Ja, de har en svängmassa. Men om generatorn är av asynkrontyp är den väldigt ”mjukt” kopplad mot nätet. Var det svängmassa frågan handlade om så hår ju det att lösa på andra sätt. Antingen ”syntetisk svängmassa” eller helt enkelt svänghjul med synkronmaskiner.
Jo, naturligtvis. Man får ju jämföra äpplen med äpplen. Förutsatte så klart (relativt) små generatorer av synkrontyp i t.ex. mindre vattenkraftverk vs. stora dito.D Daniel 109 skrev:
Då ger de ju ett bidrag av svängmassa. Men ofta är små vattenkraftverk utrustade med en vanlig asynkronmotor som generator. Det blir mycket lättare eftersom den inte behöver fasas in.
Tröghetsmomentet ("svängmassan") för en cylinder, t.ex. en solid rotor, ärC cpalm skrev:
I = 0.5*massa*radie²
Radien, eller avståndet till rotationsaxeln, är alltså mycket viktigare än massan för tröghetsmomentet. Större maskiner har nödvändigtvis större radie och högre tröghet.
Rotationsenergin (Wk) är sedan
Wk = 0.5*I*rpm²
Mer rotationsenergi lagras i en snabbroterande maskin.
Svaret beror alltså till viss del på massan, men främst avstånd till rotationsaxel och rotationshastighet, dvs. geometrin och tillämpningen. Kopplingen till märkeffekten då? Större effekt medför större maskiner, både massa och radiellt, även om man villl begränsa dimensionerna så mycket det är tekniskt möjligt (mht verkningsgrad, underhåll mm). Så kopplingen finns, men är varken linjär eller enkelt jämförbar.
I praktiken innebär det att stora ångturbiner har störst bidrag (hög rotationshastighet, hög massa, måttligt avstånd till axel) och vattenkraftturbiner medelstort (låg rotationshastighet, måttlig massa, stort avstånd till axel). Små turbiner, eller motorer för den delen, är generellt försumbart och maskiner bakom kraftelektronik (sol och vind) är noll.
Du får sätta in lite realistiska siffror för de olika fallen. Tror det vore bra om den sk svängmassan som ofta nämns får lite belysning. Tex har den minskat genom att många små asynkronmaskiner körs via omformare utan regenerativ nätdel. I urtiden var det bidraget stort mitt i industrialismens storhetstid.
Du får även lite extra peka på det kvadratiska sambandet du visade. Ena sekunden allt nästan ok och nästa tvärdött i princip. Du får även lite mellan tummen och pekfingret visa relationen eleffekt och upplagrad energi vid märkdata för lite olika kaliber på maskinerna. Kanhända många relativt små då kommer i kapp enstaka större.
Några enkla väl grundade överslag ala Fermi är ofta på sin plats och dessutom kul som lite övning om man är så lagd.
Du får även lite extra peka på det kvadratiska sambandet du visade. Ena sekunden allt nästan ok och nästa tvärdött i princip. Du får även lite mellan tummen och pekfingret visa relationen eleffekt och upplagrad energi vid märkdata för lite olika kaliber på maskinerna. Kanhända många relativt små då kommer i kapp enstaka större.
Några enkla väl grundade överslag ala Fermi är ofta på sin plats och dessutom kul som lite övning om man är så lagd.
Uniper har en bra sida om rotationsenergi för den vetgirige.
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/ett-elsystem-i-balans/rotationsenergi
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/ett-elsystem-i-balans/rotationsenergi
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Inte direk riktat till GK100.GK100 skrev:
Ordet Slumpkraft är nog inte så positivt, mer korrekt med intermittent.
Hur är det med ordet Förnybar som uppfattas som ett positivt ord? Är vindkraftverken förnybara? Fundamenten? Vingarna? Ev neodym i generatorn osv?
Räkna på om ni vill, bara leta rätt på siffror ni vill sätta in och peta in. 
Poängen var främst att peka på vad som påverkar rotationsenergin och vad det innebär för konstruktionen. Det är svårt som lekman att få särskilt representativa siffror ens om man har tillgägliga data, eftersom den förenklade beräkningen ovan gäller en homogen cylider och en turbinsträng är långt ifrån homogen (flera turbiner, resp. turbin med olika diameter på expansionssteg, magnetisering, generator mm). Genom att känna till sambanden kan man dock förstå grunden i varför variationer föreligger mellan olika geometrier, även om man inte kan räkna på dom.
