Fasadputs, synpunkter på offerter
Hej,
håller på och tar in offerter på att putsa om huset, som är byggt i lättbetong och brädfodrat (+ tilläggsisolerat med 3(!!) cm cellplast) för ca 30 år sedan. Tanken är att riva brädfodringen och cellplasten, och lägga på ny puts direkt på betongen (samt att därefter tilläggsisolera vinden istället för fasaden, men det är en annan historia).
En tydlig vattendelare mellan de olika hantverkarna har visat sig i frågan om tjock- respektive tunnputs. Väljer därför mellan två offerter där båda verkar seriösa och har goda referenser, men förespråkar olika putssystem. Som novis på området tar jag gärna emot era synpunkter och åsikter här.
Offert 1 innebär i stora drag en klassisk tjockputs med en ädelputs på ytan. Gammal dålig puts knackas ned och den gamla färgen (troligen kalkfärg) slipas ned för bästa vidhäftning innan ny puts läggs på. Har för mig att hantverkaren använder Webers system. Hantverkaren menar att tjockputs/ädelputs i detta system är det "klassiska" och det enda som bevisligen kan förväntas hålla i 50-60 år utan större underhåll.
Priset blir ca 240 000 kr för 160 m2 fasad (exkl. rivning, men inkl. släta "ramar" på ca 10 cm kring fönster, ny plåt samt byggställning). Efter ROT hamnar vi på ca 175 000 kr
Hantverkaren var tydlig med vad han tyckte om tunnputs genom att säga att han rekommenderade mig att kasta ut folk som ville komma och "måla huset med lite putsliknande material" per omgående
Offert 2 innebär ett tunnputssystem från STO. Hantverkaren menar (föga förvånande) att det är det bästa systemet på marknaden idag, och att det har samma eller bättre kvaliteter än tjockputs/ädelputs. Hantverkaren ansåg inte att den gamla färgen behövde slipas ned, utan endast knacka ned dålig puts och därefter nyputsa.
Priset här blir ca 230 000 kr, då ingår rivningen av panelen som hantverkaren absolut ville göra själv, i övrigt som ovan. Arbetskostnaden är här en större post, så efter ROT hamnar offerten på ca 140 000 kr.
Vad säger ni som kan detta kring fördelar/nackdelar med tjock- respektive tunnputs? Jag lutar kanske åt att jag gillar ytfinishen på ädelputsen (med marmorkross som gnistrar), men är intresserad av frågor kring förväntad livslängd och underhållsbehov...
Tack på förhand
håller på och tar in offerter på att putsa om huset, som är byggt i lättbetong och brädfodrat (+ tilläggsisolerat med 3(!!) cm cellplast) för ca 30 år sedan. Tanken är att riva brädfodringen och cellplasten, och lägga på ny puts direkt på betongen (samt att därefter tilläggsisolera vinden istället för fasaden, men det är en annan historia).
En tydlig vattendelare mellan de olika hantverkarna har visat sig i frågan om tjock- respektive tunnputs. Väljer därför mellan två offerter där båda verkar seriösa och har goda referenser, men förespråkar olika putssystem. Som novis på området tar jag gärna emot era synpunkter och åsikter här.
Offert 1 innebär i stora drag en klassisk tjockputs med en ädelputs på ytan. Gammal dålig puts knackas ned och den gamla färgen (troligen kalkfärg) slipas ned för bästa vidhäftning innan ny puts läggs på. Har för mig att hantverkaren använder Webers system. Hantverkaren menar att tjockputs/ädelputs i detta system är det "klassiska" och det enda som bevisligen kan förväntas hålla i 50-60 år utan större underhåll.
Priset blir ca 240 000 kr för 160 m2 fasad (exkl. rivning, men inkl. släta "ramar" på ca 10 cm kring fönster, ny plåt samt byggställning). Efter ROT hamnar vi på ca 175 000 kr
Hantverkaren var tydlig med vad han tyckte om tunnputs genom att säga att han rekommenderade mig att kasta ut folk som ville komma och "måla huset med lite putsliknande material" per omgående
Offert 2 innebär ett tunnputssystem från STO. Hantverkaren menar (föga förvånande) att det är det bästa systemet på marknaden idag, och att det har samma eller bättre kvaliteter än tjockputs/ädelputs. Hantverkaren ansåg inte att den gamla färgen behövde slipas ned, utan endast knacka ned dålig puts och därefter nyputsa.
Priset här blir ca 230 000 kr, då ingår rivningen av panelen som hantverkaren absolut ville göra själv, i övrigt som ovan. Arbetskostnaden är här en större post, så efter ROT hamnar offerten på ca 140 000 kr.
Vad säger ni som kan detta kring fördelar/nackdelar med tjock- respektive tunnputs? Jag lutar kanske åt att jag gillar ytfinishen på ädelputsen (med marmorkross som gnistrar), men är intresserad av frågor kring förväntad livslängd och underhållsbehov...
