På samma sätt som i övrig "kollektivtrafik"?B b8q skrev:
Det finns ju redan idag system där man delar bilar, eller rättare sagt där du plockar upp en hyrbil på en vanlig parkeringsplats och lämnar den på en annan.
Minns inte namnen... Drive and go? Car2Go är det nog jag ser ofta i Kista. DriveNow verkar vara nåt liknande.
(Det är alltid lika kul när folk totalsågar en affärside som faktiskt redan finns i bruk.)
Jag tycker det är rätt trevligt att slippa skrapa rutor osv.pacman42 skrev:
Noterar att vår bil är betydligt bättre isolerad än de gamla plåtlådorna jag minns (som blir iskalla så fort man slår av motorn), så när den är förvärmd i garaget så slipper man den där initiala kvarten då värmesystemet bränner på med 4 kW för att få upp värmen. Brukar också köra med sätesvärmaren, för jag känner att den gör mycket för den upplevda temperaturen: då kan jag ha temperaturen ett par grader lägre än annars, och den drar inte så mycket (250 watt kanske?). Är bilen full är det kanske bättre att höja kupétempersturen istället.
Har ingen ”normal” sträcka som jag kör (vi bilpendlar inte) så svårt att säga hur räckvidden påverkats. Känns som den blivit 10% kortare sedan temperaturen föll från 20-snåret till 0-snåret. Sägs att det kommer en större dipp när det blir ännu kallare. Ska bli spännande att se i vinter.
Intressant att notera är att när jag körde hem idag så hade jag normal körsträcka i +4 grader, men då slog det mig att det kanske är för att jag har varmgarage på jobbet som jag får så stor skillnad mellan morgon och afton.
Jag märkte tydligt när jag körde till jobbet idag att den estimerade räckvidden kraftigt påverkades av hastigheten. Jag antar att fartvinden kyler batterierna. Samtidigt kändes det som att den ökade en liten stund efter att jag började köra.
Man kan nog inte riktigt lita på den uppskattade räckvidden helt enkelt.
Man kan nog inte riktigt lita på den uppskattade räckvidden helt enkelt.
Ni kanske redan skrivit vad det är för elbilar ni har, men jag minns det inte, så det vore intressant att veta.
Jag har en Hyundai IONIQ, el-varianten. För tre veckor sedan med sommardäck fick jag en uppskattad räckvidd på ca 210–220 km, nu med vinterdäck typ 180–190.
Vet inte riktigt hur den gissar räckvidden. Senaste veckorna har det blivit många småturer för ärenden där en stor andel av körningen inbegriper stopp med öppnande av dörrar och fastgörande av obstinata barn med mera, och då blir det förstås hög snittförbrukning per kilometer (i 40 km/h med utkyld bil går det åt mer energi för värme än förflyttning). Min värsta ”resa” var 5 km med ett snitt på 43 kWh/100 km; bästa hittills är 54 km @ runt 10,5 tror jag.
Det är ju två saker som händer, om jag förstår det rätt: högre förbrukning (kallare luft = mer motstånd; vinterdäck; sämre väglag etc etc) tillsammans med lägre kapacitet i batteriet. Det förstnämnda drabbar alla bilar men det sistnämnda är lite mer batteri-specifikt.
Vet inte riktigt hur den gissar räckvidden. Senaste veckorna har det blivit många småturer för ärenden där en stor andel av körningen inbegriper stopp med öppnande av dörrar och fastgörande av obstinata barn med mera, och då blir det förstås hög snittförbrukning per kilometer (i 40 km/h med utkyld bil går det åt mer energi för värme än förflyttning). Min värsta ”resa” var 5 km med ett snitt på 43 kWh/100 km; bästa hittills är 54 km @ runt 10,5 tror jag.
Det är ju två saker som händer, om jag förstår det rätt: högre förbrukning (kallare luft = mer motstånd; vinterdäck; sämre väglag etc etc) tillsammans med lägre kapacitet i batteriet. Det förstnämnda drabbar alla bilar men det sistnämnda är lite mer batteri-specifikt.
Allvetare
· Västra Götaland
· 12 292 inlägg
Vinterdäck har inte nödvändigtvis högre rullmotstånd.
Värme, kalla batterier och luftmotstånd däremot påverkar en del
Värme, kalla batterier och luftmotstånd däremot påverkar en del
Idag är det för vår familj dyrare att åka kommunalt (pendeltåg/tunnelbana) än att ta bilen om man ska göra flera stopp iom att vi alla inte har månadskort och man måste lösa ny biljett för varje resa. Om man dessutom har flera "uppdrag", tex att hälsa på en bekant, handla byggvaror, gå på museum etc så vill man troligen lämna saker i bilen och inte släpa med allt. Har man dessutom barnstolar, extra blöjor etc så krävs mycket jobb att anpassa en tillfällig transport...
