Matzen,
Mina inlägg här ändrar inte min ambition att först försöka nå en lösning med er först. Jag har inhämtat tolkningar från 2 av varandra oberoende jurister som kommer fram till samma sak gällande rättsläget som råder. Detta kommer jag ta med er personligen, ej här på forumet, och jag uppmanar er att sedan pröva den tolkningen mot valfri jurist. Visar det sig att slutsatsen är densamma har vi ett underlag för fortsatt diskussion och kan lösa det utan att dra det vidare.
Du är välkommen att ringa mig för ytterligare information och referenser.
Mina inlägg här ändrar inte min ambition att först försöka nå en lösning med er först. Jag har inhämtat tolkningar från 2 av varandra oberoende jurister som kommer fram till samma sak gällande rättsläget som råder. Detta kommer jag ta med er personligen, ej här på forumet, och jag uppmanar er att sedan pröva den tolkningen mot valfri jurist. Visar det sig att slutsatsen är densamma har vi ett underlag för fortsatt diskussion och kan lösa det utan att dra det vidare.
Du är välkommen att ringa mig för ytterligare information och referenser.
Har inte läst alla inlägg men om vi bortser från allt runtomkring så handlar dispyten om vem eller vilka som ska betala 14 000 kr? Samt om summan ska fördelas på 5-6 hus eller på ett hus? Det borde ni kunna en snabb lösning på om ni lägger prestigen åt sidan.
För Tabergs skull, (en process kostar pengar) tror jag det är bäst att ni kommer överens, även om mkt konstigt kan ske i rättsalen så skulle det bli ett helt unikt rättsfall om landets alla radhusägare skulle börja gräva upp husens dräneringar på egen tomt, och kräva att övriga grannar nu får lösa sin dränering helt på egen hand.
I en del fall är det ju tom omöjligt med tanke på fall och ev. hinder att vattnet ska rinna ngn annanstans än under nästa grannes tomt.
I lagen är ofta undantag med ordet skäligt eller oskäligt inflikade för att just undvika sådana här saker. Jag är säker på att så är fallet även här.
(Men kan givetvis ha fel, då blir det en intressant historia att följa..)
I en del fall är det ju tom omöjligt med tanke på fall och ev. hinder att vattnet ska rinna ngn annanstans än under nästa grannes tomt.
I lagen är ofta undantag med ordet skäligt eller oskäligt inflikade för att just undvika sådana här saker. Jag är säker på att så är fallet även här.
(Men kan givetvis ha fel, då blir det en intressant historia att följa..)
En jurist som gjort en utredning på uppdrag av en part är per definition inte oberoende.
Det är en av anledningarna till att två olika jurister väldigt ofta har två helt olika uppfattningar om förhållandena i en och samma tvist. Inget konstigt med det.
Jag tycker att Tabergs iver att framställa åsikter som obestridliga fakta och nu även partsinlaga som "oberoende" börjar gå väl långt.
En sak som jag funderar över, dock, är en fråga till Matzen.
Taberg säger sig vilja ha till stånd ett servitut för ledningen på hans tomt, och att grannarna motsätter sig detta.
Matzen, har du något i sak emot ett servitut?
Detaljerna kring det och kostnader kan man alltid diskutera, men just att det kommer till stånd ett servitut, har du något emot det?
Det är en av anledningarna till att två olika jurister väldigt ofta har två helt olika uppfattningar om förhållandena i en och samma tvist. Inget konstigt med det.
Jag tycker att Tabergs iver att framställa åsikter som obestridliga fakta och nu även partsinlaga som "oberoende" börjar gå väl långt.
En sak som jag funderar över, dock, är en fråga till Matzen.
Taberg säger sig vilja ha till stånd ett servitut för ledningen på hans tomt, och att grannarna motsätter sig detta.
Matzen, har du något i sak emot ett servitut?
Detaljerna kring det och kostnader kan man alltid diskutera, men just att det kommer till stånd ett servitut, har du något emot det?
