Existerande Krypgund från 1921
Hej!
Vårat trähus från 1921 som vi ägt i två år har krypgrund. Vi har byggt ut huset 2003 från en kortsida. Den nya husdelens grund är platta på mark. Under utbyggnaden hittade vi fukt samt "stimmig trädgnagare" i en syll i en oisolerad glasveranda i den gamla huskroppen som åtgärdades genom att vi bytte ut syllen samt att Anticimex sanerade det utrymmet som var en egen del i krypgrunden med betongvägg i som skilljevägg. De andra syllarna ser vi inte något av förutom på ett ställe där ser helt frächt ut. Vi lämnade i övrigt det gamla husdelens krypgrund orörd.
Marken i krypgrunden är brun lös jord. Träbjälklagret i grunden är ganska nyligen isolerad (ca 5 år sedan). Då vi byggde den nya delen så har vi täpt till en vädringslucka på kortsidan av huset. Det vi har kvar är en större vädringslucka på 40x40 cm, 1 mindre lucka 30x10 cm samt en ventil på 10x10 cm.
Jag har haft olika personer hemma hos oss som tycker vi borde göra något åt vår krypgrund som luktar fukt.
Mina frågor är följande:
1. Bör jag göra något åt krypgrunden på gamla husdelen alls?
- Någon har sagt att man bör lägga plast på marken. I såfall: Vad är det för plast man lägger in och hur fäster man den mot grundväggen?
2. Hur ska man använda vädringsluckorna? Ska man stänga dem helt på sommaren och bara en ventil öppen (räcker det?) och sedan på vintern öppna maximalt (blir väldigt mycket öppet då)?
Vårat trähus från 1921 som vi ägt i två år har krypgrund. Vi har byggt ut huset 2003 från en kortsida. Den nya husdelens grund är platta på mark. Under utbyggnaden hittade vi fukt samt "stimmig trädgnagare" i en syll i en oisolerad glasveranda i den gamla huskroppen som åtgärdades genom att vi bytte ut syllen samt att Anticimex sanerade det utrymmet som var en egen del i krypgrunden med betongvägg i som skilljevägg. De andra syllarna ser vi inte något av förutom på ett ställe där ser helt frächt ut. Vi lämnade i övrigt det gamla husdelens krypgrund orörd.
Marken i krypgrunden är brun lös jord. Träbjälklagret i grunden är ganska nyligen isolerad (ca 5 år sedan). Då vi byggde den nya delen så har vi täpt till en vädringslucka på kortsidan av huset. Det vi har kvar är en större vädringslucka på 40x40 cm, 1 mindre lucka 30x10 cm samt en ventil på 10x10 cm.
Jag har haft olika personer hemma hos oss som tycker vi borde göra något åt vår krypgrund som luktar fukt.
Mina frågor är följande:
1. Bör jag göra något åt krypgrunden på gamla husdelen alls?
- Någon har sagt att man bör lägga plast på marken. I såfall: Vad är det för plast man lägger in och hur fäster man den mot grundväggen?
2. Hur ska man använda vädringsluckorna? Ska man stänga dem helt på sommaren och bara en ventil öppen (räcker det?) och sedan på vintern öppna maximalt (blir väldigt mycket öppet då)?
Jag är inget proffs men jag bor själv i ett äldre hus med krypgrund så jag kan delge mina erfarenheter därifrån. Jag tycker att det låter som om krypgrunden är för dåligt ventilerad. En rekommendation jag hört någonstans är att ventilerna i krypgrunden ska ha en sammanlagd fri öppningsarea av minst en tusendel av krypgrundens yta samt att de ska vara jämnt fördelade i krypgrunden. Vår krypgrund är idag ca 60 kvm och i den har vi ca 12 10X10 cm ventiler plus en inspektionslucka på ca 60x60 men den håller vi stängd eftersom vi inte vill få in djur i grunden (de mindre ventilerna är försedda med galler som håller mössen ute). Vi har ingen plast i krypgrunden men det bör man nog ha (åldersbeständig). Hur man sedan fäster den mot grundväggen kan säkert någon annan ge bättre svar på. Ja som sagt jag är inget proffs - du får ta mitt svar för vad det är 
Faktum är att det är på sommaren ni ska venitlera, om ni ska ventilera över huvud taget. På vintern kan ni stänga till ventilerna för att inte kyla ner marken under huset. För om marken är kall under huset kommer den att kyla ner luften så pass att den relativa luftfuktigheten blir för hög på sommaren.
Jag tror att det duger med i stort sett vilken plast som helst, och att den inte behöver fästas vid väggarna. Avsikten är att minska avdunstningen från jorden.
Jag tror att det duger med i stort sett vilken plast som helst, och att den inte behöver fästas vid väggarna. Avsikten är att minska avdunstningen från jorden.
Det här är ju en-och-en-halv vetenskap, om inte mer... Saken underlättas ju heller inte av att till och med experterna kan ha helt motsatta uppfattningar om vad som är rätt åtgärd i en viss grund.
Åtgärd ett bör nog vara att ta reda på den aktuella fuktighetsnivån (RF) i grunden. Det kan man göra med en enkel kombinerad termometer/hygrometer som säljs lite här och där för 1-2 hundra kronor. Den kan då bara läsas av i grunden (de modeller jag har sett med sensorsladd mäter bara temperaturen med sladden). Då får du hur som helst klart för dig vilken RF grunden FAKTISKT har. Är den över 70% så måste du vidta åtgärder. Åtgärd ett bör vara att täcka marken med plast. Den ska som co nämnde vara åldersbeständig. och minst 0,2 mm tjock. Om den ska fästas mot grundmuren eller inte är också en tvistefråga. Jag skulle nog fästa den (på något sätt...) mot muren/sulan. Argumentet MOT (dvs FÖR att lämna någon dm mot väggarna) brukar vara att fukt som kondenserar ska kunna rinna av plasten och ner i marken. Dock har man ju ett större problem om man får kondens i grunden (på plastens ovansida), så det tror jag inte riktigt på.
