ETA vedpanna
http://www.biovarmebd.se/Produktblad/ETA_SH_20-60_Vedpanna.pdf
Verkar vara liknande pannkropp som Fröling använder? Det som skiljer vid en snabblick är förbränningskammaren som på ETA mer eller mindre bara är ett rektangulärt värmeisolerat förbränningsrum? Verkar som de har någon typ av värmeisolerande keramik ytterst? Undra om förbränningsrummet även har keramik bakåt mot konvenktionsdelen? Någon som vet det?
Om man bara fick tag på värmeisolerande gjutmassa eller rätt keramikstenar så finns det mycket man kunde "labba" och leka med. Skulle vara inressant att se förbränningen i ETA´n när den går på lägsta effekt? Väldigt få, om än någon panntillverkare, har ju fått kläm på den biten tidigare.. Pannor med stort vedmagasin som kan eldas med låg medeleffekt men ändå med god verkningsgrad tror jag är framtidens vedpannor.. Borde inte vara så beroende av stora acktankar då heller! Minska antalet kall-/uppstarter borde även ge bättre miljö och mindre slitage, samt att man enkelt och snabbt bara behöver fylla på tex morgon och kväll borde vara behändigt. d^_^b
Inressant panna helt klart!
Verkar vara liknande pannkropp som Fröling använder? Det som skiljer vid en snabblick är förbränningskammaren som på ETA mer eller mindre bara är ett rektangulärt värmeisolerat förbränningsrum? Verkar som de har någon typ av värmeisolerande keramik ytterst? Undra om förbränningsrummet även har keramik bakåt mot konvenktionsdelen? Någon som vet det?
Om man bara fick tag på värmeisolerande gjutmassa eller rätt keramikstenar så finns det mycket man kunde "labba" och leka med. Skulle vara inressant att se förbränningen i ETA´n när den går på lägsta effekt? Väldigt få, om än någon panntillverkare, har ju fått kläm på den biten tidigare.. Pannor med stort vedmagasin som kan eldas med låg medeleffekt men ändå med god verkningsgrad tror jag är framtidens vedpannor.. Borde inte vara så beroende av stora acktankar då heller! Minska antalet kall-/uppstarter borde även ge bättre miljö och mindre slitage, samt att man enkelt och snabbt bara behöver fylla på tex morgon och kväll borde vara behändigt. d^_^b
Inressant panna helt klart!
Upplägget på keramiken är likadan även bakåt mot konvektionsdelen.
Lägsta effekt på en 40kW:are är 20kW, brinntiden är då ca 10-14tim.
Lägger man på 10-18 timmat efter start finns det glöd som tänder brasan på nytt.
Väntar man längre finns det alltid kol kvar från förra brasan som snabbt börjar glöda.
Lägsta effekt på en 40kW:are är 20kW, brinntiden är då ca 10-14tim.
Lägger man på 10-18 timmat efter start finns det glöd som tänder brasan på nytt.
Väntar man längre finns det alltid kol kvar från förra brasan som snabbt börjar glöda.
Hej!Åskar skrev:[länk]
Verkar vara liknande pannkropp som Fröling använder? Det som skiljer vid en snabblick är förbränningskammaren som på ETA mer eller mindre bara är ett rektangulärt värmeisolerat förbränningsrum? Verkar som de har någon typ av värmeisolerande keramik ytterst? Undra om förbränningsrummet även har keramik bakåt mot konvenktionsdelen? Någon som vet det?
Om man bara fick tag på värmeisolerande gjutmassa eller rätt keramikstenar så finns det mycket man kunde "labba" och leka med. Skulle vara inressant att se förbränningen i ETA´n när den går på lägsta effekt? Väldigt få, om än någon panntillverkare, har ju fått kläm på den biten tidigare.. Pannor med stort vedmagasin som kan eldas med låg medeleffekt men ändå med god verkningsgrad tror jag är framtidens vedpannor.. Borde inte vara så beroende av stora acktankar då heller! Minska antalet kall-/uppstarter borde även ge bättre miljö och mindre slitage, samt att man enkelt och snabbt bara behöver fylla på tex morgon och kväll borde vara behändigt. d^_^b
Inressant panna helt klart!
Anledningen till att dom flesta tillverkare bara har en "fyrkantig värmeisolerad klump" som Du skriver som brännkammare är att virvelbrännkammaren är patenterad av just den tillverkaren Du tyckte pannkroppen liknar. Detta sedan många år tillbaka, den har keramik bak mot konvektionsdelen.d^_^b
Det är vi som importerar dom till Sverige och vi har ingen hemma nu, men på 2 veckor kommer ett lass som jag kan kolla på.
Återkommer då.
Återkommer då.
Vad jag undrar är placeringen av elektronik komponenter, när vi bygger verktygsmaskiner så andvänder vi kylfläktar för temp. får inte överstiga 50 grader för livslängden skull och säkerheten att den gör rätt, men pannor och pelletsbrännare där sätter man elektroniken direkt på värmekällan.
Men det är väl på elektroniken man ska tjäna pengar på efter några år.
.
Men det är väl på elektroniken man ska tjäna pengar på efter några år.
.
Tack för svaren grabbar!
Dock verkar Fröling S4 kunna köras ända ner till 15 kW
http://www.biovarmesystem.se/images/pdf/Prospekt_S4_Ved.pdf
Dock verkar Fröling S4 kunna köras ända ner till 15 kW
http://www.biovarmesystem.se/images/pdf/Prospekt_S4_Ved.pdf
Redigerat:
En annan anledning är livslängd, pris då det är dags att byta samt att man uppnår samma resultat och verkningsgrad.s_3 skrev:
Så klart täcker keramiken även "baksidan"
Konstigt om det skulle bero på priset!? Inte speciellt dyrare än en sats till en gammal perifal +_ap_ skrev:
Tittar man i prislistan som ju ligger här på forumet så kostar en virvelbrännkammare 54 EUR mindre än en fyrkantig. Och hela apparaten en rejäl slant mer....
kostar komplett keramiken till S4 430€?
Har alltid trott den varit dyrare, då har nog alla andra "enklare" pga just den är patenterad.
Har alltid trott den varit dyrare, då har nog alla andra "enklare" pga just den är patenterad.
Redigerat:
Varför är Frölings virvelbrännkammare patenterad? Har den bättre verkningsgrad eller miljövärden med denna keramik konstruktion? om man jämför med tex ETA som är i samma klass men har en enklare konstruktion.s_3 skrev:
För effektivaste förbränning vill man uppnå turbulens, så att inga oförbrända gaser kan komma ut ut kammaren. Att sätta hela processen i rotation får gaserna att verkligen få chansen att omvandlas till värme. Av någon anledning har man i alla fall valt att ta patent på konstruktionen.Grytis skrev:
Kan du bara säga vad det kostar att byta keramik på en S4?_ap_ skrev:
När vi var i Österrike på utbildning sas det att man valt att göra keramiken på detta sättet (raka, enkla delar) just för att den inte ska kosta skjortan att byta.
