3 049 läst ·
11 svar
3k läst
11 svar
Enrörssystem, sektionsradiatorer och vp
Hej!
Är på väg att skaffa bergvärme till mitt hus på 160 kvm.
Nuvarande värmesystem installerades 1978 och består av vedpanna, elpatron, enrörssystem och 14 st enkla panelradiatorer fördelade på 3 slingor.
I samband med byte till bergvärme har vår tanke varit att byta en del av panelradiatorerna mot sektionsradiatorer. Både av estetiska skäl och för att inte behöva ha så hög framledning.
En av rörkillarna som jag hade på besök verkade rätt tveksam till att sätta in sektionsradiatorer pga enrörssystemet. Den andra rörkillen nämnde det inte alls.
Vad tror ni, kommer det fungera att kombinera bergvärme, enrörssystem, sektionsradiatorer och ca hälften av de gamla panelradiatorerna?
Är på väg att skaffa bergvärme till mitt hus på 160 kvm.
Nuvarande värmesystem installerades 1978 och består av vedpanna, elpatron, enrörssystem och 14 st enkla panelradiatorer fördelade på 3 slingor.
I samband med byte till bergvärme har vår tanke varit att byta en del av panelradiatorerna mot sektionsradiatorer. Både av estetiska skäl och för att inte behöva ha så hög framledning.
En av rörkillarna som jag hade på besök verkade rätt tveksam till att sätta in sektionsradiatorer pga enrörssystemet. Den andra rörkillen nämnde det inte alls.
Vad tror ni, kommer det fungera att kombinera bergvärme, enrörssystem, sektionsradiatorer och ca hälften av de gamla panelradiatorerna?
Redigerat:
Nja, det betor ju lite på fördelningen. Men enrörs system behöver generellt en hög temperatur ut. Om effekten från de radiatorer som lämnas ska räcka går det ju inte att sänka framledningstemperaturen särskilt mycket.
Skulle det isf vara bättre att byta samtliga radiatorer? Kanske ha en del ”moderna” radiatorer där estetiken inte är lika viktig.D Daniel 109 skrev:
En del radiatorer på vår varma övervåning (har 1,5 plan) känns också ganska överdimensionerade. Så där kan man nog behålla en del nuvarande och klara sig med sänkt framledning.
Att ettrörssytem skulle behöva ha högre temperaturer är kanske inte riktigt sant. Det handlar mer om vilken effekt som kan bäras av det vatten som cirkulerar. Då är det i första hand dimmentionerna på ledningar som avgör hur varmt vatten man måste ha för att få ut en viss mängd värme. Man kan lite förenklat säga att det är flöde gånger temperatur som avgör. MEN ofta byggdes enrörssystem som högtemperatursystem, men INTE alltid. Så för att veta ska någon titta och räkna på flöden och temperaturer.
De sista radiatorerna får ju en lägre temperatur än framledningstemperaturen. Så för att hålla uppe den måste framledningstemperaturen vara relativt hög. Av den anledningen byggs enrörssytem enbart i högtemperaturanläggningar. Man kan således vara tämligen säker på att den en dimentionerad för en tämligen hög temperatur.
Man behöver inte hålla en högre temperatur på utgående, när man projekterar "slingorna projekterar man helt enkelt med lite större element på slutet och/eller ett lite större flöde. Det som ofta ställer till problem är att i gamla system som är byggda för olja eller el var ledningarna (pga högtemperatur inte spelade någon negativ roll) lite för smala för dom vattenmängder som ett lågtemperatursystem kräver. Moderna ettrörssystem anpasar man naturligtvis till dom temperaturer som man vill arbeta med i dag.
Själv har jag ett ettrörs lågtemperatursystem med 4 konvektorelement kopplat till varje slinga samt en VP och det fungerar alldeles utmärkt. En stor fördel med ettrörssystem är att man aldrig får problem med flödet i systemet då man har samma flöden oavsett om termostater är stängda eller ej.
Ps
Det är mycket vanligt att man i nyproduktion använder sig av ettrörssystem,
Själv har jag ett ettrörs lågtemperatursystem med 4 konvektorelement kopplat till varje slinga samt en VP och det fungerar alldeles utmärkt. En stor fördel med ettrörssystem är att man aldrig får problem med flödet i systemet då man har samma flöden oavsett om termostater är stängda eller ej.
Ps
Det är mycket vanligt att man i nyproduktion använder sig av ettrörssystem,
Vad är fördelen med att vattnet cirkulerar i rören?
Det handlar om att ha rätt flöde över värmeväxlaren i VP, i tvårörssystem varierar flödet beroende på hur många element som är aktiva i ett ettrörssystem har man samma flöde oavsett hur många element som är aktiva.
Flöde över systemet behöver man även för att kunna beräkna integralen.
Flöde över systemet behöver man även för att kunna beräkna integralen.
Har du shuntautomatik på den nuvarande pannan? Isåfall hur är värmekurvan inställd på den? Vilken framledningstemperatur har du vid 0 grader samt vid -15 grader utomhus?A artvandeley skrev:Hej!
Är på väg att skaffa bergvärme till mitt hus på 160 kvm.
Nuvarande värmesystem installerades 1978 och består av vedpanna, elpatron, enrörssystem och 14 st enkla panelradiatorer fördelade på 3 slingor.
I samband med byte till bergvärme har vår tanke varit att byta en del av panelradiatorerna mot sektionsradiatorer. Både av estetiska skäl och för att inte behöva ha så hög framledning.
En av rörkillarna som jag hade på besök verkade rätt tveksam till att sätta in sektionsradiatorer pga enrörssystemet. Den andra rörkillen nämnde det inte alls.
Vad tror ni, kommer det fungera att kombinera bergvärme, enrörssystem, sektionsradiatorer och ca hälften av de gamla panelradiatorerna?
Elmont: Du kan ha en konstant flöde även med två rörs system, men jag begriper inte nyttan med det. För värmepumpens del är det inte flödet utan kyleffekten som är av intresse.
Shuntar manuellt. Men när det är som kallast behöver det nog vara ca 70 grader ut från pannan. Vid nollgradigt max 50 grader, men är lite osäker på exakt temp. Sen eldar jag ju inte konstant heller, och eftersom jag inte har någon ack.tank så varierar temperaturen från pannan.L lordi skrev:
Redigerat:
Vi har högtempsystem. Rören är 16 mm. Har förstått att det inte är superenkelt att lösa, så ska be rörfirman lägga lite tid på det så att det blir bra.E elmont skrev:Att ettrörssytem skulle behöva ha högre temperaturer är kanske inte riktigt sant. Det handlar mer om vilken effekt som kan bäras av det vatten som cirkulerar. Då är det i första hand dimmentionerna på ledningar som avgör hur varmt vatten man måste ha för att få ut en viss mängd värme. Man kan lite förenklat säga att det är flöde gånger temperatur som avgör. MEN ofta byggdes enrörssystem som högtemperatursystem, men INTE alltid. Så för att veta ska någon titta och räkna på flöden och temperaturer.
Klicka här för att svara