Filter/strumpa till avloppsanläggning
Söker efter strumpa till filter. Baga Easy (G4).
Vi har köpt strumpor genom Baga Kingspan (Karlskrona) och får dem skickade. Men vi söker efter alternativ. Just nu låg dessa på 260 kr styck och eftersom ej anläggning ej fungerar så går det åt, får byta ofta.
Någon som hittat alternativ att köpa?? Tackar.
Vi har köpt strumpor genom Baga Kingspan (Karlskrona) och får dem skickade. Men vi söker efter alternativ. Just nu låg dessa på 260 kr styck och eftersom ej anläggning ej fungerar så går det åt, får byta ofta.
Någon som hittat alternativ att köpa?? Tackar.
Jag har hittat dessa: https://www.vattenfilterbutik.se/filterstrumpor/filterstrumpor-nw-32
Är dock inte säker men tror att det är 150 mikron som är original. Det är Cintropur som tillverkar dessa filtersystem. Sen får du kolla ifall du har NW32 filtersystem, då längden på filterstrumpan varierar.
Någon annan kanske har beställt hem dessa och kan säga ifall de är korrekt?
Är dock inte säker men tror att det är 150 mikron som är original. Det är Cintropur som tillverkar dessa filtersystem. Sen får du kolla ifall du har NW32 filtersystem, då längden på filterstrumpan varierar.
Någon annan kanske har beställt hem dessa och kan säga ifall de är korrekt?
Fick du tag på några passande alternativa strumpor till bagaeasyZlp skrev:
/Stefan
Har du mjukt dricksvatten som sedan hamnar i reningsverket ??
Om anläggningen ej fungerar så kolla pH i kamrarna - framförallt den anaeroba då om det är för surt pH-mässigt så går nedbrytningen dåligt och tom. stannar av helt och slammängden växer av dåligt nedbruten, volymiös slam och det börja spilla över...
Jag skulle säga att om pH är lägre än 6 så har du problem - helst bör du ligga övre halvan av pH 6.5 - mot 7
Fins andra trådar med desperata användare med baga easy och andra baga-verk där man har lagt i granulerad kalk eller brunnskalk på lämpliga ställen i verket som inte så gärna täcks över med slam och därmed att avloppsvattnet kommer i beröring med det hela tiden och problemen med kraftig slambildning försvunnit helt.
Tillsätter man dessutom sulfat och klorid-baserad flockningsmedel för att binda fosfat så sänker de också pH ganska så mycket då när metallen binds med fosforn och blir sediment så blir sulfat och kloridjonerna fria och börja söka maka och pH sjunker.
Själv har jag upptäckt en metod att kolla om kalken arbetar och löses ut i kamrarnas vätska är att mäta vattnets hårdhet på den utgående vattnet med 'GH' dropptest som kan köpas för akvariebruk (kör på JBL aqua pro och inte tetras variant som jag inte tyckte fungera alls)
Med andra ord ta GH-hårdheten på din dricksvatten och så länge kalken arbetar i reningsverket och löser sig så är det flera till över 5 tyska grader hårdhet högre i den utgående vattnet än dricksvatten om vattnet är mjukt sedan innan, och när skillnaden går mot samma nivå som dricksvattnet igen så är kalket förbrukad eller är begravd i slam och inte längre har kontakt med vattenflödena. - och det går åt mer kalk än man tror²...
Kalket höjer pH och ger mer alkalitet i vattnet och på samma gång förbättrar pH-buffertkapaciteten och med detta mer vätekarbonat i vattnet..
För att denitrifieringen skall fungera bör vattnets pH inte vara under pH 6 då dessa bakterier använder vätekarbonat som kolkälla precis som växter har koldioxid som kolkälla och blir vattnet under pH 5,5 så fins det inte längre någon vätekarbonat kvar i mängd som är användbar och bakterierna dör och det går ganska fort (på några dar) och återetableringen är långsam - flera veckor till över månad när det är kallare temperatur.