Men tar man "normal" jobbpendling (undantaget om barnen måste skjutsas till och från skolan) så borde det vara enklare att få till en prisvärd lösning. Men tillförs för många stopp hamnar man ganska snabbt igen på att man för att få ihop en arbetsdag på jobbet, hinna hämta och lämna barn, handla osv så blir de sista minutrarna de där extra stoppen tar oerhört dyrbara. Har man +40 minuters pendling enkel resa och 8h arbetstid så är det svårt att få till vardagen. Ganska stor del i av sitt aktiva arbetsliv har många barn som kräver tillsyn.
Om man använder IT till att jobba mer hemifrån, åka andra tider till jobb, korta ned dagarna så kanske det hela kan fungera. Bor och jobbar man centralt i staden med parkeringsbekymmer och korta reslängder tror jag det är en helt annan kalkyl...
Själv tycker jag det vore mer rimligt att fler delade på arbetena och de som jobbade fick mer fritid. Nu känns det som att vissa stressar ihjäl sig, betalar hög skatt men samtidigt har relativt hög levnadsstandard. Medan andra saknar jobb och lever på ganska små medel.
Kunde jag grejja vardagspendlingen på ungefär samma tid och kostnad som med egen bil, slippa stå och frysa och vänta på transporten och kunna jobba / läsa / surfa / sova under transporten så skulle jag byta direkt trots att jag då inte alltid kunde fixa "ärenden" på vägen hem.
Jag tror varken självkörande bilar eller elektriska bilar på kort sikt helt kommer ersätta dagens bilar - men bli ett komplement till de familjer där man åker mycket kommunalt eller har två bilar. När bilen ska användas till vardagspendling, dra släpkärra med byggvaror, åka på sommar och skidsemester etc så tror jag att el och självkörning kommer förbättra och förenkla men modellen att man har sin egen bil kommer kvarstå.
Men tar man "normal" jobbpendling (undantaget om barnen måste skjutsas till och från skolan) så borde det vara enklare att få till en prisvärd lösning. Men tillförs för många stopp hamnar man ganska snabbt igen på att man för att få ihop en arbetsdag på jobbet, hinna hämta och lämna barn, handla osv så blir de sista minutrarna de där extra stoppen tar oerhört dyrbara. Har man +40 minuters pendling enkel resa och 8h arbetstid så är det svårt att få till vardagen. Ganska stor del i av sitt aktiva arbetsliv har många barn som kräver tillsyn.
Om man använder IT till att jobba mer hemifrån, åka andra tider till jobb, korta ned dagarna så kanske det hela kan fungera. Bor och jobbar man centralt i staden med parkeringsbekymmer och korta reslängder tror jag det är en helt annan kalkyl...
Själv tycker jag det vore mer rimligt att fler delade på arbetena och de som jobbade fick mer fritid. Nu känns det som att vissa stressar ihjäl sig, betalar hög skatt men samtidigt har relativt hög levnadsstandard. Medan andra saknar jobb och lever på ganska små medel.
Kunde jag grejja vardagspendlingen på ungefär samma tid och kostnad som med egen bil, slippa stå och frysa och vänta på transporten och kunna jobba / läsa / surfa / sova under transporten så skulle jag byta direkt trots att jag då inte alltid kunde fixa "ärenden" på vägen hem.
Jag tror varken självkörande bilar eller elektriska bilar på kort sikt helt kommer ersätta dagens bilar - men bli ett komplement till de familjer där man åker mycket kommunalt eller har två bilar. När bilen ska användas till vardagspendling, dra släpkärra med byggvaror, åka på sommar och skidsemester etc så tror jag att el och självkörning kommer förbättra och förenkla men modellen att man har sin egen bil kommer kvarstå.
Har inte med räckvidden att göra, men Mest Motor testar 5 bilar vara 2 elbilar.
Elbilarna är billigare nu per mil än jämförbar fossil modell.
https://www.mestmotor.se/recharge/a...-ar-elbilen-billigare-att-aga-an-bensinbilen/
Elbilarna är billigare nu per mil än jämförbar fossil modell.
https://www.mestmotor.se/recharge/a...-ar-elbilen-billigare-att-aga-an-bensinbilen/
Intressant. Jag har dock lite svårt att tro på det då det inte framgår hur de har räknat. Några exempel på saker som jag tycker man borde lägga med i kalkylen:
- effektskatt på el (där den finns, den kommer dessutom att införas i stora delar av Sverige de närmaste åren) och hur det påverkar elpriset
- laddning i publika laddstolpar kostar oftast runt 3kr/kWh för långsam laddning, för laddning per minut i snabbladdare är ofta elen ännu dyrare.