Därifrån kan man sedan ta del av tillgänglig dokumentation, t.ex. denna, där man bl.a. just flyttat drygt 10% av installerad effekt från vanlig vattenkraft till småskalig vattenkraft (systemen i övrigt identiska) och det medför en förlust av knappt 8% av rotationsenergin i systemet. Man kan då konstatera att genom att gå till mindre maskiner, fast med samma totala effekt, så har en väsentlig del av rotationsenergin gått förlorad. Tabell 6.3.
Den småskaliga vattenkraftens bidrag till frekvensstabiliteten är försumbar.
Poängen var främst att peka på vad som påverkar rotationsenergin och vad det innebär för konstruktionen. Det är svårt som lekman att få särskilt representativa siffror ens om man har tillgägliga data, eftersom den förenklade beräkningen ovan gäller en homogen cylider och en turbinsträng är långt ifrån homogen (flera turbiner, resp. turbin med olika diameter på expansionssteg, magnetisering, generator mm). Genom att känna till sambanden kan man dock förstå grunden i varför variationer föreligger mellan olika geometrier, även om man inte kan räkna på dom.
Därifrån kan man sedan ta del av tillgänglig dokumentation, t.ex. denna, där man bl.a. just flyttat drygt 10% av installerad effekt från vanlig vattenkraft till småskalig vattenkraft (systemen i övrigt identiska) och det medför en förlust av knappt 8% av rotationsenergin i systemet. Man kan då konstatera att genom att gå till mindre maskiner, fast med samma totala effekt, så har en väsentlig del av rotationsenergin gått förlorad. Tabell 6.3.
Den småskaliga vattenkraftens bidrag till frekvensstabiliteten är försumbar.
Jovisst men den aktiva effekten är inte försumbar.B byabin skrev:Räkna på om ni vill, bara leta rätt på siffror ni vill sätta in och peta in.
Poängen var främst att peka på vad som påverkar rotationsenergin och vad det innebär för konstruktionen. Det är svårt som lekman att få särskilt representativa siffror ens om man har tillgägliga data, eftersom den förenklade beräkningen ovan gäller en homogen cylider och en turbinsträng är långt ifrån homogen (flera turbiner, resp. turbin med olika diameter på expansionssteg, magnetisering, generator mm). Genom att känna till sambanden kan man dock förstå grunden i varför variationer föreligger mellan olika geometrier, även om man inte kan räkna på dom.
Därifrån kan man sedan ta del av tillgänglig dokumentation, t.ex. denna, där man bl.a. just flyttat drygt 10% av installerad effekt från vanlig vattenkraft till småskalig vattenkraft (systemen i övrigt identiska) och det medför en förlust av knappt 8% av rotationsenergin i systemet. Man kan då konstatera att genom att gå till mindre maskiner, fast med samma totala effekt, så har en väsentlig del av rotationsenergin gått förlorad. Tabell 6.3.
Den småskaliga vattenkraftens bidrag till frekvensstabiliteten är försumbar.
Sen för den vetgirige så är det finska Fingrid som sköter om Inertiabokföringen.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet...rotationsenergi-i-det-nordiska-kraftsystemet/
https://www.fingrid.fi/en/electricity-market-information/InertiaofNordicpowersystem/
Nej, absolut inte. Och det är lite av poängen när man bara jämför installerad effekt rakt av mellan olika produktionsslag. Bidragen till systemstabiliteten skiljer sig väsentligt åt, även om man behåller eller till och med utökar mängden installerad effekt. Det spelar inte så stor roll så länge man gör marginella förändringar, men i större skala blir det väldigt svårt att reglera om man väsentligt minskar stabilitetsmarginalerna.P paralun skrev:
Men jag hoppas att det bidrog till att få lite känsla för proportioner och den fysikaliska bakgrunden till varför små maskiner är, stabilitetsmässigt, mindre "värda" än stora maskiner.
Jo det ser man i dagens inflationsrapport som inte är särskilt munter.J JockeHX skrev:
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/finansiell-utveckling/inflationen/
Med ditt betraktningssätt finns väl inget som är förnybart?G OMathson skrev: