Varför skulle man vilja lösa upp ett bundet lån idag, det är väl inte så stor skillnad mellan bankerna så att det lönar sig att göra det ?
Dessutom så är det ju inte så svårt att ha två eller tre banker, man får ju ändå 20 fakturor med allt mellan himmel och jord (Radiotjänst, sophämtning) så två till skadar ju inte ...
 
Nyfniken skrev:
Min skalle må vara av trä :D

Med "Det finns inga överbelånade husägare" menar du "Överbelånade husägare är ingen stor grupp.", det förklarar en hel del.

Exakt! Får väl från min sida be om ursäkt om det var otydligt uttryckt.
 
Nyfniken skrev:
Nej, jag menar att det är bra reklam för en enskild bank att man inte är i behov av ett räddningspaket.
Det har du förvisso rätt i - även om "räddningspaketet" väl mer är en försäkring - ingen svensk bank ligger väl (vad man vet just nu iaf) på gränse natt behöva lösa ut en sådan "försäkring" ?

Problemet är väl just att de, om situattionen uppkommer, likförbannat måste få hjälp av regeringen iaf ?

/K
 
Måste korrigera mitt ursprungliga inlägg i denna sträng där jag i all hast har skrivit "Med Borgs agerande idag ser jag heller inga skäl att återupprätta SBABs tidigare roll på bolånemarknaden." - Det saknas ett litet "inte" - skälen att återupprätta SBABs tidigare roll, som prispressare på bolånemarknaden, är större än de någonsin varit.

Idag sänkte SBAB 3-månaders räntan med ynka 0,12% till 5,78%, vilket i förhållande till STIBOR Fixing 3M 4.673%, får dem att stanna kvar på en marginal på 1,107% ut mot kund. (denna marginal mot STIBOR brukar vara 0,5%)

Jag roade mig med att jämföra vad 3-månaders räntan stod i sist reporäntan stod i 3,75%. Detta var under perioden 2007-09-12 t.o.m. 2007-10-31. SBABs 3-månaders ränta under SAMMA period var 4,55-4,83% varav höjningen till 4,83% var en höjning i samband med att marknaden diskonterade Riksbankens reporäntehöjning till 4%.

Med andra ord: SBABs ränta på 3-månaders, 5,78% ligger ca 1,23% för högt. Jag skulle uppskatta att halva skillnaden ligger i att STIBOR 3M fortfarande ligger för högt (vilket kommer att gå ned i takt med att finansoron håller på att släppa taget om marknaden) och att halva effekten beror på att statligt ägda SBAB har dubblat sina marginaler gentemot STIBOR 3M senaste tiden precis som de flesta andra banker (vilken också iofs sannolikt kommer att gå ned med tiden om konkurransen ökar genom rörligare bolånekunder).

SBAB har även möjlighet att låna 3 månaderslån direkt av Riksbanken numera till en fast marginal på 0,25% högre än reporäntan. Det ger SBAB en marginal på rena ockernivån 1,78% ut mot kund. (frågar du SBAB lånar de givetvis inte mot Riksbanken och man kan undra varför när det är så mycket billigare?)

Här har alliansen och finansminstern uppenbart ett beslut att fatta omgående, för jobben, välfärden, staten och kommunernas gemensamma skatteintäkter.
 
Redigerat:
Lekkamraten skrev:
skälen att återupprätta SBABs tidigare roll, som prispressare på bolånemarknaden, är större än de någonsin varit. .
Har detta någonsin varit deras uppdrag och när ändrades det i så fall?
 
-MH- skrev:
Har detta någonsin varit deras uppdrag och när ändrades det i så fall?
Ja det har tidigare varit ett uttalat mål för deras verksamhet, ex i 2003 års årsredovisning deklareras detta av styrelseordförande genom rubriken "SBAB ska vara en prispressare
på den svenska bolånemarknaden". I 2002 årsredovisning står det "Att SBAB med lågt pris och hög tillgänglighet förbilligar boendet för de många människorna som äger sitt boende." m.m.