- kostnad för uppsäkring av huvudsäkringar hemma (om det behövs)
- kostnad elöverföringsavgift (per kWh)
- installation av laddbox hemma kostar ett antal tusenlappar som också måste med i kalkylen (om man inte bygger den själv som jag gjort - jag har en tråd här på byggahus om bygget)
- körmönster gör att elbilar inte nödvändigtvis fungerar fullt ut, vilket gör att man måste räkna in hyrbilar eller alternativa kostnader när det inte fungerar (långresor där snabbladdning inte går att använda exempelvis).
Lite tankar runt den sista punkten för en e-Golf:
VW hävdar 30 mil för e-Golf, jag gissar på strax över 20 mil i verkligheten, men även det är nog en väldigt optimistisk uppskattning i motorvägsfart. Detta leder till att man måste stanna för att ladda bilen två gånger när man kör mellan Stockholm och Göteborg. Snabbladdare på den sträckan är det inte så gott om och det tar 30 minuter att ladda 80% av kapaciteten med dessa så det vill till att man har tid att stanna för att ladda och att man kan kombinera med mat eller något annat. För en e-Golf så tar det 7,5h att ladda batteriet från tomt till fullt på ett 16A uttag då den inbyggda laddaren bara ligger på 3,3kW.
Min bedömning är att elbilarna går att räkna hem under vissa förhållanden för relativt små bilar. För större bilar är laddhybriderna (enligt min bedömning) mycket billigare att äga om man kan räkna hem merkostnaden i inköpspris med lägre bränslekostnader och skatter.
I mitt fall så har jag gjort kalkylen och trots att jag kör ca 7 mil om dagen på el i snitt på vardagarna så är det svårt för mig att räkna hem laddhybriden, men det gick ihop ändå tack vare att jag fick ett väldigt bra pris på en ett år gammal bil (25% billigare än ny, men då låg värdeminskningen på 8000kr/månad).
Så även om jag hoppas att elbilarna skall vara billigare att äga, så tror jag inte riktigt på det om man inte råkar behöva en bil som passar in i en specifik nisch där den går att räkna hem.
- effektskatt på el (där den finns, den kommer dessutom att införas i stora delar av Sverige de närmaste åren) och hur det påverkar elpriset
- laddning i publika laddstolpar kostar oftast runt 3kr/kWh för långsam laddning, för laddning per minut i snabbladdare är ofta elen ännu dyrare.
- kostnad för uppsäkring av huvudsäkringar hemma (om det behövs)
- kostnad elöverföringsavgift (per kWh)
- installation av laddbox hemma kostar ett antal tusenlappar som också måste med i kalkylen (om man inte bygger den själv som jag gjort - jag har en tråd här på byggahus om bygget)
- körmönster gör att elbilar inte nödvändigtvis fungerar fullt ut, vilket gör att man måste räkna in hyrbilar eller alternativa kostnader när det inte fungerar (långresor där snabbladdning inte går att använda exempelvis).
Lite tankar runt den sista punkten för en e-Golf:
VW hävdar 30 mil för e-Golf, jag gissar på strax över 20 mil i verkligheten, men även det är nog en väldigt optimistisk uppskattning i motorvägsfart. Detta leder till att man måste stanna för att ladda bilen två gånger när man kör mellan Stockholm och Göteborg. Snabbladdare på den sträckan är det inte så gott om och det tar 30 minuter att ladda 80% av kapaciteten med dessa så det vill till att man har tid att stanna för att ladda och att man kan kombinera med mat eller något annat. För en e-Golf så tar det 7,5h att ladda batteriet från tomt till fullt på ett 16A uttag då den inbyggda laddaren bara ligger på 3,3kW.
Min bedömning är att elbilarna går att räkna hem under vissa förhållanden för relativt små bilar. För större bilar är laddhybriderna (enligt min bedömning) mycket billigare att äga om man kan räkna hem merkostnaden i inköpspris med lägre bränslekostnader och skatter.
I mitt fall så har jag gjort kalkylen och trots att jag kör ca 7 mil om dagen på el i snitt på vardagarna så är det svårt för mig att räkna hem laddhybriden, men det gick ihop ändå tack vare att jag fick ett väldigt bra pris på en ett år gammal bil (25% billigare än ny, men då låg värdeminskningen på 8000kr/månad).
Så även om jag hoppas att elbilarna skall vara billigare att äga, så tror jag inte riktigt på det om man inte råkar behöva en bil som passar in i en specifik nisch där den går att räkna hem.