- Med andra ord är det lätt att förstöra bakterierna som gör det viktiga jobbet med att ta bort nitraterna för att man låter pH sjunka för djupt i reningsverkets kamrar, för bildningen av nitraterna¹ är i sig pH-sänkande och när denitrifieringsbakterierna börja fungera dåligt och inte längre håller undan nitraterna för att pH sjunker så hamnar man i en ond spiral med allt högre nivå av nitrater som surar ner reningsverkets vattenmassor ännu mer och denitrifieringen minskar allt mer av den lägre pH, för att under pH 5,5 - 5 i stort sätt helt upphöra och pH kan sjunka till under pH 4,5 bara på enstaka dagar (och nitrathalten skenar när man mäter nitratnivån i dessa lägen)...
---
¹ Kommer från urinen i form av urea (ad-blue ;-) ) som omvandlas till ammoniak med bakterier, nästa steg omvandlas ammoniak till nitriter av andra bakterier och nitriterna omvandlas sedan till nitrater av ytterligare andra bakterier och sista två stegen kräver syresättning och delvis därför som minireningsverk har en luftad kammare.
Denitrifiering av nitraterna görs anaerobt - dvs. i en icke syresatt kammare och då avges kvävgas som ibland kan synligt bubbla upp, men för att det skall funka måste dels pH vara tillräckligt hög (för att det skall finnas tillräckligt med karbonat och vätekarbonat löst i vattnet), syrehalten låg samt att det fins 'bränsle' i form av korta kolväten (metanol, etanol, myrsyra, ättiksyra, propionsyra, olika sockerarter) - som i svenska reningsverk kommer till stor del från nedbrytning av toapapper.
Bryts inte toapapper ned tillfredställande utan byggs upp i vallar så saknas det bakterier som är specialist på detta och då är en åtgärd att prova att man ympar in 'rätt' bakterier i stor mängd med att hälla i en hink färsk hästgödsel i reningsverket - observera färsk hästgödsel, inte sådant som komposterat. Detta med hästgödsel fungerar ofta också i 3-kammarbrunnar där toapappret byggs upp i tjocka hårda lager och kanske tom. täpper igen inloppsröret till slut och inte vill försvinna...
I tjocktarmen på hästar och andra tjocktarmsjäsare så är det bakterier som bryter ned cellulosa och får fram ättika och propionsyra (exakt det man vill ha för att mata denitrifieringsbakterierna) som sedan absorberas av tarmen och står för stor del av hästens energiförsörjning.
² själv har jag upptäkt att teleskopskaften för tvärtborstar för båt och biltvätt man köper på jula/biltema och modellen man koppla in vattenslangen i bakändan - om man byter ut vattnet mot tryckluft från en kompressor - så fungerar de utmärkt att sticka ned dessa i kammaren och blanda om hela massan i reningsverkets kammare med tryckluften som bubblar upp våldsamt och speciellt om man misstänker att kalket sjunkit ned och begravts av sedimenterad slam - blanda man om och utgående avloppsvattnets hårdhet testad några dagar senare inte är högre än dricksvattnet så är all kalk verkligen förbrukad och upplöst.
Om anläggningen ej fungerar så kolla pH i kamrarna - framförallt den anaeroba då om det är för surt pH-mässigt så går nedbrytningen dåligt och tom. stannar av helt och slammängden växer av dåligt nedbruten, volymiös slam och det börja spilla över...
Jag skulle säga att om pH är lägre än 6 så har du problem - helst bör du ligga övre halvan av pH 6.5 - mot 7
Fins andra trådar med desperata användare med baga easy och andra baga-verk där man har lagt i granulerad kalk eller brunnskalk på lämpliga ställen i verket som inte så gärna täcks över med slam och därmed att avloppsvattnet kommer i beröring med det hela tiden och problemen med kraftig slambildning försvunnit helt.
Tillsätter man dessutom sulfat och klorid-baserad flockningsmedel för att binda fosfat så sänker de också pH ganska så mycket då när metallen binds med fosforn och blir sediment så blir sulfat och kloridjonerna fria och börja söka maka och pH sjunker.
