Fasad saknar glidskikt i underkant... hade man det under 60 talet?
Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Vad skulle ett glidskikt vara för något?
Protte
Protte
Din frågeställning är lite kort men jag misstänker att den beror på att någon besiktningsman har kommenterat detta men kan naturligtvis ha fel...
Men om vi tar frågan bokstavligt så har det funnits glidskikt i murade konstruktioner sedan urminnes tider, dvs långt mer än hundra år tillbka kanske t.o.m flera hundra år.
Glidskiktets primära uppgift är att minska på spänningarna som uppstår kring alla öppningar i en murad vägg när huset rör sig och framförallt spänningar i valven över dörrar och fönster där man ofta ser sprickbildningar om man murat utan ett glidskikt.
Duktiga murarmästare visste att detta skulle in i första eller något av de första skiften och man använde då mest tjärpapp. Det fanns dock inte några byggnormer från början utan detta var en kunskap som på senare tid har studerats mer i detalj. Det finns en hel del utredningar om detta från bla LTH i Lund från 80-90-talet där man gjorde spänningsmätningar i murade konstruktioner och också jämförde olika glidskikt med en mur utan glidskikt. Normalt kan man säga att ett glidskikt av papp kombinerat med ett svagare bruk ger bättre resultat än med tex rostfri plåt eftersom friktionen är mindre.
Den sekundär effekten av glidskiktet blev också att man förhindrar kapillärt uppstigande fukt att transporteras upp i murverket.
Nu till vad jag misstänker med din fråga.
Det man idag kallar glidskikt är en kombination av glidskikt och en anordning för vattentransport ut ur murverket om det vid tex slagregn har kommit in vatten på baksidan av den yttre muren. Denna typ av glidskikt/vattenavrinningsplåt kombineras med öppna stötfogar och är ett ganska modernt påfund 80-tal och senare.
Om vi tittar på olika skalmurar så var det vanligt att man för länge sedan murade fullstensmurar dvs tegel rakt igenom men sedemera började mura med en luftspalt dvs en skalmur. Från början var det ett sätt att isolera och det var murat utan isoleringsskivor men med helt täta fogar och igenmurat krön, dvs en helt "lufttät" mur. Men muren var ofta stående på ett glidskikt. Men märk att det inte var någon byggnorm som stipulerade glidskiktet utan bara god hantverksteknik. Det finns massor av murar utan glidskikt!
Det som hände på 60-70-talet var att man började fundera mer på energibesparing och därför började med att lägga en skiva mellan skalen, ofta en stenullsskiva men fortfarande ofta utan alla de öppna stötfogar man ser på hus idag. Dock så var ju beklädnad eller skalmurar vanligast på hus med olika former av "stenstomme" dvs ett murat invändigt skal och inte som nu med trä/gips vägg innanför tegelfasaden.
Det som hände vara att man i slutet av 70-talet och början av 80-talet började fundera över problemen med inträngande fukt och därför började använda sig av öppna stötfogar för att få ut vatten ur väggen och då började man att vika upp pappen som man la under den yttre muren men uppvikt mot den inre för att eventuellt vatten skulle rinna ut. Många började samtidigt fråga sig om de öppna stötfogarna var bra med tanke på att det skapas luftrörelse inne i väggen.
Ett antal forskningsprojekt sattes igång i mitten av 80-talet kring detta för det fanns ingen byggnorm fastställd hur öppna stötfogar tillsammans med ett lämpligt glidskikt skulle vara utformat.
Så ett enkelt svar på din fråga om det rör sig om problematiken av att man inte har ett glidskikt som samtidigt skall föra ut eventuellt inträngande vatten så fanns det inga normer på detta på 60-talet. Det fanns nog inte heller en klart skriven norm om att det måste finnas ett glidskikt utan det var upp till byggmästaren att se till för att slippa problem med sprickor kring bla valven i fasaden.
Så min uppfattning är att ditt hus mycket väl kan vara uppfört enligt gällande normer på 60-talet utan glidskikt och framförallt utan de moderna rostfria plåtar som används idag..
Men om vi tar frågan bokstavligt så har det funnits glidskikt i murade konstruktioner sedan urminnes tider, dvs långt mer än hundra år tillbka kanske t.o.m flera hundra år.
Glidskiktets primära uppgift är att minska på spänningarna som uppstår kring alla öppningar i en murad vägg när huset rör sig och framförallt spänningar i valven över dörrar och fönster där man ofta ser sprickbildningar om man murat utan ett glidskikt.
Duktiga murarmästare visste att detta skulle in i första eller något av de första skiften och man använde då mest tjärpapp. Det fanns dock inte några byggnormer från början utan detta var en kunskap som på senare tid har studerats mer i detalj. Det finns en hel del utredningar om detta från bla LTH i Lund från 80-90-talet där man gjorde spänningsmätningar i murade konstruktioner och också jämförde olika glidskikt med en mur utan glidskikt. Normalt kan man säga att ett glidskikt av papp kombinerat med ett svagare bruk ger bättre resultat än med tex rostfri plåt eftersom friktionen är mindre.
Den sekundär effekten av glidskiktet blev också att man förhindrar kapillärt uppstigande fukt att transporteras upp i murverket.
Nu till vad jag misstänker med din fråga.
Det man idag kallar glidskikt är en kombination av glidskikt och en anordning för vattentransport ut ur murverket om det vid tex slagregn har kommit in vatten på baksidan av den yttre muren. Denna typ av glidskikt/vattenavrinningsplåt kombineras med öppna stötfogar och är ett ganska modernt påfund 80-tal och senare.
Om vi tittar på olika skalmurar så var det vanligt att man för länge sedan murade fullstensmurar dvs tegel rakt igenom men sedemera började mura med en luftspalt dvs en skalmur. Från början var det ett sätt att isolera och det var murat utan isoleringsskivor men med helt täta fogar och igenmurat krön, dvs en helt "lufttät" mur. Men muren var ofta stående på ett glidskikt. Men märk att det inte var någon byggnorm som stipulerade glidskiktet utan bara god hantverksteknik. Det finns massor av murar utan glidskikt!
Det som hände på 60-70-talet var att man började fundera mer på energibesparing och därför började med att lägga en skiva mellan skalen, ofta en stenullsskiva men fortfarande ofta utan alla de öppna stötfogar man ser på hus idag. Dock så var ju beklädnad eller skalmurar vanligast på hus med olika former av "stenstomme" dvs ett murat invändigt skal och inte som nu med trä/gips vägg innanför tegelfasaden.
Det som hände vara att man i slutet av 70-talet och början av 80-talet började fundera över problemen med inträngande fukt och därför började använda sig av öppna stötfogar för att få ut vatten ur väggen och då började man att vika upp pappen som man la under den yttre muren men uppvikt mot den inre för att eventuellt vatten skulle rinna ut. Många började samtidigt fråga sig om de öppna stötfogarna var bra med tanke på att det skapas luftrörelse inne i väggen.
Ett antal forskningsprojekt sattes igång i mitten av 80-talet kring detta för det fanns ingen byggnorm fastställd hur öppna stötfogar tillsammans med ett lämpligt glidskikt skulle vara utformat.
Så ett enkelt svar på din fråga om det rör sig om problematiken av att man inte har ett glidskikt som samtidigt skall föra ut eventuellt inträngande vatten så fanns det inga normer på detta på 60-talet. Det fanns nog inte heller en klart skriven norm om att det måste finnas ett glidskikt utan det var upp till byggmästaren att se till för att slippa problem med sprickor kring bla valven i fasaden.
Så min uppfattning är att ditt hus mycket väl kan vara uppfört enligt gällande normer på 60-talet utan glidskikt och framförallt utan de moderna rostfria plåtar som används idag..
Redigerat:
"Din frågeställning är lite kort men jag misstänker att den beror på att någon besiktningsman har kommenterat detta men kan naturligtvis ha fel..."
Tack för ert svar Oceanis, det stämmer det var en besiktningsman som påpekade.
Han påpekade också att tegelfasaden är fäst med långa spik som rostat (ingen fukt eller mögel finns) samt att spiken fanns på för få ställen. Min fråga är fanns det något annant att använda under 60 talet och var satte man de fanns det regler för det? Den tekniska beskrivningen från byggnationen finns och kommunen har beviljat bygglov. Det som var rätt då kanske är fel nu och tvärt om, hur bemöter jag detta?
