Har nu talat med försäkringsbolaget som hänvisade till Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet.
Som Bo mfl redan delvis skrivit om gäller följande:
Elstängselapparat
Vid åska kan en felaktigt placerad elstängselappa- rat utgöra en stor brandrisk. Placera elstängselap- paraten utvändigt på en stenvägg, i ett plåtskåp, på en obrännbar skiva eller på en fristående stolpe. Anslutning ska ske till ett fast installerat uttag i apparatens omedelbara närhet.
Ett separat jordtag ska anordnas, jordtagsresistansen bör inte överskrida 50 Ω vid ytjordning eller 100 Ω vid djupjordning (minst 2 meter). Jordledaren från elstängselaggregatet får inte anslutas till elanläggningens skyddsledare eller till ledande inredningsdelar. Jordtaget ska vara åtskilt från elanläggningens jordtag, minst 10 meter.
Stängseltråd ska förläggas på avsedda distansklamrar på yttervägg. Tråden får inte förläggas inomhus eftersom den vid åskväder kan bidra till brand om en överspän- ning transporteras genom tråden.
För att skydda stängselapparaten från ledningsbundna överspänningar i stängseltråden rekommenderas att ett gnistgap monteras mellan apparat och stängseltråd, gnistgapet jordas i elstängselapparatens jordtag.
Det är viktigt att kontrollera att anläggningens skydd mot överspänningar inte försämras när en stängselanläggning installeras. Det fasta uttaget för apparaten får inte kopplas samman med gruppledning i byggnad eftersom en överspänning i stängseltråden då kan ledas in bakvägen in i byggnaden. Kabeln till uttaget ska samordnas med anläggningens övriga överspänningsskydd och bör därför förläggas i mark fram till byggnadens huvudcentral.
I praktiken betyder detta att man skall dra en separat matning från mätarskåpet direkt till stängselapparaten. Matningen skall alltså ligga i mark, och apparaten skall sitta utomhus.
Jag har lite svårt att se hur detta skall kunna förenas med kravet på JFB på ett vettigt sätt och rimlig kostnad, så i praktiken är det nog batteriaggregat som gäller.
Som Bo mfl redan delvis skrivit om gäller följande:
Elstängselapparat
Vid åska kan en felaktigt placerad elstängselappa- rat utgöra en stor brandrisk. Placera elstängselap- paraten utvändigt på en stenvägg, i ett plåtskåp, på en obrännbar skiva eller på en fristående stolpe. Anslutning ska ske till ett fast installerat uttag i apparatens omedelbara närhet.
Ett separat jordtag ska anordnas, jordtagsresistansen bör inte överskrida 50 Ω vid ytjordning eller 100 Ω vid djupjordning (minst 2 meter). Jordledaren från elstängselaggregatet får inte anslutas till elanläggningens skyddsledare eller till ledande inredningsdelar. Jordtaget ska vara åtskilt från elanläggningens jordtag, minst 10 meter.
Stängseltråd ska förläggas på avsedda distansklamrar på yttervägg. Tråden får inte förläggas inomhus eftersom den vid åskväder kan bidra till brand om en överspän- ning transporteras genom tråden.
För att skydda stängselapparaten från ledningsbundna överspänningar i stängseltråden rekommenderas att ett gnistgap monteras mellan apparat och stängseltråd, gnistgapet jordas i elstängselapparatens jordtag.
Det är viktigt att kontrollera att anläggningens skydd mot överspänningar inte försämras när en stängselanläggning installeras. Det fasta uttaget för apparaten får inte kopplas samman med gruppledning i byggnad eftersom en överspänning i stängseltråden då kan ledas in bakvägen in i byggnaden. Kabeln till uttaget ska samordnas med anläggningens övriga överspänningsskydd och bör därför förläggas i mark fram till byggnadens huvudcentral.
I praktiken betyder detta att man skall dra en separat matning från mätarskåpet direkt till stängselapparaten. Matningen skall alltså ligga i mark, och apparaten skall sitta utomhus.
Jag har lite svårt att se hur detta skall kunna förenas med kravet på JFB på ett vettigt sätt och rimlig kostnad, så i praktiken är det nog batteriaggregat som gäller.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 826 inlägg
Hmm, jag läste du denna skrift men hittade inte detta kapitel då...kanske fick upp den gamla.