Mina grannar har författat ett brev där detta krav tydligt framgår. Vidare ska inte detta dokument kunna åberopas på något sätt varför jag ifrågasätter nyttan med det. Det är på den här punkten vi är som längst i från varandra eftersom jag anser att vår lösning, oavsett vilken, bör lagföras.thomasx skrev:
Det brev taberg menar är bara ett förslag, det är det tills alla skrivit på. Det finns andra lösningar och frågan om servitut tror jag inte är helt omöjlig, men jag tror de flesta inte går med på att en ensam ställer alla villkoren i detta. Rören är inte i så dåligt skick att de inte kan användas för de fungerar bra idag, de kan behöva kompletteras med spolbrunnar.
Att skriva ett servitut i det här läget kan inte vara en orimlighet sett ur någons perspektiv.
Innehållet kan ju dock diskuteras liksom ev. ersättning eller inte för att få tjänande fastighet att acceptera det.
Innehållet kan ju dock diskuteras liksom ev. ersättning eller inte för att få tjänande fastighet att acceptera det.
Hmmm, man kan fundera lite på vad som händer om Tabergs alla grannar plötsligt bestämmer sig för att stoppa huvudet i sanden 
och helt ingorera detta framöver, och endast bestrida eventuella krav.
Jag förmodar att det ställer Taberg inför två dilemman.
Dels kravet kring kostnaden, där tror jag det är föga fruktsamt att gå till domstol.
Dels kravet kring någon form av avtal/servitut, här borde det gå att få till stånd någonting även om man har en granne som "trilskas" (obs! jag menar inte att matzen m.fl. trilskas i detta fall, jag spekulerar nu kring ett hypotetiskt fall),, men det kan också försvåras lite i ett fall som detta av just det faktum att man själv kopplat loss och kopplat om. En ren gissning från min sida är att det i ett sådant fall mycket väl skulle gå att få till ett servitut, men att det inte säger mycket mer än att röret får lov att passera fastigheten.
I grund och botten är det så att Taberg ju inte har något att vinna på att hans fastighet belastas av ett servitut.
Det Taberg har att vinna här är väl egentligen två saker, dels rent ekonomiskt ett (i mina ögon) bidrag till det arbete han gjort (som i mina ögon annars inte hade behövt göras, därav bidrag och inte kompensation), dels har han att vinna så klart att det finns ett servitut som i den mån det nu kommer att göra ålägger hans grannar att hålla honom skadefri i framtiden vad gäller eventuella ingrepp skador etc till följd av ledningen. Och det är väl kanske på den här sista biten de större frågorna landar kring vad som är rätt och fel, ty, det är ofrånkomligt att Taberg själv var en del av denna gemensamma ledning fram till den punkt där han kopplade loss sig själv.
Jag tycker ju att varje granne som vill borde få lov att koppla loss sig, på egen bekostnad så klart, och då ingår så klart kostnaden att åtgärda resterande grannars ledningar så att de är funktionsdugliga utan försämring, vilket Taberg har gjort (i mina ögon) inkl en rätt hyfsad förbättring.
Ju längre ner man bor desto tryggare att vara losskopplad
Jag tycker också att det inte borde vara några större problem att komma överens i detta fallet, så jag kan inte låta bli att undra, igen kanske, exakt vilka trätopunkter är det ni har? Vad i detalj är det ni inte är överens om?
och helt ingorera detta framöver, och endast bestrida eventuella krav.Jag förmodar att det ställer Taberg inför två dilemman.
Dels kravet kring kostnaden, där tror jag det är föga fruktsamt att gå till domstol.
Dels kravet kring någon form av avtal/servitut, här borde det gå att få till stånd någonting även om man har en granne som "trilskas" (obs! jag menar inte att matzen m.fl. trilskas i detta fall, jag spekulerar nu kring ett hypotetiskt fall),, men det kan också försvåras lite i ett fall som detta av just det faktum att man själv kopplat loss och kopplat om. En ren gissning från min sida är att det i ett sådant fall mycket väl skulle gå att få till ett servitut, men att det inte säger mycket mer än att röret får lov att passera fastigheten.
