Det kanske kunde vara en ny ide. Slå spannmålet med en slåtterkross precis som man gör med en vall. Låta det ligga och torka på åkern och sedan pressa halm av det. Halm med kornen kvar i sig. (kanske inte kallas halm då?)PST skrev:
Sedan eldar man rubbet i en "halmpanna".
Kanske blir fel att blanda två tekniker på förbränning?
Nu börjar det bli riktigt intressant.
Flera som inte gillar att elda upp maten resp vill elda hela växten.
Går inte in på den debatten, då blir det aldrig slut på tyckanden.
Fakta är fakta. Sedan har vi romantiska tyckanden från folk i stan med föttern någon annanstans än på jorden Av limpan som du betalar en 20:- för får bonden sådär en 1,50-2:- Så snälla, kan vi diskutera fakta och data om förbränningen. Öppna en ny tråd för er som vill äta upp havret.
Ang aska, det kan bli väldigt mycket aska utan att havret är dåligt. Sedan så räknar vissa i liter medan andra i kilo. Själv räknar jag okomprimerad aska i volym, samma som för havret. Det är lättare. Askmängden har dels med förbränningen att göra och ibland kommer det med helt enkelt för mycket kli/bost utan att kornen är dåliga. Det är kliet som sintrar och kräver annan "miljö" för att brinna och det är där det bildas myrsyra. Kunde man tröska bort det hela, skala, så vore det bra men kostnaden äter upp förtjänsten.
Den havre jag tankat nyligen väger 530 kg/ton. Fukthalt nere på 11% Så det är bra kvalite.
Någon frågade om myrsyra alltså inte uppstår om man har en speciell förbränning.Svar ja. Det är det jag har försökt sagt hela tiden.Ingen av de brännare som säljs kommersiellt som jag känner till har fixat den saken.Det tog mig ett år av experimenterande att upptäcka vissa fakta. Men eldar man på och tar förlusterna, det är bara att skyffla in mer havre, så spelar det ingen större ekonomisk roll, därför tror jag har man inte brytt sig om det.
Svar till analog. Lambdan styr bara fläkten och ger mer luft/syre. Men ponera att det är annat som är fel, för hög temp men sot? Jag tycker det är säkrare att jag övervakar lågan och ser och "luktar" direkt om nåt är fel. Man hör på ljudet från brännaren om det inte stämmer.
Men Okej, visst är det bra och enkelt men det blir inte optimalt i alla lägen ändå. Jag har valt bort det. En dragbegränsare som släpper förbi luften om skorstendraget ökar så inte pannans luft blir störd gör stor nytta och lambdan blir lite överflödig.
Ang fukten, visst är det samma energi kvar i kärnan --- när man tagit bort fukten ja. Det är det som var poängen, det går åt energi och det stör förbränningen med ångbildningen. Innan det torkat har det brunnit upp så att säga.Min erfarenhet säger att 11-12% är bäst. Vid 13-14% krånglar det. Jo det brinner göör bra men inte optimalt längre. Det är som med fuktig ved. Det går inte gå runt naturen.
Ha det gott....
Flera som inte gillar att elda upp maten resp vill elda hela växten.
Går inte in på den debatten, då blir det aldrig slut på tyckanden.
Fakta är fakta. Sedan har vi romantiska tyckanden från folk i stan med föttern någon annanstans än på jorden Av limpan som du betalar en 20:- för får bonden sådär en 1,50-2:- Så snälla, kan vi diskutera fakta och data om förbränningen. Öppna en ny tråd för er som vill äta upp havret.
Ang aska, det kan bli väldigt mycket aska utan att havret är dåligt. Sedan så räknar vissa i liter medan andra i kilo. Själv räknar jag okomprimerad aska i volym, samma som för havret. Det är lättare. Askmängden har dels med förbränningen att göra och ibland kommer det med helt enkelt för mycket kli/bost utan att kornen är dåliga. Det är kliet som sintrar och kräver annan "miljö" för att brinna och det är där det bildas myrsyra. Kunde man tröska bort det hela, skala, så vore det bra men kostnaden äter upp förtjänsten.
Den havre jag tankat nyligen väger 530 kg/ton. Fukthalt nere på 11% Så det är bra kvalite.
Någon frågade om myrsyra alltså inte uppstår om man har en speciell förbränning.Svar ja. Det är det jag har försökt sagt hela tiden.Ingen av de brännare som säljs kommersiellt som jag känner till har fixat den saken.Det tog mig ett år av experimenterande att upptäcka vissa fakta. Men eldar man på och tar förlusterna, det är bara att skyffla in mer havre, så spelar det ingen större ekonomisk roll, därför tror jag har man inte brytt sig om det.
Svar till analog. Lambdan styr bara fläkten och ger mer luft/syre. Men ponera att det är annat som är fel, för hög temp men sot? Jag tycker det är säkrare att jag övervakar lågan och ser och "luktar" direkt om nåt är fel. Man hör på ljudet från brännaren om det inte stämmer.
