Har haft en tidigare tråd med lite frågot kring detta men undrar om det verkligen inte finns något smart sätt att stoppa "kalldraget" från dåligt isolerade väggar på ett putshus.

Ingen vill/tycker att jag ska isolera mitt putshus då det finns risk att "köldpunkten" ändras och att putsen kan ta skada men finns det nåt sätt att öka komforten eller är det bara att höja elementen och isolera utifrån den dagen vi ska putsa om?
 
Vårat putshus är tilläggsisolerat utifrån med en 45mm isoleringsskiva och sen plåtpanel.
men det är gjort på 80talet men det går iallafall
 
Är det kalldrag pga otäthet? Hur är väggarna uppbyggda?

Sent from my GT-I9300 using Byggahus
 
Ja utif¨rån vet jag att det går så det får väl bli det nästa gång.

Segge, Jag kan egentligen inte säga att det är kalldrag pga av otäthet men det är kallt runt den väggen men det är också flera förnster där. Det är den väggen som är yttervägg när man kommer upp för trappen så när man står nere på nedervåningen nedanför trasppen känner man hur kylan "rinner" ner för trappen...
 
Jag har i veckan fått mitt tegelhus isolerat, har fått sprutat in frigolitkulor i den 8,5 cm breda luftspalten mellan tegelmurarna. Kulorna sprutas in tillsammans med lim som gör att kulorna bildar en homogen skiva efter härdning, liknande thermoblock. Är ju såklart för tidigt att märka någon skillnad i förbrukning men väggarna känns inte lika kall som innan. Vi får se vart det leder. Metoden är ganska ny i Sverige men gammal i England, Irland och Danmark.
Metoden fungerar kanske på ditt hus också?
 
Metoden som olomar beskriver är intressant men man skall vara medveten om att den kan vara riskfylld i vissa fall. Viss typ av tegel är väldigt känslig för frys- och töcykler.

Luftspalten där inne är i vissa konstruktioner väldigt viktig. Det värsta tänkbara fallet för olomars vägg skulle kunna tänkas vara höst. Regn under morgonen, strålande solsken under dagen och klar kall natt.

Regnet fuktmättar teglet, värmen av solen ger en snabb fuktvandring in i väggen - fukten blir dock stående mot cellplastskiktet och ventileras inte bort. Isoleringen hindrar också värme inifrån att komma ut i väggen - nattfrosten får vattnet att expandera inuti tegelskiktet med frysskador som följd.

Men det kan också fungera - beror nog mycket på var i landet huset ligger.
 
Har nu lite mer kött på benen ang. vår isolering. Tillsammans med byte av termostater har vi sänkt vår förbrukning från 38 000 kwh till numera 24 000 kwh. Inga frostspängningar eller andra problem, än så länge iaf. Huset beläget i Nv Skåne
 
  • Gilla
Dsl och 2 till
  • Laddar…
olomar skrev:
Har nu lite mer kött på benen ang. vår isolering. Tillsammans med byte av termostater har vi sänkt vår förbrukning från 38 000 kwh till numera 24 000 kwh.
Vad kostade operationen och hur mycket planerar du att spara per år?
 
Också intresserad av vad det kostar att utföra, då vi har enn liknande konstruktion
 
Locke skrev:
Regnet fuktmättar teglet, värmen av solen ger en snabb fuktvandring in i väggen - fukten blir dock stående mot cellplastskiktet och ventileras inte bort.
Vad är det som gör att en uppvärmning av yttersidan av teglet påskyndar fuktvandringen mot den kallare sidan? Om det ska ge ett värre fall än utan solvärme på dagen så betyder det att uttorkningen fördröjs av soluppvärmning dagtid. Känns inte helt intuitivt.
 
Redigerat:
olomar skrev:
Jag har i veckan fått mitt tegelhus isolerat, har fått sprutat in frigolitkulor i den 8,5 cm breda luftspalten mellan tegelmurarna. Kulorna sprutas in tillsammans med lim som gör att kulorna bildar en homogen skiva efter härdning, liknande thermoblock. Är ju såklart för tidigt att märka någon skillnad i förbrukning men väggarna känns inte lika kall som innan. Vi får se vart det leder. Metoden är ganska ny i Sverige men gammal i England, Irland och Danmark.
Metoden fungerar kanske på ditt hus också?
Intressant metod. Har du någon koll på hur denna metod förhåller sig till injektering av PU. Tänker på isoleringsförmåga och kostnad t.ex.?
 
Ang TS ursprungliga fråga:
Det är inget ovanligt att det känns som en "flod" av kalluft nerför en trappa, men det har oftast ingenting med luftläckage genom väggar att göra utan är ett rent termiskt fenomen. Varm luft stiger och kall luft sjunker. Med samma temperatur ovanför som nedanför så blir det inga el möjligtvis minimala luftrörelser, men det är bara om det är hyfsat stor tempskillnad mellan varm och kall luft som man märker en liten luftrörelse.

Alltså, om du inte känner att det drar in kalluft vid fönster/golv/tak när vintervindarna ligger på från det hållet så beror det sannolikt inte på otäta väggar.
 
thomasx skrev:
Vad är det som gör att en uppvärmning av yttersidan av teglet påskyndar fuktvandringen mot den kallare sidan? Om det ska ge ett värre fall än utan solvärme på dagen så betyder det att uttorkningen fördröjs av soluppvärmning dagtid. Känns inte helt intuitivt.
Elementär fysik. Fukt rör sig från värme mot kyla. Du kan inte lita på din intuition om du saknar kunskap om fysikaliska samband. Dränk in en gipsskiva med vatten och elda på baksidan så skall du se (och höra!) detta fenomen. Är du teoretiker så får du istället se till jämviktsekvationerna som används för att räkna på detta - där finner du partiellt ångtryck som drivkraft. Googla Boyles lag så kan du säkert finna mer. Korthugget beskrivet sker en ånghaltsfördelning från höga v till lägre v. Större flöde ju högre gradient! Där ånghalten v blir omvänt proportionell mot fukthalten w. RF hänger ihop med w genom sorptionskurvan för det aktuella materialet. Man kan fördjupa sig ytterligare i detta och blanda in en massa annat också men det är överkurs. Fuktvandring sker helt enkelt med värme som drivkraft!
 
Redigerat:
  • Gilla
larsbj
  • Laddar…
Locke skrev:
Elementär fysik. Fukt rör sig från kyla mot värme. Du kan inte lita på din intuition om du saknar kunskap om fysikaliska samband. Dränk in en gipsskiva med vatten och elda på baksidan så skall du se (och höra!) detta fenomen. Är du teoretiker så får du istället se till jämviktsekvationerna som används för att räkna på detta - där finner du partiellt ångtryck som drivkraft. Googla Boyles lag så kan du säkert finna mer. Korthugget beskrivet sker en ånghaltsfördelning från höga v till lägre v. Större flöde ju högre gradient! Där ånghalten v blir omvänt proportionell mot fukthalten w. RF hänger ihop med w genom sorptionskurvan för det aktuella materialet. Man kan fördjupa sig ytterligare i detta och blanda in en massa annat också men det är överkurs. Fuktvandring sker helt enkelt med värme som drivkraft!
Nu får du nog allt bestämma dig för hur du vill ha det, rör sig fukten från värmen mot kylan, eller från kylan mot värmen?
 
Haha - ja det där blev man inte klok på! Du får gissa vad som blev fel!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.