Det var hårda krav.... Det där med kabel i mark tror jag har att göra med att ledningen på "insidan" överspänningsskyddet för byggnaden allmänt ska vara skyddad. Ett ÖSP ska ju skapa en zon (LPZ), t.ex en byggnad eller del av byggnad som blir skyddad. Om man då drar ut en kabel ifrån denna zon så blottar man zonen för åska igen.
Det skulle alltså gälla alla uttag utomhus.
För stängselaggregatet som både behöver skyddas och förhindras att sprida överspänningar bakvägen in i huset, så skulle ett ÖSP behövas i närheten av aggregatet även om kabeln är nedgrävd. Åskskyddet (gnistgapet) på stängseltråden är ju bra, men ett portabelt ÖSP i eluttaget kan nog också vara bra.
Det var hårda krav.... Det där med kabel i mark tror jag har att göra med att ledningen på "insidan" överspänningsskyddet för byggnaden allmänt ska vara skyddad. Ett ÖSP ska ju skapa en zon (LPZ), t.ex en byggnad eller del av byggnad som blir skyddad. Om man då drar ut en kabel ifrån denna zon så blottar man zonen för åska igen.
Det skulle alltså gälla alla uttag utomhus.
För stängselaggregatet som både behöver skyddas och förhindras att sprida överspänningar bakvägen in i huset, så skulle ett ÖSP behövas i närheten av aggregatet även om kabeln är nedgrävd. Åskskyddet (gnistgapet) på stängseltråden är ju bra, men ett portabelt ÖSP i eluttaget kan nog också vara bra.
Problemet som jag ser det är JFB, den kommer ju aldrig att funka ute på en stolpe. Eller överleva åska, för den delen.
Man skulle behöva bygga en hel IP68 undercentral med mellanskydd, JFB, och hela baletten.
Man skulle behöva bygga en hel IP68 undercentral med mellanskydd, JFB, och hela baletten.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 826 inlägg
Jag ser inget hinder för att använda matande centrals JFB, eller?
Jag tror inte jag skulle vilja mata från en annan central, utan ta matningen direkt från mätarskåpet. FB rekommenderade fö detta på telefon.
Betänk scenariot där blixten slår i stängslet. Är apparaten kopplad till en central är grovskyddet i princip satt ur spel då det befinner sig uppströms i matningen och inte reagerar förrän det är för sent och centralen redan är förstörd. Den enda möjligheten som jag ser är att dra stängselmatningen direkt från mätarskåpet.
Betänk scenariot där blixten slår i stängslet. Är apparaten kopplad till en central är grovskyddet i princip satt ur spel då det befinner sig uppströms i matningen och inte reagerar förrän det är för sent och centralen redan är förstörd. Den enda möjligheten som jag ser är att dra stängselmatningen direkt från mätarskåpet.
Tänk på att elstängselapparaten i sig själv är jordad korrekt och att det inte finns en massa buskar och grenar som ligger emot stängseltråden.
Jag hade problem hemma med ett elstängsel någonstans i grannskapet. Störningar i telefonen i form av knäppningar, två stycken trasiga ADSL-modem. Det tog ett tag innan jag listat ut vad det var som orsakade störningen och minst lika lång tid att hitta rätt person på Telia/Scanova som förstod problemet och hur det skulle åtgärdas.
Vi lyckades aldrig hitta det spökande stängslet. Det är ganska långt mellan min bostad och telestationen, men efter att Telia satt in någon form av överspänningsskydd/filter i ett av sina skåp så var problemet borta.
Jag hade problem hemma med ett elstängsel någonstans i grannskapet. Störningar i telefonen i form av knäppningar, två stycken trasiga ADSL-modem. Det tog ett tag innan jag listat ut vad det var som orsakade störningen och minst lika lång tid att hitta rätt person på Telia/Scanova som förstod problemet och hur det skulle åtgärdas.
Vi lyckades aldrig hitta det spökande stängslet. Det är ganska långt mellan min bostad och telestationen, men efter att Telia satt in någon form av överspänningsskydd/filter i ett av sina skåp så var problemet borta.