Tack på förhand
Det är inte speciellt seriöst att uttala sig på det sättet om en metod som är väl beprövad och som tillämpas på de allra flesta nybyggda hus. Varför den skulle vara direkt opassande på ditt hus, är en gåta, men jag antar att hans personliga preferenser styr valet.Örby Villastad skrev:Hantverkaren var tydlig med vad han tyckte om tunnputs genom att säga att han rekommenderade mig att kasta ut folk som ville komma och "måla huset med lite putsliknande material" per omgående
Endast "STO" och "tunnputs" betyder inte bäst. Det finns olika typer av tunnputs, med olika egenskaper. Föga förvånande är den dyraste i deras, också den bästa. I ditt fall skulle jag välja StoLotusan K, självrengörande puts.Örby Villastad skrev:
Isoleringen är själva putsbäraren, och således ska det putsas på isoleringen. Om du väljer cellplast eller stenull är egalt. Givetvis ska du isolera väggarna.
Tack för svaret. Hantverkaren offererar ett system som heter "StoNordic" med spritputs på ytan, alltså ej StoLotusan. Synpunkter på det systemet?isolde skrev:
Blir lite förvånad över det du skriver att isoleringen är putsbärare? I mitt fall så är ju offerten utan tilläggsisolering för att slippa problem med bland annat insjunkna fönster och utkragande fasad (med plan att istället tilläggsisolera vinden). Hantverkaren tänker alltså använda den gamla putsen (efter nedknackning av lösa delar) som ny putsbärare.
Liten förklaring till tanken kring tilläggsisolering här. Är idag högst till freds med husets värmekostnader mha bergvärme. Enligt beräkningar på bland annat www.tillaggsisolera.nu besparar mig mina nuvarande cm cellplast ca 3000 kr / år i värme jmf att köra helt rena putsväggar.isolde skrev:
Merkostnaden för tilläggsisolering under putsen samt utflytt av alla fönster, dörrar etc blir ca 50 000 kr. En payback-tid på ca 17 år. Att istället tilläggsisolera vinden (10 cm kutterspån idag) skulle innebära en besparing på ca 6000 kr / år, en payback-tid på bara ett par år och en snyggare fasad som inte kragar över sockeln....
Tilläggas skall att jag dessutom har gamla originalfönster (i bra skick - så inga planer på att byta dem). Vad har har förstått försvinner värmen ut i prioriteringsordning genom: 1. fönster, 2. tak, 3. väggar - vilket får mig att dra slutsatsen att tilläggsisolering av väggar blir rätt overkill i mitt fall. Självklart är jag dock öppen för kloka synpunkter även här.
Redigerat:
För all del, du kan ha StoLotusan K som ytputs, eller silikonputs utan Lotus-effekt (StoSilco). De olika paketlösningarna hos STO kan verka lite förvirrande. Skillnaden i StoNordic är att grundputsen (Sto Systemputs) är mindre flexibel, dvs mycket känsligare för sprickor än t ex StoLevell Classic som ingår i StoClassic-systemet. Den bästa grundputsen är StoArmat. Du skulle också kunna måla med Lotusanfärg på i stort sätt vilken lösning som helst från STO.
Rätta mig om jag har fel, men för närvarande har du alltså, lättbetong - 3 cm cellplast - någon sorts KC-puts.
Du vill inte tilläggsisolera pga att fönsternischerna blir för djupa, men tänker kompensera det genom att isolera vinden. Den ekvationen går nog inte ihop rent energimässigt, och vill tilläggsisolering monterar man fönster mha skenor eller konsoler, i liv med fasad om man så önskar.
Idéen med isolering som putsbärare är också materialbesparing. Det går åt mindre material eftersom fasadens ojämnheter korrigeras med isoleringen. Det gäller framför allt de dyrare cementfria produkterna. Den nyfikne kan själv räkna ut hur mycket 1 cm slår på materialåtgången.
En annan sak är att isoleringen tar upp stommens rörelser. Det behöver inte handla enbart om sättningar och krympningar, men rörelser pga fasadens temperaturskillnader, speciellt på södersidan.
Rätta mig om jag har fel, men för närvarande har du alltså, lättbetong - 3 cm cellplast - någon sorts KC-puts.
Du vill inte tilläggsisolera pga att fönsternischerna blir för djupa, men tänker kompensera det genom att isolera vinden. Den ekvationen går nog inte ihop rent energimässigt, och vill tilläggsisolering monterar man fönster mha skenor eller konsoler, i liv med fasad om man så önskar.
Idéen med isolering som putsbärare är också materialbesparing. Det går åt mindre material eftersom fasadens ojämnheter korrigeras med isoleringen. Det gäller framför allt de dyrare cementfria produkterna. Den nyfikne kan själv räkna ut hur mycket 1 cm slår på materialåtgången.
En annan sak är att isoleringen tar upp stommens rörelser. Det behöver inte handla enbart om sättningar och krympningar, men rörelser pga fasadens temperaturskillnader, speciellt på södersidan.
Fasaden just nu är: lättbetong - gammal puts - 3 cm cellplast - vindpapp - brädfodring.isolde skrev:
Se inlägget ovan. Nuvarande cellplast och vindpappen ger ca 3000 kr/år i besparing enligt beräkning. Huset är sutteräng så stora delar av "fasaden" isoleras genom dräneringen. Fasadytan i fråga som utgör ytterväggar med boarea innanför är ca 140 kvm. Räknar jag istället på att lägga ytterligare 20 cm cellulosa på 90 kvm vind får jag besparingen 6000 kr/år... Jag får därför inte riktigt ihop payback-tiden givet de relativt stora åtgärderna även interiört för att flytta ut fönstren.isolde skrev:
