår bara att ställa upp i styrelsen. Styrelsen bör utse en projektgrupp som utreder olika lösningar för värmesystemet. Har man ingen kunnig så behöver man troligen köpa hjälp av en bra VVS-konsult. Räkna med att det troligen finns några medlemmar som är emot alla förändringar. Ni bör redovisa flera möjliga lösningar med noggranna ekonomiska beräkningar. Läs stadgarna noga och förstå vad som krävs för att fatta beslut. Räkna med att det tar minst ett år att utreda och kanske ett år att genomföra. Börja med att höja avgiften så att ni sparar en del av kostnaden före start om ni inte redan har en tillräckligt stor underhållsfond.