Du lär ju ändå inte sätta ett CEE-uttag på 63A kopplad direkt på huvudsäkringarna, utan ha nån slags säkring vid huvudcentralen/mätartavlan. Då är det väl bara att välja en personskyddsautomat istället för vanlig säkring?
Däremot finns säkert problemet att jordfelsbrytaren löser ut vid åska då överspänningsskyddet börjar leda.
Lösningen med IP68-central vid stolpen är nog enklast faktiskt.
Däremot finns säkert problemet att jordfelsbrytaren löser ut vid åska då överspänningsskyddet börjar leda.
Lösningen med IP68-central vid stolpen är nog enklast faktiskt.
Det åsksyddet som varit uppe som förslag är mycket bra.
Vad gäller inkoppling av agget, jag har haft att göra med 3 försäkringsbolag, alla säger samma sak. Det enda kravet de har att om agget sitter på en vägg av trä ska det vara någon skiva emellan, tex minerit. Har tagit upp det här med matningen men inga problem att köra i ett vanligt uttag.
Vad gäller inkoppling av agget, jag har haft att göra med 3 försäkringsbolag, alla säger samma sak. Det enda kravet de har att om agget sitter på en vägg av trä ska det vara någon skiva emellan, tex minerit. Har tagit upp det här med matningen men inga problem att köra i ett vanligt uttag.
Skulle tro att kraven ändras lite med tiden. Jag fick den här bilden från FB igår, men är inte nöjd själv eftersom grovskyddet är satt ur spel om åskan kommer in via staketet.
Att mata via ett befintligt VU är absolut olämpligt om det inte sitter i anslutning till centralen på utsidan av ladugården. Problemet för mej är att jag inte har något lämpligt VU och därmed skulle få göra en mycket omfattande installation.
Att mata via ett befintligt VU är absolut olämpligt om det inte sitter i anslutning till centralen på utsidan av ladugården. Problemet för mej är att jag inte har något lämpligt VU och därmed skulle få göra en mycket omfattande installation.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 826 inlägg
De olika försäkringsbolagen gör uppenbarligen olika riskbedömningar. Den kan vara byggt på erfarenheter, men vi vet ju inte om deras rekommendation då bygger på vanligen förekommande skador - det ligger ju i deras intresse att ha 0 skador eftersom det inte är dom som betalar för åskskyddet (även om vissa ger bidrag). Jag tvivlar på att de kan visa upp en riskanalys.
Den första frågan är hur man ska se på en stängseltråd. Är det en luftledning? Tror inte det, jag tror den mer ska jämföras med en jordledare. Det beror nog mycket på om den översta tråden är förbunden med den understa med jämna mellanrum, och på undervegetationen. Den kanske kan betraktas som en kort luftledning. Man räknar vid en direktträff i ledning med en medelström på 30 kA, med sällsynta toppar på 200 kA. Man bör kunna räkna med att större delen går ned i marken och att kanske en tiondel når gnistgapet på stängseltråden?
Sedan är frågan hur stor risken är att den kvarvarande blixtströmmen går igenom både gnistgapet och aggregatet. Att det skulle behövas ett grovskydd på nätsidan av aggregatet låter inte rimligt, framför allt inte för skydd mot brand. Ett mindre skydd borde räcka. Dock är detta bara svammel från min sida...
Vi har haft elstängsel i 8 år och har ofta problem vid åska. Aggregatet sitter på carporten som matas med 50 meter nedgrävd EKKJ från husets HC. Så här i efterhand skulle jag kunna misstänka elstängslet för ett fåtal skador som varit, alltså ifrån elstängslet. Det har dock aldrig varit några skador på elektronik som funnits på samma gruppledning, inte ens digitala timers och ljusrelä etc i carporten (men aggregatet har fått några smällar).
Oftast verkar åskan ha gått in i elledningen med stor kraft då alla säkringar ryker. Vanligaste skadan har alltid varit telefoner och annat som är inkopplade på både el och tele, vilket skulle kunna komma från nedslag i mark någonstans.
