5 005 läst ·
23 svar
5k läst
23 svar
Finns det verkligen inget sätt att tilläggsisolera putshus?
Sida 1 av 2
Har haft en tidigare tråd med lite frågot kring detta men undrar om det verkligen inte finns något smart sätt att stoppa "kalldraget" från dåligt isolerade väggar på ett putshus.
Ingen vill/tycker att jag ska isolera mitt putshus då det finns risk att "köldpunkten" ändras och att putsen kan ta skada men finns det nåt sätt att öka komforten eller är det bara att höja elementen och isolera utifrån den dagen vi ska putsa om?
Ingen vill/tycker att jag ska isolera mitt putshus då det finns risk att "köldpunkten" ändras och att putsen kan ta skada men finns det nåt sätt att öka komforten eller är det bara att höja elementen och isolera utifrån den dagen vi ska putsa om?
Ja utif¨rån vet jag att det går så det får väl bli det nästa gång.
Segge, Jag kan egentligen inte säga att det är kalldrag pga av otäthet men det är kallt runt den väggen men det är också flera förnster där. Det är den väggen som är yttervägg när man kommer upp för trappen så när man står nere på nedervåningen nedanför trasppen känner man hur kylan "rinner" ner för trappen...
Segge, Jag kan egentligen inte säga att det är kalldrag pga av otäthet men det är kallt runt den väggen men det är också flera förnster där. Det är den väggen som är yttervägg när man kommer upp för trappen så när man står nere på nedervåningen nedanför trasppen känner man hur kylan "rinner" ner för trappen...
Jag har i veckan fått mitt tegelhus isolerat, har fått sprutat in frigolitkulor i den 8,5 cm breda luftspalten mellan tegelmurarna. Kulorna sprutas in tillsammans med lim som gör att kulorna bildar en homogen skiva efter härdning, liknande thermoblock. Är ju såklart för tidigt att märka någon skillnad i förbrukning men väggarna känns inte lika kall som innan. Vi får se vart det leder. Metoden är ganska ny i Sverige men gammal i England, Irland och Danmark.
Metoden fungerar kanske på ditt hus också?
Metoden fungerar kanske på ditt hus också?
Metoden som olomar beskriver är intressant men man skall vara medveten om att den kan vara riskfylld i vissa fall. Viss typ av tegel är väldigt känslig för frys- och töcykler.
Luftspalten där inne är i vissa konstruktioner väldigt viktig. Det värsta tänkbara fallet för olomars vägg skulle kunna tänkas vara höst. Regn under morgonen, strålande solsken under dagen och klar kall natt.
Regnet fuktmättar teglet, värmen av solen ger en snabb fuktvandring in i väggen - fukten blir dock stående mot cellplastskiktet och ventileras inte bort. Isoleringen hindrar också värme inifrån att komma ut i väggen - nattfrosten får vattnet att expandera inuti tegelskiktet med frysskador som följd.
Men det kan också fungera - beror nog mycket på var i landet huset ligger.
Luftspalten där inne är i vissa konstruktioner väldigt viktig. Det värsta tänkbara fallet för olomars vägg skulle kunna tänkas vara höst. Regn under morgonen, strålande solsken under dagen och klar kall natt.
Regnet fuktmättar teglet, värmen av solen ger en snabb fuktvandring in i väggen - fukten blir dock stående mot cellplastskiktet och ventileras inte bort. Isoleringen hindrar också värme inifrån att komma ut i väggen - nattfrosten får vattnet att expandera inuti tegelskiktet med frysskador som följd.
Men det kan också fungera - beror nog mycket på var i landet huset ligger.