Men Okej, visst är det bra och enkelt men det blir inte optimalt i alla lägen ändå. Jag har valt bort det. En dragbegränsare som släpper förbi luften om skorstendraget ökar så inte pannans luft blir störd gör stor nytta och lambdan blir lite överflödig.
Ang fukten, visst är det samma energi kvar i kärnan --- när man tagit bort fukten ja. Det är det som var poängen, det går åt energi och det stör förbränningen med ångbildningen. Innan det torkat har det brunnit upp så att säga.Min erfarenhet säger att 11-12% är bäst. Vid 13-14% krånglar det. Jo det brinner göör bra men inte optimalt längre. Det är som med fuktig ved. Det går inte gå runt naturen.
Ha det gott....
När processen väl är igång kan/gör ångbildningen att draget påverkas mera fukt/ ånga ger högre dragAng. fukten, visst är det samma energi kvar i kärnan --- när man tagit bort fukten ja. Det är det som var poängen, det går åt energi och det stör förbränningen med ångbildningen. Innan det torkat har det brunnit upp så att säga.Min erfarenhet säger att 11-12% är bäst. Vid 13-14% krånglar det. Jo det brinner göör bra men inte optimalt längre. Det är som med fuktig ved. Det går inte gå runt naturen.
dragbegränsaren hjälper här precis som du beskriver ,problemet med fukten är ju att man driver ur den fort ur bränslet vid höga temperaturer ,bränslet blir torrdestilerat och draget minskar pga.mindre ångbildning .beroende på hur fint /grovt bränsle är + mängd kan nu ett underskott/överskott av syre att uppstå.
Förstår mig inte riktigt på din misstänksamhet? Först var det fel på priset och nu är det fukthalt? Kan upplysa dig om att jag har hur bra havre som helst. I den ena silon utomhuslagrad havre 1 år, hur fin och torr som helst, nya havren 545g/liter.Skumpen skrev:1 kubik aska på 15 kubik havre då är det ingen bra havre, normalhavre väger ca. 500g per liter dålig under 500g bra havre upp till 560-580g per liter,jag själv har eldat med havre som vägt ca. 500-510g/l det har blivet ca 500 liter aska skruvad från pannan på 7000 kg havre med en vattenhalt på 14% vilket krävs för att kunna lagra den i silo om den inte ska bränna, så Snurre för att få så mycket aska så måste havren ligga på en hög vattenhalt och det visar sej att förbränningen ej är bra när du måste elda så mycket vatten för något fel måste det vara med den askmängden och pannan ska vara en av dom bästa på marknaden enligt dej. Jag tror att havrekvaliten= ej bra. Vattenhalten = hög. Förbränning= ej bra
Jag har ett bra fungerande askutmatningssystem som både maler och komprimerar askan, dessutom en väldigt bra förbränning som bidrar till dessa askmängder.
Skulle jag däremot skruva ut askan och låta den falla fritt i ett kärl, ja då snackar vi om helt andra volymer.
Du faller ju lite själv på dina egna kommentarer, våt havre går ej att lagra, hur tror du då att jag kan skruva in den i pannan?
Du verkar dåligt insatt i ämnet tycker jag, kom gärna hit på en studieresa så skall jag utbilda dig!
Det finns ju redan teknik för att elda halmen i samma panna som havren.
Pressa den till briketter...
Lambdastyrningen styr iallafall på veton bränslematningen och sedan fläkten så den reglerar hela förbränningsprocessen.
Sen så har den ju modulerande förbränning så pannan försöker sträva efter att ge lika mycket effekt som förbrukas, detta skulle du inte klara utan lambdastyrningen.
Det fungerar säker lika bra att ställa manuellt så länge man kör exakt samma kvalitet på bränslet. Men du kommer ju att få fler start och stopp, och under uppstarten har du garanterat inte samma fina förbränning.
Pressa den till briketter...
Lambdastyrningen styr iallafall på veton bränslematningen och sedan fläkten så den reglerar hela förbränningsprocessen.
Sen så har den ju modulerande förbränning så pannan försöker sträva efter att ge lika mycket effekt som förbrukas, detta skulle du inte klara utan lambdastyrningen.
Det fungerar säker lika bra att ställa manuellt så länge man kör exakt samma kvalitet på bränslet. Men du kommer ju att få fler start och stopp, och under uppstarten har du garanterat inte samma fina förbränning.
Briketter till en spannmålspanna fungerar inte med skruvinmatning. Dock fungerar det om man pelleterar halmen. Hampa är också väldigt intressant då den växer kraftigt. Problemen med hampa är dock att den är väldigt trådig och finns mig veterligen ännu inga maskiner som på ett effektivt sätt klarar av detta. Själva pelletering är ju också energikrävande därför är det så fint med spannmål som ju redan är färdigpelleterad.
Finns ett företag på Österlen som heter Österlenhampa http://hem.passagen.se/osterlenhampa/
De tillverkar briketter och har kanske t.o.m. börjats med hampapellets också?
En del storlantbruk eldar med halm men då i stor skala med pannor där man lyfter in stora rundbalar eller fyrkantsbalar antingen med lastare eller via automatiskt transportband.
Finns ett företag på Österlen som heter Österlenhampa http://hem.passagen.se/osterlenhampa/
De tillverkar briketter och har kanske t.o.m. börjats med hampapellets också?
En del storlantbruk eldar med halm men då i stor skala med pannor där man lyfter in stora rundbalar eller fyrkantsbalar antingen med lastare eller via automatiskt transportband.
Ok, Veto brännaren är ju enda pannan jag sett i drift med spannmål och den går det då att köra briketter i med skruvinmatning, visste inte att det inte gick i alla modeller.
Briketter borde ju annars vara bättre, går åt mindre energi att tillverka.
Briketter borde ju annars vara bättre, går åt mindre energi att tillverka.
Ja så sant att det går åt mindre energi vid brikettillverkning. Nu vet ju i och för sig inte jag var gränsen går mellan vad som kallas pellets och briketter. Kanske små briketter går att köra igenom en stokerskruv för flis fungerar ju.
Är det någon som känner till hur man ligger i EROEI för spannmålseldningen. Dvs en någorlunda komplett helst fullständig genomlysning av den energimässiga "verkningsgraden" allt inräknat. Olika former av etanoltillverkning brukar ju stupa kring ca:0.8 och det är närmast katastrofalt dåligt och inte uthålligt.
Inte för att klaga på småeldarna här, bara intressant om någon har en uppfattning och kan ge en siffra.
Inte för att klaga på småeldarna här, bara intressant om någon har en uppfattning och kan ge en siffra.
Visst skulle/går det bra att slå havret med slåttermaskin men problemet är om den hinner mogna så släpper kornen från halmen så dom blir kvar på åkern annars går det utmärkt att göra så vilket även görs för foder men då är halmen grön o långt innan de är moget vilket inte är nån höjdare att elda med..
Har därimot funderat på om ingen har testat köra havrekross, Finns ju små krossar för mindre skala (hästägare) o då kanske även korn skulle fungera el en blandning av korn/havre..
Kanske tom skulle gå bra att krossa o sen rensa bort skalet, Bara lite funderingar jag haft för nått år sedan då jag va lite sugen på att gå över till havreeldning..
Har därimot funderat på om ingen har testat köra havrekross, Finns ju små krossar för mindre skala (hästägare) o då kanske även korn skulle fungera el en blandning av korn/havre..
Kanske tom skulle gå bra att krossa o sen rensa bort skalet, Bara lite funderingar jag haft för nått år sedan då jag va lite sugen på att gå över till havreeldning..
Varför krossa? Korn går väl att köra det med bara som det är...Det heter ju spannmålseldning inte havreeldning.2an skrev:Visst skulle/går det bra att slå havret med slåttermaskin men problemet är om den hinner mogna så släpper kornen från halmen så dom blir kvar på åkern annars går det utmärkt att göra så vilket även görs för foder men då är halmen grön o långt innan de är moget vilket inte är nån höjdare att elda med..
Har därimot funderat på om ingen har testat köra havrekross, Finns ju små krossar för mindre skala (hästägare) o då kanske även korn skulle fungera el en blandning av korn/havre..
Kanske tom skulle gå bra att krossa o sen rensa bort skalet, Bara lite funderingar jag haft för nått år sedan då jag va lite sugen på att gå över till havreeldning..
Tror energivärdet är lite lägre i korn än i havre.
Snurre: Vet inte heller var gränsen går, men pellets finns ju upp till 12mm vad jag vet och briketter är väl oftast 65-75mm i diameter.
Hej Snurre ja fullärd blir man aldrig man lär sej alltid något nytt så länge man eldar, vad jag reagerade hos dej var askmängden som är nära dubbel mot vad jag har och du säger att att förusättningarna är mycket god vad gäller havre fukt och förbränning vad tror du själv att det beror på, för visst har man taget ur mera värme ju mindre aska man producerar, det finns många som eldar med havre i samma område som jag bor och de har likvärdig askmängd som jag, men vid eldning med lätt havre så ökar askmängden betydligt,hög kvalit på havren omkring 560-570g/l vilket jag hade första året så blev det 300 liter aska av 5500- 6000 kg havre så kvaliten har stor betydelse på askmängden har jag lärt mej.
Jo det stämmer säkert, men hade du läst ordentligt så hade du sett att jag talade om komprimerad aska och inte som de flesta har det d.v.s. att askan faller fritt ner i ett kärl.
Vet ej hur mycket aska det hade blivit med ett sådant system, men sådant förutspådde jag och ville minimera tömningarna av kärlet så gott det gick. Min konstruktion var först ett experiment men fungerar så pass bra att jag inte har gjort några ändringar.
Jag fortsätter att elda med min torra havre och utmärkta förbränning!
Vet ej hur mycket aska det hade blivit med ett sådant system, men sådant förutspådde jag och ville minimera tömningarna av kärlet så gott det gick. Min konstruktion var först ett experiment men fungerar så pass bra att jag inte har gjort några ändringar.
Jag fortsätter att elda med min torra havre och utmärkta förbränning!