Men jag tror faktiskt, i och med denna diskussion, att jag sätter ett portabelt överspänningsskydd i uttaget till aggregatet
Skulle Tor slå till med hammaren med allt han har, nära aggregatet, så spelar det inte så stor roll - överspänningsskydden går i bitar och djuren dör av stegspänningen i marken i alla fall. Indirekta nedslag en bit ifrån kan ju också ställa till det, men långt ifrån med samma effekt som ett direkt nedslag. Det är nog här vi har största nyttan med överspänningsskydd. För det är vanligast.
Om man skulle våga sig på lite ungefärliga siffror på sannolikhet så har vi:
- Risk för ett direkt nedslag i byggnad är i storleksordningen 200 ggr mindre än nedslag i närheten. Med nära menas inom det område som påverkar byggnaden i form av inducerade spänningar.
- Risk för nedslag nära ledning är bara något högre än nedslag nära byggnad.
- Risk för direkt nedslag i en luftledning är i storleksordningen 20 ggr större än nedslag i nedgrävd ledning (en nedgräd ledning är ingalunda skyddad mot åskan)
- Risk för direkt nedslag i en ledning (i luft eller nedgrävd) är i storleksordningen 20 ggr mindre än nedslag nära en ledning (inom dess upptagningsområde).
Detta var alltså ungefärliga siffror härledda ur IEC 62305-2, och det tillkommer en miljon parametrar för hur farliga dessa nedslag är, dvs vilken förlust det blir.
Man ser i alla fall att det huvudsakligen är nedslag i närheten som man behöver bekymra sig för, dvs inducerade spänningar. Dessa handlar om några få kA och har dessutom en snabbare (snällare) pulsform. Men å andra sidan är det de direkta nedslagen i byggnader och ledningar som ger de stora skadorna.
Så, det skulle vara intressant att veta hur EN och FB resonerat kring dessa risker.
Den första frågan är hur man ska se på en stängseltråd. Är det en luftledning? Tror inte det, jag tror den mer ska jämföras med en jordledare. Det beror nog mycket på om den översta tråden är förbunden med den understa med jämna mellanrum, och på undervegetationen. Den kanske kan betraktas som en kort luftledning. Man räknar vid en direktträff i ledning med en medelström på 30 kA, med sällsynta toppar på 200 kA. Man bör kunna räkna med att större delen går ned i marken och att kanske en tiondel når gnistgapet på stängseltråden?
Sedan är frågan hur stor risken är att den kvarvarande blixtströmmen går igenom både gnistgapet och aggregatet. Att det skulle behövas ett grovskydd på nätsidan av aggregatet låter inte rimligt, framför allt inte för skydd mot brand. Ett mindre skydd borde räcka. Dock är detta bara svammel från min sida...
Vi har haft elstängsel i 8 år och har ofta problem vid åska. Aggregatet sitter på carporten som matas med 50 meter nedgrävd EKKJ från husets HC. Så här i efterhand skulle jag kunna misstänka elstängslet för ett fåtal skador som varit, alltså ifrån elstängslet. Det har dock aldrig varit några skador på elektronik som funnits på samma gruppledning, inte ens digitala timers och ljusrelä etc i carporten (men aggregatet har fått några smällar).
Oftast verkar åskan ha gått in i elledningen med stor kraft då alla säkringar ryker. Vanligaste skadan har alltid varit telefoner och annat som är inkopplade på både el och tele, vilket skulle kunna komma från nedslag i mark någonstans.
Men jag tror faktiskt, i och med denna diskussion, att jag sätter ett portabelt överspänningsskydd i uttaget till aggregatet
Skulle Tor slå till med hammaren med allt han har, nära aggregatet, så spelar det inte så stor roll - överspänningsskydden går i bitar och djuren dör av stegspänningen i marken i alla fall. Indirekta nedslag en bit ifrån kan ju också ställa till det, men långt ifrån med samma effekt som ett direkt nedslag. Det är nog här vi har största nyttan med överspänningsskydd. För det är vanligast.
Om man skulle våga sig på lite ungefärliga siffror på sannolikhet så har vi:
- Risk för ett direkt nedslag i byggnad är i storleksordningen 200 ggr mindre än nedslag i närheten. Med nära menas inom det område som påverkar byggnaden i form av inducerade spänningar.
