956 läst ·
1 svar
956 läst
1 svar
Fick avslag även i Mark- och miljööverdomstolen... Helt kört?
Jag letar efter ett halmstrå i en höstack som kanske inte ens finns men jag gör ändå ett försök.
Varning för Wall of text utfärdad!
Som närmaste granne till en stor tomt vars befintliga bebyggelse inom kort kommer att rivas har vi försökt påverka ett detaljplaneförslag i vår kommun med syftet att hålla nere byggnadshöjderna något. Den föreslagna detaljplanen beskriver en U-formad huskropp med de högsta hushöjderna i mitten av U:et och något lägre i de båda armarna. Hushöjderna i armarna är mellan 4 till 6 våningar.
Vi bor i ett villaområde i en medelstor stad där i stort sett all kringliggande bebyggelse (med ett helt nybyggt undantag) består av tvåplansvillor. Den föreslagna detaljplanen handlar om att bygga åttavåningshus på vår granntomt. NIMBY, jag vet, men det är inte det jag vänder mig emot. Självklart ska det byggas men kanske något lägre hus, kanske 3-4 våningar vilket harmoniserar bättre med de kringliggande fastigheterna.
Hur som helst har vi överklagat i flera omgångar och fick faktiskt rätt i Mark- och miljödomstolen (MMD) då insynen på främst vår fastighet bedömdes vara en betydande olägenhet. Detaljplanen fick därför göras om men skillnaden blev att ett par insynsskydd mot vår fastighet lades till i detaljplanen. Vi gjorde därefter en ny överklagan till MMD med i stort sett samma argument (men med ett par nya infallsvinklar) som fick avslag. Med en dåres envishet gjorde vi ett sista försök och försökte även få Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) att ge avslag på detaljplanen. Det gick inte och det beslutet kan inte överklagas. Så långt allt klart.
Nu närmar vi oss min kärnfråga till er juridiskt kunniga.
Till detaljplaneförslaget finns ett antal ytterligare (styrande?) dokument och min fråga är egentligen hur mycket fel kan tillåtas i dessa dokument utan att beslutet i MÖD går att riva upp? De dokument jag syftar på är bullerstudien samt skuggstudien. De simuleringar som gjorts i dessa båda dokument har inte använt de hushöjder som finns i plankartan. Både skuggstudien och bullerutredningen har kastat om hushöjderna i de ovan beskrivna armarna på U-et. Dessa felaktigheter var ett av våra huvudargument i vår överklagan till MÖD då vi ifrågasatte att sådana uppenbara felaktigheter kan tillåtas i en detaljplan.
Men hur stora fel får det egentligen finnas i dokument som hör till en detaljplan som är beslutad och vunnit laga kraft? Om man leker med tanken att bullerstudien och skuggstudien hade utförts på hälften så höga hus som detaljplanen beskriver, vad hade hänt då? I mitt tycke borde det finnas en gräns för hur stora felaktigheter som kan tillåtas men låt säga att MÖD ändå hade fattat beslut om att inte pröva MMDs beslut om detaljplanen trots extrema felaktigheter i underlaget, vart hade man vänt sig då? För om ett beslut har fattats på felaktiga grunder måste det väl gå att upphäva på något sätt. Eller går inte det?
Min frågeställning kan koka ner i följande one-liner: Är ett beslut i MÖD alltid gällande oavsett hur felaktigt underlaget varit?
Varning för Wall of text utfärdad!
Som närmaste granne till en stor tomt vars befintliga bebyggelse inom kort kommer att rivas har vi försökt påverka ett detaljplaneförslag i vår kommun med syftet att hålla nere byggnadshöjderna något. Den föreslagna detaljplanen beskriver en U-formad huskropp med de högsta hushöjderna i mitten av U:et och något lägre i de båda armarna. Hushöjderna i armarna är mellan 4 till 6 våningar.
Vi bor i ett villaområde i en medelstor stad där i stort sett all kringliggande bebyggelse (med ett helt nybyggt undantag) består av tvåplansvillor. Den föreslagna detaljplanen handlar om att bygga åttavåningshus på vår granntomt. NIMBY, jag vet, men det är inte det jag vänder mig emot. Självklart ska det byggas men kanske något lägre hus, kanske 3-4 våningar vilket harmoniserar bättre med de kringliggande fastigheterna.
Hur som helst har vi överklagat i flera omgångar och fick faktiskt rätt i Mark- och miljödomstolen (MMD) då insynen på främst vår fastighet bedömdes vara en betydande olägenhet. Detaljplanen fick därför göras om men skillnaden blev att ett par insynsskydd mot vår fastighet lades till i detaljplanen. Vi gjorde därefter en ny överklagan till MMD med i stort sett samma argument (men med ett par nya infallsvinklar) som fick avslag. Med en dåres envishet gjorde vi ett sista försök och försökte även få Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) att ge avslag på detaljplanen. Det gick inte och det beslutet kan inte överklagas. Så långt allt klart.
Nu närmar vi oss min kärnfråga till er juridiskt kunniga.
Till detaljplaneförslaget finns ett antal ytterligare (styrande?) dokument och min fråga är egentligen hur mycket fel kan tillåtas i dessa dokument utan att beslutet i MÖD går att riva upp? De dokument jag syftar på är bullerstudien samt skuggstudien. De simuleringar som gjorts i dessa båda dokument har inte använt de hushöjder som finns i plankartan. Både skuggstudien och bullerutredningen har kastat om hushöjderna i de ovan beskrivna armarna på U-et. Dessa felaktigheter var ett av våra huvudargument i vår överklagan till MÖD då vi ifrågasatte att sådana uppenbara felaktigheter kan tillåtas i en detaljplan.
Men hur stora fel får det egentligen finnas i dokument som hör till en detaljplan som är beslutad och vunnit laga kraft? Om man leker med tanken att bullerstudien och skuggstudien hade utförts på hälften så höga hus som detaljplanen beskriver, vad hade hänt då? I mitt tycke borde det finnas en gräns för hur stora felaktigheter som kan tillåtas men låt säga att MÖD ändå hade fattat beslut om att inte pröva MMDs beslut om detaljplanen trots extrema felaktigheter i underlaget, vart hade man vänt sig då? För om ett beslut har fattats på felaktiga grunder måste det väl gå att upphäva på något sätt. Eller går inte det?
Min frågeställning kan koka ner i följande one-liner: Är ett beslut i MÖD alltid gällande oavsett hur felaktigt underlaget varit?
Klicka här för att svara