Klickar du längst upp på "Läs hela testet här" så får du upp hur de räknat. Och nej, de har inte räknat med de saker du nämner.
Nu är ju elbilen så pass ny så för den som köper en är det säkert den första, men i teorin kunde det vara så att man redan har dessa saker som laddstolpe och uppsäkrad anläggning. Så man behöver inte räkna in dem i varje elbilsköp. Däremot kunde man i en faktaruta nämnt typiska kostnader för sådant. Om det nu ens går, det finns ju laddboxar från 5-20.000 kr och säkringskostnaderna varierar vilt i landet.
Nu är ju elbilen så pass ny så för den som köper en är det säkert den första, men i teorin kunde det vara så att man redan har dessa saker som laddstolpe och uppsäkrad anläggning. Så man behöver inte räkna in dem i varje elbilsköp. Däremot kunde man i en faktaruta nämnt typiska kostnader för sådant. Om det nu ens går, det finns ju laddboxar från 5-20.000 kr och säkringskostnaderna varierar vilt i landet.
Billigast blir det ju förstås med ett körmönster som motsvarar vårt: vi kör mycket sällan längre än att vi kan ladda hemma. Med en treåring som börjar knorra av uttråkning redan efter några bil så har vi faktiskt ännu inte gjort en enda långkörning (om vi definierar "långkörning" som typ > 200 km). Vi har kanske lagt 25–50 kr på snabbladdning per månad. Nu har jag tyvärr slängt vår rätt utförliga kalkyl, men en av anledningarna till att vi köpte en elbil var att kostnaden inte såg ut att bli större (räknat över en gissad ägandetid på fem år) än en fossilbil. Stora frågetecknet är förstås andrahandsvärdet. På minussidan för elbilen är frågetecknet kring batteriets livslängd, och att det om fem år med stor sannolikhet kommer att finnas många betydligt bättre elbilar. På plussidan är att det verkar vara en växande marknad med ett växande intresse, och laddmöjligheterna osv utökas. På minussidan för fossilbilen är att den, när den är fem år, kanske säljs i en marknad där folk inte vill ha fossilbilar så mycket. På plussidan för fossilbilen är tryggheten med en teknik som har hundra år på nacken.
För bränslekostnad räknade jag då med 15 kr/liter samt 2 kr/kWh + 100 kr per månad för snabbladdning. Vår verkliga elkostnad, som naturligtvis inkluderar allt inklusive överföring och moms och energiskatt och elcertifikat, är 1,33 kr för en marginal-kWh (och, för utförlighetens skull, 2,00 kr/kWh hittills i år för all förbrukning); på snabbladdning har vi lagt kanske 50 kr per månad. Eftersom vi med vårt användningsmönster klarar oss utan att säkra upp (har redan minsta = 16 A) så tycker jag det verkar vettigt att räkna med 1,33 kr/kWh som bränslekostnad. Om vi övergår till effekttaxa däremot så blir det spännande! Fast jag tror inte det ska vara några större problem: vi kan ladda som mest 28 kWh på 8 timmar => 3,5 kW. Med tanke på att vi toppar på 6–7 kW varje gång vi lagar mat kommer inte laddaren att vara den som drar upp effekttaxan. (Vi lagar mycket sällan mat 22–06.)
Tror vi fick med "allt", inklusive laddbox, en något högre kostnad för räntorna osv.
Men om man kör mycket ofta? Nej, kanske inte.
För bränslekostnad räknade jag då med 15 kr/liter samt 2 kr/kWh + 100 kr per månad för snabbladdning. Vår verkliga elkostnad, som naturligtvis inkluderar allt inklusive överföring och moms och energiskatt och elcertifikat, är 1,33 kr för en marginal-kWh (och, för utförlighetens skull, 2,00 kr/kWh hittills i år för all förbrukning); på snabbladdning har vi lagt kanske 50 kr per månad. Eftersom vi med vårt användningsmönster klarar oss utan att säkra upp (har redan minsta = 16 A) så tycker jag det verkar vettigt att räkna med 1,33 kr/kWh som bränslekostnad. Om vi övergår till effekttaxa däremot så blir det spännande! Fast jag tror inte det ska vara några större problem: vi kan ladda som mest 28 kWh på 8 timmar => 3,5 kW. Med tanke på att vi toppar på 6–7 kW varje gång vi lagar mat kommer inte laddaren att vara den som drar upp effekttaxan. (Vi lagar mycket sällan mat 22–06.)
Tror vi fick med "allt", inklusive laddbox, en något högre kostnad för räntorna osv.
Men om man kör mycket ofta? Nej, kanske inte.