- Risk för nedslag nära ledning är bara något högre än nedslag nära byggnad.
- Risk för direkt nedslag i en luftledning är i storleksordningen 20 ggr större än nedslag i nedgrävd ledning (en nedgräd ledning är ingalunda skyddad mot åskan)
- Risk för direkt nedslag i en ledning (i luft eller nedgrävd) är i storleksordningen 20 ggr mindre än nedslag nära en ledning (inom dess upptagningsområde).
Detta var alltså ungefärliga siffror härledda ur IEC 62305-2, och det tillkommer en miljon parametrar för hur farliga dessa nedslag är, dvs vilken förlust det blir.
Man ser i alla fall att det huvudsakligen är nedslag i närheten som man behöver bekymra sig för, dvs inducerade spänningar. Dessa handlar om några få kA och har dessutom en snabbare (snällare) pulsform. Men å andra sidan är det de direkta nedslagen i byggnader och ledningar som ger de stora skadorna.
Så, det skulle vara intressant att veta hur EN och FB resonerat kring dessa risker.
Problemet är kanske att när man - som jag - systematiskt försökt minska risken för åskskador så känns det inte så kul att sätta upp 1000 meter åskantenn kopplad till det nyrenoverade huset med ny värmepump och massor med datorer.
Sedan jag kunnat fimpa telefonledningen och TV-antennen (numera fiber) och monterat åskskydd har vi inte haft ett enda problem altmedan grannarnas vattenpumpar etc går hädan varje sommar.
Om det hade varit ekonomiskt försvarbart så hade jag grävt till mätarskåpet på stolpen, lagt kopparlina i jorden och dragit en separat matning till en särskild central för stängselaggregatet.
I dagsläget blir det nog batteridrift. Vi får se när jag tröttnar på att ladda.
Sedan jag kunnat fimpa telefonledningen och TV-antennen (numera fiber) och monterat åskskydd har vi inte haft ett enda problem altmedan grannarnas vattenpumpar etc går hädan varje sommar.
Om det hade varit ekonomiskt försvarbart så hade jag grävt till mätarskåpet på stolpen, lagt kopparlina i jorden och dragit en separat matning till en särskild central för stängselaggregatet.
I dagsläget blir det nog batteridrift. Vi får se när jag tröttnar på att ladda.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 826 inlägg
Ja, man slipper ju en hel del huvudbry med stängselaggregatet frikopplat från elnätet
Men är du riktigt säker...
stängseltråden kommer ev att leda ned ganska mycket ström i marken som kan induceras in i elledningarna
Nä, jag tror jag tar en bärs!
Men är du riktigt säker...
stängseltråden kommer ev att leda ned ganska mycket ström i marken som kan induceras in i elledningarna Nä, jag tror jag tar en bärs!
Varför skalla du ha ett stängel då?mycke_nu skrev:Problemet är kanske att när man - som jag - systematiskt försökt minska risken för åskskador så känns det inte så kul att sätta upp 1000 meter åskantenn kopplad till det nyrenoverade huset med ny värmepump och massor med datorer.
Sedan jag kunnat fimpa telefonledningen och TV-antennen (numera fiber) och monterat åskskydd har vi inte haft ett enda problem altmedan grannarnas vattenpumpar etc går hädan varje sommar.
Om det hade varit ekonomiskt försvarbart så hade jag grävt till mätarskåpet på stolpen, lagt kopparlina i jorden och dragit en separat matning till en särskild central för stängselaggregatet.
I dagsläget blir det nog batteridrift. Vi får se när jag tröttnar på att ladda.
Stängslainne djur? Vilka i så fall?
Turister!Zixten skrev:
Nej, skämt å sido. De går nötkreatur på markerna och dessa har under årens lopp (tillsammans med turisterna) knuffat ner så mycket sten från stengärdsgårdarna att dessa måste renoveras. I samband med detta kommer det att sättas eltråd för att skydda murarna från djuren. Det blir säkert även någon form av passage för friluftslivet.
Taggtråd är inte längre tillåtet för att kröna inägnader, då djuren kan fastna.