I 2007 års årsredovisning heter det att "SBAB:s uppdrag från ägaren är att genom en effektiv verksamhet bidra till mångfald och konkurrens på marknaden för bolån. SBAB ska
samtidigt värna om både konsument och bolag genom en noggrann kreditprövning. SBAB ska också ge ägaren en marknadsmässig avkastning på investeringen i bolaget. Det har formulerats som en avkastning på det egna kapitalet motsvarande räntan för den femåriga statsobligationen plus fem procentenheter efter skatt sett över en konjunkturcykel.

Jag vet inte exakt när detta ändrats men minns att även SBAB uttalat öppet att de inte längre ska agera som prispressare på bolånemarknaden och har för mig att detta ändrades i samband med att regeringen satte upp SBAB på försäljningslistan. Det är en viss skillnad mot de mål med verksamheten som uttalats från 2003 och bakåt där man talar om vara prispressare och att verksamheten ska förbilliga boendet för många människor som äger sitt boende.

Självklart är det ägaren, staten som bestämmer hurudlinjerna för SBABs verksamhet, därmed regeringen, genom bl a avkastningskraven. Helt klart är att SBAB gått från att ligga i det lägre spannet på bolåneräntor till att ligga bland de dyraste.

Kanske någon annan som kan redogöra för detta bättre?
 
Redigerat:
Lekkamraten skrev:
Ja det har tidigare varit ett uttalat mål för deras verksamhet, ex i 2003 års årsredovisning deklareras detta av styrelseordförande genom rubriken "SBAB ska vara en prispressare
på den svenska bolånemarknaden". I 2002 årsredovisning står det "Att SBAB med lågt pris och hög tillgänglighet förbilligar boendet för de många människorna som äger sitt boende." m.m.
Det jag undrade över var deras uppdrag från ägaren, hur det var tidigare och när det ändrades. Att de har slutat med prispressarmålet vet jag, men normalt brukar inte staten lägga sig i driften av sina företag så lägne de får sin vinst (jmf Vattenfall, SJ).

Jag har inte någonstans sett att det uttalade uppdraget från ägaren skulle vara att pressa priset och/eller att det har ändrats. Men det kan det ju ha gjorts utan att jag visste om det. Så därför frågade jag.
 
Lekkamraten skrev:
Idag sänkte SBAB 3-månaders räntan med ynka 0,12% till 5,78%, vilket i förhållande till STIBOR Fixing 3M 4.673%, får dem att stanna kvar på en marginal på 1,107% ut mot kund. (denna marginal mot STIBOR brukar vara 0,5%)
Om du väljer att titta på en något längre statistik över spreadarna på kortfristiga lån än bubbelperioden 2002-2007, så är jag övertygad om att den genomsnittliga marginalen ut mot kund är närmare 1 %-enh än 0,5 %-enh. Att säga att stibor-spreaden brukar vara 0,5% är en förenkling eller ett kortsiktigt synsätt.

För övrigt har riksbankens själva sagt (penningpolitiska rapporter fr 2006:1 och framåt) att man bör förvänta sig en styrränta i intervallet 3,5-5% över tiden. Lägger du spread till stibor om någon %-enh samt 0,5-1 %-enh marginal till kund på det, så kan man inte entydigt säga att dagens marknadsränteläge är "väldigt högt", enligt riksbankens sätt att se.

Visst är Stibor-spread och kundmarginaler just nu högre än vad de har varit på länge, men att tro att ränteläge, spreadnivå och kundmarginaler under 2005-2007 var "normala" är nog än mer fel.

SCB har bra statistik över allt detta från ca 1992 tror jag. Gör en slagning på styrräntor, stibor, marknadsräntor och inflation under en 20-årsperiod så ser ni hur "normala" de senaste årens kreditmarknadsförhållanden egentligen har varit.
 
Jag brukar inte reagera så hårt på höga löner för höga befattningar, men den här gången stinker det verkligen. Bankchefernas pensioner är perversa.

Jag tycker faktiskt att det kan vara rimligt att de tjänar 500.000/månad så länge de har jobbet. De kan till och med få ett par miljoner i pension när de slutar. Men detta är ju absurt.
 