Marken i grunden borde egentligen vara kapillärbrytande, dvs bestå av tex singel. Dock tror jag inte att du ska ge dig på det hästjobbet (gräva ur och ersätta) förrän du vet utfallet av plasttäckningen.
Vad gäller ventilarea och ventilernas öppettider vågar jag inte råda. Vad som är värst, att kyla ner marken med vinterluft eller att släppa in våtvarm sommarluft tror jag inte är helt enkelt att säga något generellt om. Själv bygger jag med sluten grund och avfuktare...
Åtgärd ett bör nog vara att ta reda på den aktuella fuktighetsnivån (RF) i grunden. Det kan man göra med en enkel kombinerad termometer/hygrometer som säljs lite här och där för 1-2 hundra kronor. Den kan då bara läsas av i grunden (de modeller jag har sett med sensorsladd mäter bara temperaturen med sladden). Då får du hur som helst klart för dig vilken RF grunden FAKTISKT har. Är den över 70% så måste du vidta åtgärder. Åtgärd ett bör vara att täcka marken med plast. Den ska som co nämnde vara åldersbeständig. och minst 0,2 mm tjock. Om den ska fästas mot grundmuren eller inte är också en tvistefråga. Jag skulle nog fästa den (på något sätt...) mot muren/sulan. Argumentet MOT (dvs FÖR att lämna någon dm mot väggarna) brukar vara att fukt som kondenserar ska kunna rinna av plasten och ner i marken. Dock har man ju ett större problem om man får kondens i grunden (på plastens ovansida), så det tror jag inte riktigt på.
Marken i grunden borde egentligen vara kapillärbrytande, dvs bestå av tex singel. Dock tror jag inte att du ska ge dig på det hästjobbet (gräva ur och ersätta) förrän du vet utfallet av plasttäckningen.
Vad gäller ventilarea och ventilernas öppettider vågar jag inte råda. Vad som är värst, att kyla ner marken med vinterluft eller att släppa in våtvarm sommarluft tror jag inte är helt enkelt att säga något generellt om. Själv bygger jag med sluten grund och avfuktare...
Jag tycker att man ska ha stor respekt för gamla konstruktioner. Om huset har stått i över 80 år och man inte har några problem, så skulle jag absolut inte göra någonting alls.
I det aktuella fallet gissar jag att det är tilläggsisoleringen som har ställt till problemet. Så länge det läcker ned en massa värme i grunden så håller den sig sund och frisk. Jämför med en gammal torpargrund (oisolerad och med en varm murstock som värmer ännu mer.)
När det gäller or/knäppardöden/strimmig trägnagare så kan den enligt men anticimexinspektör inte ställa till med några som helst problem i gammalt kärnvirke, så består bjäklaget av stockar av den gamla sorten så hade det nog varit rätt lugnt även utan sanering. Förekomsten av trägnagaren är dock ytterligare ett tecken på fukt eftersom den inte trivs när det är för torrt (men så torrt blir det kanske aldrig i en grund).
I det aktuella fallet gissar jag att det är tilläggsisoleringen som har ställt till problemet. Så länge det läcker ned en massa värme i grunden så håller den sig sund och frisk. Jämför med en gammal torpargrund (oisolerad och med en varm murstock som värmer ännu mer.)
När det gäller or/knäppardöden/strimmig trägnagare så kan den enligt men anticimexinspektör inte ställa till med några som helst problem i gammalt kärnvirke, så består bjäklaget av stockar av den gamla sorten så hade det nog varit rätt lugnt även utan sanering. Förekomsten av trägnagaren är dock ytterligare ett tecken på fukt eftersom den inte trivs när det är för torrt (men så torrt blir det kanske aldrig i en grund).
Tackar alla för oerört bra och intressanta svar! Jag inser att jag egentligen inte vet skillnaden mellan krypgund och torpargrund. Vår grund är ju oisolerad från sidorna samt att murstocken från kakelugnen går ända ner i grunden och kakelugnen kör vi med på vintern rätt mycket, så det kanske hjälper till att värma och fukta av lite.
Jag har också stor respekt för gamla lösningar. Huset är ju friskt (enligt stor jordabalksundersökning) och det har stått i 85 år. Dock har ju förra ägaren tilläggsisolerat golvet underifrån från grunden samt att vi har byggt ut huset från en kortsida och säkert därav ändrat luftcirkulationen/funktionen i grunden.
Jag kommer definitivt att köpa en termometer/hygrometer och om sedan sedan luftfuktigheten är hög plasta in som åtgärd, låter ju enkelt och billigt. Sedan kommer jag att stänga till luckorna lite denna vinter och bara köra med ventilerna.
Jag har också stor respekt för gamla lösningar. Huset är ju friskt (enligt stor jordabalksundersökning) och det har stått i 85 år. Dock har ju förra ägaren tilläggsisolerat golvet underifrån från grunden samt att vi har byggt ut huset från en kortsida och säkert därav ändrat luftcirkulationen/funktionen i grunden.
Jag kommer definitivt att köpa en termometer/hygrometer och om sedan sedan luftfuktigheten är hög plasta in som åtgärd, låter ju enkelt och billigt. Sedan kommer jag att stänga till luckorna lite denna vinter och bara köra med ventilerna.