Tack för ert svar Oceanis, det stämmer det var en besiktningsman som påpekade.
Han påpekade också att tegelfasaden är fäst med långa spik som rostat (ingen fukt eller mögel finns) samt att spiken fanns på för få ställen. Min fråga är fanns det något annant att använda under 60 talet och var satte man de fanns det regler för det? Den tekniska beskrivningen från byggnationen finns och kommunen har beviljat bygglov. Det som var rätt då kanske är fel nu och tvärt om, hur bemöter jag detta?
tegelfasaden är fäst med långa spik som rostat (ingen fukt eller mögel finns) samt att spiken fanns på för få ställen.
Också ett vanligt problem på hus med tegelfasad från 1960-talet. Då användes galvad spik och det spikades sådär 5 - 6 spikar per m2. Likadant över fönster, där det användes vanligt armeringsjärn som rostar och först trycker ut fogen, men också gör att teglet sitter löst och kan trilla ned.
Även om din fasad är felkonstruerad, så är det omöjligt att komma nu efter 50 år och försöka få någon annan än dig själv att betala eventuella åtgärder.
Också ett vanligt problem på hus med tegelfasad från 1960-talet. Då användes galvad spik och det spikades sådär 5 - 6 spikar per m2. Likadant över fönster, där det användes vanligt armeringsjärn som rostar och först trycker ut fogen, men också gör att teglet sitter löst och kan trilla ned.
Även om din fasad är felkonstruerad, så är det omöjligt att komma nu efter 50 år och försöka få någon annan än dig själv att betala eventuella åtgärder.
Konkret svar är att kramlingen mycket väl kan vara av typen "spik" det finns än idag s.k murkamspik.
Problemet är att man långt in på 70-talet använde material i kramlingen som inte var rostfritt. I Svensk Byggnorm från -67 står det tex att "förbindningen skall utföras i korrosionsbeständigt material om det finns risk för korrosion" vilket gjorde att det var lite upp till byggaren att bedöma risken för korrosion och vilket material som skulle användas. Ofta var dessa kramlor galvade men det förekom obehandlade också. Även de galvade är idag i många fall sönderrostade eftersom de kan ha varit utsatta för fukt i mer än 50 år.
Antalet kramlor kunde nog också vara ganska få om det var en vägg som inte var så hög. Det finns fall där man enbart har 2-3 kramlor per m2. Om det inte står utsatt på ritningen speciellt vilket antal som skall användas så var det lite upp till muraren att bedöma men jag blir inte förvånad om det bara är 2-3 kramlor i din vägg för det var nog inte helt ovanligt på den tiden.
Jag vet inte anledningen till frågorna men att kramlor är bortrostade är ett vanligt problem och måste nog anses som ett normalt underhåll på en vägg från 60-talet och det är normalt inget större problem att åtgärda.
Problemet är att man långt in på 70-talet använde material i kramlingen som inte var rostfritt. I Svensk Byggnorm från -67 står det tex att "förbindningen skall utföras i korrosionsbeständigt material om det finns risk för korrosion" vilket gjorde att det var lite upp till byggaren att bedöma risken för korrosion och vilket material som skulle användas. Ofta var dessa kramlor galvade men det förekom obehandlade också. Även de galvade är idag i många fall sönderrostade eftersom de kan ha varit utsatta för fukt i mer än 50 år.
Antalet kramlor kunde nog också vara ganska få om det var en vägg som inte var så hög. Det finns fall där man enbart har 2-3 kramlor per m2. Om det inte står utsatt på ritningen speciellt vilket antal som skall användas så var det lite upp till muraren att bedöma men jag blir inte förvånad om det bara är 2-3 kramlor i din vägg för det var nog inte helt ovanligt på den tiden.
Jag vet inte anledningen till frågorna men att kramlor är bortrostade är ett vanligt problem och måste nog anses som ett normalt underhåll på en vägg från 60-talet och det är normalt inget större problem att åtgärda.
"Även om din fasad är felkonstruerad, så är det omöjligt att komma nu efter 50 år och försöka få någon annan än dig själv att betala eventuella åtgärder."
thomas fasaden behöver inte vara felkonstruerad bara för att man inte 1960 byggde som man gör nu eller hur?