Det skulle onekligen vara intressant att höra hur tongångarna går i styrelserummet när man skall klubba igenom ett avtal på sådana här nivåer. Är det ingen som har en liten kalkylator med sig och kan göra en snabb beräkning av vad det hela kostar? (Det skall ju läggas till en del sociala avgifter och sådant också).

Är det ingen som funderat på att se vad som händer om man prutar på lönekraven? Det brukar vara rätt hårda nypor när den stora massan anställda vill ha mer än 2-3% i lönelyft ett år, så visst kan de förhandla.

Måste ge lite kred till Swedbank där det uppenbarligen är någon som räknat och funnit systemet med mångmiljonpension livet ut som lite för perverst.
 
Tråden gällde ursprungligen finansminister Borgs utspel. I sak vill han införa en ny sorts statliga avgifter på bankernas finansiella tjänster för att säkra statens "bankräddning". Istället för att informera allmänheten om just detta låter han debatten handla om "giriga bankdirektörer".

De må vara hur giriga de vill. Nordea Bank noterade förra året ett resultat på 30.000 Mkr, exklusive faktiskt utbetalade direktörspensioner. Att styrelsen för detta företag låter aktieägarna bistå en gammal kompis med ett par hundringar (miljoner) är en relativt liten försyndelse om man jämför med regeringens nya avgift, som i slutändan varken belastar bankens styrelse, dess direktörer, eller dess aktieägare, utan snarast dess KUNDER.

Får man anta.
 
billy_baver skrev:
Tråden gällde ursprungligen finansminister Borgs utspel. I sak vill han införa en ny sorts statliga avgifter på bankernas finansiella tjänster för att säkra statens "bankräddning". Istället för att informera allmänheten om just detta låter han debatten handla om "giriga bankdirektörer".

De må vara hur giriga de vill. Nordea Bank noterade förra året ett resultat på 30.000 Mkr, exklusive faktiskt utbetalade direktörspensioner. Att styrelsen för detta företag låter aktieägarna bistå en gammal kompis med ett par hundringar (miljoner) är en relativt liten försyndelse om man jämför med regeringens nya avgift, som i slutändan varken belastar bankens styrelse, dess direktörer, eller dess aktieägare, utan snarast dess KUNDER.

Får man anta.
Med 30 000 M kr i vinst så antar jag att detta ocskå kommer kunderna tillgodo då ? ;)

Räddningpaketen kostar antagligen men framförallt tar dom ifrån bankerna en del självbestämmande. Problemet är förstås att även utan räddningpaketen så kommer staten vid ev problem att tvingas rädda bankerna iaf !??!
Och detta får skettebetalarna betala = sammapersoner som får stå för evmerkostnader i ett "räddningspaket" - men jag tror som sagt inte det är kostnaderna utan bestämmanderätten som "tvisten" handlar om...
/K
 
Summan är att regeringen vill övervältra kostnader från kollektivet skattebetalare till kollektivet bankkunder. Oavsett om detta är en god eller en dålig idé föredrar landets finansminister att undvika resonera denna idé i sak. Och det är just denna feghet jag beklagar. Istället för att tala sig varm för sin goda idé vågar Hr Borg inte riktigt lita på att han ska övertyga sin publik. Han föredrar för säkerhets skull att undvika snacka fakta. Sannolikt är han rädd för en massiv villaägaropinion mot statliga avgifter ovanpå låneräntan.

Under Weimarrepubliken satt också en självutnämnd "arbetarregering" och uppfann giriga, penningstinna bankdirektörer med stora semitiska näsor. Det är helt enkelt nyttigt med syndabockar. Terrorisera dem i telefon! Jaga dem utför avenyerna! ... Bara vi slipper snacka fakta!
 
Låt SBAB gå först med att sänka räntorna

I stort vad jag redan skrivit men nu är det Sven-Olof Johansson som också kommit på lösningen på Anders Borgs problem med bankernas ovilja att sänka sina marginaler.

Om Borg missar detta får vi helt enkelt börja ringa Anders Borg varje dag istället för bankerna :D
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.