Produkter som diskuteras: "fuktmättar"
Fuktmätare
Fuktmätare är precisionsverktyg som används för att mäta fuktnivåer i olika material, som exempelvis trä, betong och gips. Detta är särskilt viktigt inom byggbranschen för att förebygga mögel- och rötskador, men även inom jordbruket
Läs mer
Har nu lite mer kött på benen ang. vår isolering. Tillsammans med byte av termostater har vi sänkt vår förbrukning från 38 000 kwh till numera 24 000 kwh. Inga frostspängningar eller andra problem, än så länge iaf. Huset beläget i Nv Skåne
Vad är det som gör att en uppvärmning av yttersidan av teglet påskyndar fuktvandringen mot den kallare sidan? Om det ska ge ett värre fall än utan solvärme på dagen så betyder det att uttorkningen fördröjs av soluppvärmning dagtid. Känns inte helt intuitivt.Locke skrev:
Redigerat:
Intressant metod. Har du någon koll på hur denna metod förhåller sig till injektering av PU. Tänker på isoleringsförmåga och kostnad t.ex.?olomar skrev:Jag har i veckan fått mitt tegelhus isolerat, har fått sprutat in frigolitkulor i den 8,5 cm breda luftspalten mellan tegelmurarna. Kulorna sprutas in tillsammans med lim som gör att kulorna bildar en homogen skiva efter härdning, liknande thermoblock. Är ju såklart för tidigt att märka någon skillnad i förbrukning men väggarna känns inte lika kall som innan. Vi får se vart det leder. Metoden är ganska ny i Sverige men gammal i England, Irland och Danmark.
Metoden fungerar kanske på ditt hus också?
Ang TS ursprungliga fråga:
Det är inget ovanligt att det känns som en "flod" av kalluft nerför en trappa, men det har oftast ingenting med luftläckage genom väggar att göra utan är ett rent termiskt fenomen. Varm luft stiger och kall luft sjunker. Med samma temperatur ovanför som nedanför så blir det inga el möjligtvis minimala luftrörelser, men det är bara om det är hyfsat stor tempskillnad mellan varm och kall luft som man märker en liten luftrörelse.
Alltså, om du inte känner att det drar in kalluft vid fönster/golv/tak när vintervindarna ligger på från det hållet så beror det sannolikt inte på otäta väggar.
Det är inget ovanligt att det känns som en "flod" av kalluft nerför en trappa, men det har oftast ingenting med luftläckage genom väggar att göra utan är ett rent termiskt fenomen. Varm luft stiger och kall luft sjunker. Med samma temperatur ovanför som nedanför så blir det inga el möjligtvis minimala luftrörelser, men det är bara om det är hyfsat stor tempskillnad mellan varm och kall luft som man märker en liten luftrörelse.
Alltså, om du inte känner att det drar in kalluft vid fönster/golv/tak när vintervindarna ligger på från det hållet så beror det sannolikt inte på otäta väggar.
Elementär fysik. Fukt rör sig från värme mot kyla. Du kan inte lita på din intuition om du saknar kunskap om fysikaliska samband. Dränk in en gipsskiva med vatten och elda på baksidan så skall du se (och höra!) detta fenomen. Är du teoretiker så får du istället se till jämviktsekvationerna som används för att räkna på detta - där finner du partiellt ångtryck som drivkraft. Googla Boyles lag så kan du säkert finna mer. Korthugget beskrivet sker en ånghaltsfördelning från höga v till lägre v. Större flöde ju högre gradient! Där ånghalten v blir omvänt proportionell mot fukthalten w. RF hänger ihop med w genom sorptionskurvan för det aktuella materialet. Man kan fördjupa sig ytterligare i detta och blanda in en massa annat också men det är överkurs. Fuktvandring sker helt enkelt med värme som drivkraft!thomasx skrev:
Redigerat:
Nu får du nog allt bestämma dig för hur du vill ha det, rör sig fukten från värmen mot kylan, eller från kylan mot värmen?Locke skrev:Elementär fysik. Fukt rör sig från kyla mot värme. Du kan inte lita på din intuition om du saknar kunskap om fysikaliska samband. Dränk in en gipsskiva med vatten och elda på baksidan så skall du se (och höra!) detta fenomen. Är du teoretiker så får du istället se till jämviktsekvationerna som används för att räkna på detta - där finner du partiellt ångtryck som drivkraft. Googla Boyles lag så kan du säkert finna mer. Korthugget beskrivet sker en ånghaltsfördelning från höga v till lägre v. Större flöde ju högre gradient! Där ånghalten v blir omvänt proportionell mot fukthalten w. RF hänger ihop med w genom sorptionskurvan för det aktuella materialet. Man kan fördjupa sig ytterligare i detta och blanda in en massa annat också men det är överkurs. Fuktvandring sker helt enkelt med värme som drivkraft!