Själv har jag upptäckt en metod att kolla om kalken arbetar och löses ut i kamrarnas vätska är att mäta vattnets hårdhet på den utgående vattnet med 'GH' dropptest som kan köpas för akvariebruk (kör på JBL aqua pro och inte tetras variant som jag inte tyckte fungera alls)
Med andra ord ta GH-hårdheten på din dricksvatten och så länge kalken arbetar i reningsverket och löser sig så är det flera till över 5 tyska grader hårdhet högre i den utgående vattnet än dricksvatten om vattnet är mjukt sedan innan, och när skillnaden går mot samma nivå som dricksvattnet igen så är kalket förbrukad eller är begravd i slam och inte längre har kontakt med vattenflödena. - och det går åt mer kalk än man tror²...
Kalket höjer pH och ger mer alkalitet i vattnet och på samma gång förbättrar pH-buffertkapaciteten och med detta mer vätekarbonat i vattnet..
För att denitrifieringen skall fungera bör vattnets pH inte vara under pH 6 då dessa bakterier använder vätekarbonat som kolkälla precis som växter har koldioxid som kolkälla och blir vattnet under pH 5,5 så fins det inte längre någon vätekarbonat kvar i mängd som är användbar och bakterierna dör och det går ganska fort (på några dar) och återetableringen är långsam - flera veckor till över månad när det är kallare temperatur.
- Med andra ord är det lätt att förstöra bakterierna som gör det viktiga jobbet med att ta bort nitraterna för att man låter pH sjunka för djupt i reningsverkets kamrar, för bildningen av nitraterna¹ är i sig pH-sänkande och när denitrifieringsbakterierna börja fungera dåligt och inte längre håller undan nitraterna för att pH sjunker så hamnar man i en ond spiral med allt högre nivå av nitrater som surar ner reningsverkets vattenmassor ännu mer och denitrifieringen minskar allt mer av den lägre pH, för att under pH 5,5 - 5 i stort sätt helt upphöra och pH kan sjunka till under pH 4,5 bara på enstaka dagar (och nitrathalten skenar när man mäter nitratnivån i dessa lägen)...
---
¹ Kommer från urinen i form av urea (ad-blue ;-) ) som omvandlas till ammoniak med bakterier, nästa steg omvandlas ammoniak till nitriter av andra bakterier och nitriterna omvandlas sedan till nitrater av ytterligare andra bakterier och sista två stegen kräver syresättning och delvis därför som minireningsverk har en luftad kammare.
Denitrifiering av nitraterna görs anaerobt - dvs. i en icke syresatt kammare och då avges kvävgas som ibland kan synligt bubbla upp, men för att det skall funka måste dels pH vara tillräckligt hög (för att det skall finnas tillräckligt med karbonat och vätekarbonat löst i vattnet), syrehalten låg samt att det fins 'bränsle' i form av korta kolväten (metanol, etanol, myrsyra, ättiksyra, propionsyra, olika sockerarter) - som i svenska reningsverk kommer till stor del från nedbrytning av toapapper.
Bryts inte toapapper ned tillfredställande utan byggs upp i vallar så saknas det bakterier som är specialist på detta och då är en åtgärd att prova att man ympar in 'rätt' bakterier i stor mängd med att hälla i en hink färsk hästgödsel i reningsverket - observera färsk hästgödsel, inte sådant som komposterat. Detta med hästgödsel fungerar ofta också i 3-kammarbrunnar där toapappret byggs upp i tjocka hårda lager och kanske tom. täpper igen inloppsröret till slut och inte vill försvinna...
I tjocktarmen på hästar och andra tjocktarmsjäsare så är det bakterier som bryter ned cellulosa och får fram ättika och propionsyra (exakt det man vill ha för att mata denitrifieringsbakterierna) som sedan absorberas av tarmen och står för stor del av hästens energiförsörjning.
² själv har jag upptäkt att teleskopskaften för tvärtborstar för båt och biltvätt man köper på jula/biltema och modellen man koppla in vattenslangen i bakändan - om man byter ut vattnet mot tryckluft från en kompressor - så fungerar de utmärkt att sticka ned dessa i kammaren och blanda om hela massan i reningsverkets kammare med tryckluften som bubblar upp våldsamt och speciellt om man misstänker att kalket sjunkit ned och begravts av sedimenterad slam - blanda man om och utgående avloppsvattnets hårdhet testad några dagar senare inte är högre än dricksvattnet så är all kalk verkligen förbrukad och upplöst.