Elbolagets mätning/debitering av två-fas varmvattenberedare
Hej alla elgurus!
En undran om hur det egentligen fungerar med en två-fas VVB när det kommer till elbolagets mätning/debitering av dess energianvändning.
Bakgrund, hus med en Nibe Compact-Cu av gammalt ursprung... kopplad två-fas och drar ca 7.5A när den jobbar.
På min egna mätare som har spolar per fas (Enegic, tillkom i och med elbils-laddarens lastbalansering) visare detta som att det är 7.5A *förbrukning* per fas. Kikar jag på elbolagets mätare, E-On, så ser det likadant ut.
Enligt detta skulle den alltså dra 2*7.5*240, alltså ca 3600VA
Min tanke är, att eftersom den inte är kopplad till neutral alls (istället mellan två faser), så borde det egentligen vara 7.5*400, alltså 3000VA
Detta ger en skillnad på ca 20%.
Tänker jag helt fel om detta? Det var länge sedan man gick i skolan och läste om AC och faser och sånt... hade det varit DC blir allt ju så mycket enklare
De 20% som "överdebiteras" borde ju egentligen synas som export tänker jag om man tittade på detaljerna... strömmen flyter ju tillbaka i en av faserna istället för neutralen.
En undran om hur det egentligen fungerar med en två-fas VVB när det kommer till elbolagets mätning/debitering av dess energianvändning.
Bakgrund, hus med en Nibe Compact-Cu av gammalt ursprung... kopplad två-fas och drar ca 7.5A när den jobbar.
På min egna mätare som har spolar per fas (Enegic, tillkom i och med elbils-laddarens lastbalansering) visare detta som att det är 7.5A *förbrukning* per fas. Kikar jag på elbolagets mätare, E-On, så ser det likadant ut.
Enligt detta skulle den alltså dra 2*7.5*240, alltså ca 3600VA
Min tanke är, att eftersom den inte är kopplad till neutral alls (istället mellan två faser), så borde det egentligen vara 7.5*400, alltså 3000VA
Detta ger en skillnad på ca 20%.
Tänker jag helt fel om detta? Det var länge sedan man gick i skolan och läste om AC och faser och sånt... hade det varit DC blir allt ju så mycket enklare
De 20% som "överdebiteras" borde ju egentligen synas som export tänker jag om man tittade på detaljerna... strömmen flyter ju tillbaka i en av faserna istället för neutralen.
Glöm allt det med mätning, elmätaren visar vad som går åt i amp totalt, det med 2 fasig VVB är 3kW och 7,5 amp. Att nollan inte finns med till VVB har ingen betydelse. Det finns ingen överdebitering. Sen är det säkert så att det är mer än VVB som drar ström i huset samtidigt. Mätning med strömtrafo kan visa fel, gentemot mätarens direktmätning..
Mätaren tar även hänsyn till fasvinkeln. Så du överdebiteras inte utan får betala för använd energi.
Vad menar du med mätarens direktmätning? Att enbart använda trafo, som Enegic, gör ju att man missar spänningsnivån och kan inte beräkna effekten egentligen (för dess tillämpning som lastbalanserare sensor fungerar det ju då man får reda på strömmen). Det finns ju egentligen bara två sätt att mäta strömmen på, via trafo eller shunt. så det borde vara något av dem inuti elbolagets mätare. Enegic sitter precis efter. Visst blir det mer noggrannt med shunt, men vet inte om det är så det är gjort i Elbolagets mätare (Landis+Gyr E360).J jonaserik skrev:
De använder inte något av sätten. Det är halleffektsensorer.
intressant! så jag får rätta mig själv... det finns åtminstone tre sätt att mäta ström på, shunt, trafo eller halleffektD Daniel 109 skrev:
Oavsett, de mäter ju inte spänningen så man får göra det separat (Enegic har bara trafo mätning, har andra mätare på andra ställen som mäter ström med trafo och spänning direktkopplat).
Jag antar att elbolagets mätare gör sådant, och mäter väldigt ofta för att få noggrannheten, det är väl därför de kan se fasvinkel?
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 131 inlägg
Vad din elmätare inte visar är tiden för toppvärdet på strömmarna i varje fas relativt tiden för toppströmmarna mellan faserna. Den visar bara medelvärdet (TRMS). VVBn drar alltså inte 7.5 A från båda faserna samtidigt sett mot nollan. Enklast ser man det i ett diagram.
Säg att VVBn är inkopplad mellan L2 och L3. En effektmätare mäter (t.ex) den momentana fasströmmen och spänningen i varje fas (L-N) i varje tidsögonblick och beräknar effekten därefter. Effekten samplas över en sinusperiod på 20 ms och sedan tar man ut medelvärdet.
400 V och därmed max effekt mellan L2 och L3 får man när fasen för L1 har vinkeln 0 eller 180 grader. Jag har ritat röda pilar i figuren.
Spänningen mellan fas och nolla i detta ögonblick är då inte riktigt 230 V som du ser. Det skiljer 30 grader. Spänningen kan beräknas med Pythagoras eller cos, U = 230 V * cos(30) = 200 V.
Så 200 V är RMS-värdet på fasspänningen som kan appliceras för att beräkna effekten på VVBn mellan L2 och L3. Den blir då 7.5 A * 200 V = 1500 W.
Nu kan detta värde multipliceras med 2 och få det att stämma överens med de 3000 W som om man hade mätt spänning och ström mellan L2 och L3.
Säg att VVBn är inkopplad mellan L2 och L3. En effektmätare mäter (t.ex) den momentana fasströmmen och spänningen i varje fas (L-N) i varje tidsögonblick och beräknar effekten därefter. Effekten samplas över en sinusperiod på 20 ms och sedan tar man ut medelvärdet.
400 V och därmed max effekt mellan L2 och L3 får man när fasen för L1 har vinkeln 0 eller 180 grader. Jag har ritat röda pilar i figuren.
Spänningen mellan fas och nolla i detta ögonblick är då inte riktigt 230 V som du ser. Det skiljer 30 grader. Spänningen kan beräknas med Pythagoras eller cos, U = 230 V * cos(30) = 200 V.
Så 200 V är RMS-värdet på fasspänningen som kan appliceras för att beräkna effekten på VVBn mellan L2 och L3. Den blir då 7.5 A * 200 V = 1500 W.
Nu kan detta värde multipliceras med 2 och få det att stämma överens med de 3000 W som om man hade mätt spänning och ström mellan L2 och L3.
AH... tack Bo, nu ramlade polletten ner med ditt brillianta svar