I grund och botten är det så att Taberg ju inte har något att vinna på att hans fastighet belastas av ett servitut.
Det Taberg har att vinna här är väl egentligen två saker, dels rent ekonomiskt ett (i mina ögon) bidrag till det arbete han gjort (som i mina ögon annars inte hade behövt göras, därav bidrag och inte kompensation), dels har han att vinna så klart att det finns ett servitut som i den mån det nu kommer att göra ålägger hans grannar att hålla honom skadefri i framtiden vad gäller eventuella ingrepp skador etc till följd av ledningen. Och det är väl kanske på den här sista biten de större frågorna landar kring vad som är rätt och fel, ty, det är ofrånkomligt att Taberg själv var en del av denna gemensamma ledning fram till den punkt där han kopplade loss sig själv.
Jag tycker ju att varje granne som vill borde få lov att koppla loss sig, på egen bekostnad så klart, och då ingår så klart kostnaden att åtgärda resterande grannars ledningar så att de är funktionsdugliga utan försämring, vilket Taberg har gjort (i mina ögon) inkl en rätt hyfsad förbättring.
Ju längre ner man bor desto tryggare att vara losskopplad
Jag tycker också att det inte borde vara några större problem att komma överens i detta fallet, så jag kan inte låta bli att undra, igen kanske, exakt vilka trätopunkter är det ni har? Vad i detalj är det ni inte är överens om?
Där håller jag med thomasx
det är nog den eventuella skada som kan uppstå i framtiden som XXX vill försäkra sig emot genom detta servitut ..
Är detta arbete utfört av proffs..
vad jag har läst mig till så är det XXX och grävaren som utförde jobbet och med denna vetskap i detta läge, så skulle jag inte ingå något avtal med XXX ...
Eti
det är nog den eventuella skada som kan uppstå i framtiden som XXX vill försäkra sig emot genom detta servitut ..
Är detta arbete utfört av proffs..
vad jag har läst mig till så är det XXX och grävaren som utförde jobbet och med denna vetskap i detta läge, så skulle jag inte ingå något avtal med XXX ...
Eti
Precis, om övriga ska kunna acceptera ett avtal där de övertar ansvaret för det arbete Taberg och hans grävare gjort, så måste ju Taberg lämna en garanti om att arbetet är fackmannamässigt utfört, vilket i praktkien innebär att eventuella skador till följd av ett undermåligt jobb faller på Taberg och inte de övriga, skulle jag tro.etiol skrev:
Först så förstår jag det som om du missat ett "inte" i ditt första stycke, INTE hysa deras ledningar menar du nog, det är väl rätt uppfattat ?Taberg skrev:
Ditt andra stycke, Servitut kan du ju själv upplåta, det är ju din fastighet som är den tjänande och det handlar ju om att du (din fastighet) ska ge tillstånd till någonting till förmån för en annan. Saxat från Wikipedia "Servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen ska anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen."
Självklart blir det aldrig ditt problem om grannens rör blir igensatt och det ligger där med ett servitut då det inte längre är din ledning, Du kan däremot inte hindra grannarna som har rätten till ledningen att genomföra åtgärder för att reparera/byta ut den men om du nu lagt en ny ledning den nya sträckningen så lär det väl inte vara aktuellt att den behöver bytas ut under din livstid ?
Ett byte av ledning medför ju att dina grannar måste gräva på din mark, trodde att detta om intrång för åtgärder mm. fortfarande stod i Jordabalken men det ser ut som om det nu hänvisas till Miljöbalken för detta.
Har ni läst HD:s dom om det igenlagda diket ? http://www.notisum.se/rnp/domar/hd/HD995720.htm
Klipper in det som står på slutet av den domen:
"Enligt 3 kap 1 § JB skall var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen. Vid tiden för utförandet av det i målet aktuella arbetet föreskrevs vidare i 3 § 1 st i samma kap att den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande mark samt, i en andra mening, att han skall ersätta skada som uppkommer till följd av att han eller någon som han anlitat har underlåtit att vidtaga sådan åtgärd eller i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande. Bestämmelse motsvarande andra meningen finns numera i 5 § 1 st miljöskadelagen (1986:225); jfr även 3 § 1 st 3 samma lag.
Det torde vara ostridigt i målet att makarna L:s åtgärd att lägga igen bäckfåran fått till följd att grundvattennivån på makarna S:s fastighet höjts. Såsom HovR:n funnit får det anses utrett att skadorna på denna fastighet har orsakats av höjningen av grundvattennivån och därmed av att bäckfåran lagts igen.
Avgörande för frågan om skadeståndsskyldighet är vem av fastighetsägarna som det ålegat att när Styrsö 1:370 bebyggdes vidta de åtgärder som krävdes för att dagvatten från Styrsö 1:295 även i fortsättningen skulle kunna avledas på ett tillfredsställande sätt. Detta bör bedömas genom en avvägning, efter vad som kan anses skäligt, av de ifrågavarande grannarnas intressen. Det saknas stöd för att avgörande härvid skulle vara huruvida särskild rätt att utnyttja bäckfåran för avledande av dagvattnet förelegat enligt avtal eller på annan liknande grund.
Avrinning av dagvatten från Styrsö 1:295 hade skett genom bäckfåran på Styrsö 1:370 under lång tid. Bäckfåran hade tillkommit på grund av naturlig avrinning; det har inte varit fråga om någon särskild anordning som tillskapats för att tillgodose anspråk från ägarna till Styrsö 1:295. Behov av särskilda åtgärder för att tillgodose intresset av att avrinningen av dagvatten från Styrsö 1:295 fungerade uppkom som en följd av makarna L:s önskan att bebygga sin nyförvärvade fastighet Styrsö 1:370.
Med hänsyn till vad nu sagts får det anses ha ålegat makarna L att, då de avsåg att lägga igen bäckfåran, vidta och bekosta de åtgärder som krävdes för att avrinningen av dagvatten från Styrsö 1:295 skulle bli ordnad på ett tillfredsställande sätt. Att de erbjöd makarna S att på egen bekostnad lägga ner rör innan bäckfåran lades igen - vilket inte godtogs av dessa - saknar vid denna bedömning betydelse. Genom sitt förfarande har makarna L vållat skadorna på Styrsö 1:295.
På grund av det anförda är makarna L skadeståndsskyldiga gentemot makarna S. Det saknas anledning att frångå HovR:ns bedömning att makarna S inte kan anses som medvållande till de uppkomna skadorna. Om beloppet råder inte tvist.
HovR:ns domslut skall alltså fastställas.
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut."
Jag tycker mig se klara paralleller till det här fallet förutom att DU just gjort åtgärder för att undvika skadan genom att du dragit om ledningen så vattnet kan fortsätta rinna bort från dom överliggande fastigheterna.
Tror du ytterligare kan minska dina risker genom att upplåta servitut för ledningen (så länge du inte skriver att dom har rätt att nyttja ledningen du lagt lär du slippa framtida ansvar för den).OM du istället bara pluggat ledningen skulle du med största sannolikhet blivit lika fälld som i fallet ovan med diket om det gått till domstol
Tillägg: Jag ser ingen skillnad mellan dom "okända rören", ett dike/bäck eller ett naturligt underjordiskt flöde när det kommer till att dess funktion stoppas.
Redigerat:
Ursäkta men här förstår jag inte hur du menarErik_X skrev:
Om Taberg grävt av rören är det inte beroende på bristande underhåll av dom övriga att vatten rinner ut under mark på hans fastighet. Bristande underhåll på rören längs övriga fastigheter kan väl endast orsaka att inget vatten kommer ner till Taberg på grund av stopp av rötter, igensättning mm. och då kan han knappast lida skada