Det jag funderar på är om man kan säga att en fasad är felkonstruerad av den anledningen?
thomas fasaden behöver inte vara felkonstruerad bara för att man inte 1960 byggde som man gör nu eller hur?
Det jag funderar på är om man kan säga att en fasad är felkonstruerad av den anledningen?
"Ett skikt av tjärpapp eller plåt som läggs under något av de första skiften tegel i en murad vägg för att bla minska spänningar kring öppningar i muren."
oceanis huset/fasaden är byggd efter Hultsfredshus modell, jag ser inget tjärpapp mellan några tegel men mellan tegel och grundmur, är det samma sak?
oceanis huset/fasaden är byggd efter Hultsfredshus modell, jag ser inget tjärpapp mellan några tegel men mellan tegel och grundmur, är det samma sak?
Samma sak. Det är mest normalt att den ligger mellan grundmuren och första skiftet så det är helt rätt och riktigt.pikapika skrev:
Man brukar få skrapa lite i fogarna för att se pappen och ibland har man dragit upp putsen på grunden så att den ligger över och upp på första teglet så det kan vara svårt att se. Men jag undrar ju lite om kompetensen på besiktningsmannen om han/hon missade det. Kanske för ung och bara erfarenhet av nyproduktion
Redigerat:
Om fasaden är byggd efter vedertaget sätt man byggde under tiden den uppfördes, kan man knappast säga att den är felkonstruerad. Går ju inte att komma med 2016 regler på ett hus byggt innan dessa regler ens fanns.pikapika skrev:
Om du läste mitt inlägg ovan (inlägg nr 3) så skrev jag precis det där. Risk för sprickbildning är den primära anledningen till att man har ett glidskikt i en murad konstruktion.pikapika skrev:
Om det kommer att uppstå sprickor beror helt på vilka rörelser som uppstår i byggnaden efter att den är färdigställd. I ditt fall som bor i Skåne så kan man anta att du har ett hus som står på lera och där finns stor risk för rörelse i huset och också sprickbildning.
Men om huset är från 60-talet så kan ni ju bara titta och se om det finns sprickor av betydelse, har dom inte uppträtt efter 50 år är det osannolikt att dom skulle uppträda nu eller i framtiden beroende på eventuell avsaknad av ett glidskikt.
Titta speciellt runt fönster och dörrar och framförallt kring valven ovanför, hårstråfina sprickor kan finnas och behöver inte betyda att det är ett problem.
Just att grundens puts är dragen upp och över pappen är enligt min mening ett byggfel.oceanis skrev:Man brukar få skrapa lite i fogarna för att se pappen och ibland har man dragit upp putsen på grunden så att den ligger över och upp på första teglet så det kan vara svårt att se. Men jag undrar ju lite om kompetensen på besiktningsmannen om han/hon missade det. Kanske för ung och bara erfarenhet av nyproduktion
Den uppvikta pappen fungerar som uppsamling av eventuellt vatten/fukt som tränger in på teglet baksida. Detta följer då pappen.
Om pappen då är täckt med en puts (normalt ganska hård) så hindras fukten att tränga ut och går istället ner i grundmuren. Om det då finns källare under så kan man få fuktproblem av den orsaken.
När du pratar om uppvikt papp så tänker du på en modern konstruktion från sent 80-tal eller senare. Det var då nån gång man började med öppna stötfogar och ett pappskikt som veks upp mot den inre väggen. I gamla konstruktioner hade man inte så mycket av den tanken och man hade inte ens öppna stötfogar för ventilation eller vattenavrinning. Då var glidskiktet enbart ett glidskikt och det finns många grundmurar som går upp en halv meter över mark med ett glidskikt mellan muren och tegelväggen men som sen har en puts som ligger 4-5 cm utanpå grunden och som slutar precis i kanten vid nedre skiftet. Så ser det ut på många gamla hus och det är inga byggfel utan så gjorde man tidigare. Åk ut och titta på tegelhus från första halvan av förra seklet så hittar du massor av dessa hus speciellt i södra sverige nedanför småland. Jag tror inte du hittar något där du kan se något papp sticka ut.roland53 skrev:
Så byggfel vet jag inte om jag kan hålla med om.
Redigerat: