Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Son nyfiken skriver ovan: Ja det stämmer men minus åldersavdrag!Suhagg skrev:
Så en panna som beräknas hålla i 20 år och som går sönder efter 15 lär man inte få många kronor för - försäkringsbolagen brukar vara rätt duktiga med att dra ned på ersättningen (även om kalkylen säger att man borde få 25% av nypriset, dvs för en panna som kostar 60 kkr så blir det ca 15 kkr (minus självrisk) - så är det ju inte helt linjärt)...
/K
Försäkringar är ju inte syftande till att ersätta byggnadsdelar och installationer som slutar fungera pga normalt slitage. En husförsäkring bekostar ju inte fönsterbyte efter 30 år, så att säga. Som varandes fastighetsekonom skulle jag bestämt avråda från en kalyl som bygger på tanken att reinvestering i slutet av normal livslängd kostar "en självrisk". :-D
Vad gäller själva kalkylfrågan - och om man ska vara formellt korrekt - så handlar det om att jämföra de fullständiga konsekvenserna av två eller flera alternativ sett över en relevant kalkylperiod.
Frågeställaren borde egentligen jämföra de ekonomiska konsekvenserna av sitt nuvarande värmestystem under, tja en 15-årsperiod, med konsekvenserna av ett bergvärmealtnernativ. Med konsekvenser menar jag:
- Investeringskostnader
- Driftkostnader
- Reparation och underhåll
- Utbyte/återinvestering.
- Restvärde vid kalkylperiodens slut.
- Risker
- Kapitalkostnader vid lånefinansiering
Så för att avgöra om kompisen tänker rätt behöver man veta lite om vad han har för förutsättningar för nollalternativet, dvs nuvarande värmesystem.
Vad gäller själva kalkylfrågan - och om man ska vara formellt korrekt - så handlar det om att jämföra de fullständiga konsekvenserna av två eller flera alternativ sett över en relevant kalkylperiod.
Frågeställaren borde egentligen jämföra de ekonomiska konsekvenserna av sitt nuvarande värmestystem under, tja en 15-årsperiod, med konsekvenserna av ett bergvärmealtnernativ. Med konsekvenser menar jag:
- Investeringskostnader
- Driftkostnader
- Reparation och underhåll
- Utbyte/återinvestering.
- Restvärde vid kalkylperiodens slut.
- Risker
- Kapitalkostnader vid lånefinansiering
Så för att avgöra om kompisen tänker rätt behöver man veta lite om vad han har för förutsättningar för nollalternativet, dvs nuvarande värmesystem.
Slutsats: Om du endast ser till ekonomiska parametrar och sparar 12k på en bergvärmepump, låt bli. Inget nytt under solen, så har det varit länge.
Däremot är det nog så att för många så är det andra saker som också väger in i valet av värmesystem.
Däremot är det nog så att för många så är det andra saker som också väger in i valet av värmesystem.
Hmm, jag tycker nog att det även rent ekonomiskt är värt det med 12k i besparing.MathiasS skrev:
jo men nu är ju inte 12k i sparad el 12k på bottenraden vilket man kan se i högre upp i tråden.
Det är enkel matte, om man inte sparar in investeringen under den tekniska livslängden (dvs innan man måste göra nya investeringar) så är det en dålig affär. I de allra flesta fall, påstår jag, räcker det inte med att spara in motsvarande 12kkr i minskad elförbrukning.
Det är enkel matte, om man inte sparar in investeringen under den tekniska livslängden (dvs innan man måste göra nya investeringar) så är det en dålig affär. I de allra flesta fall, påstår jag, räcker det inte med att spara in motsvarande 12kkr i minskad elförbrukning.
Håller inte med.MathiasS skrev:
Jag kan tycka att denna typ av beräkning blir lite för enkel. En ekonom säger att den måste se ut som det diskuterats ovan men egentligen tror jag det är en för enkel bild i det enskilda fallet.
1. Man gör det lätt för sig genom att helt bortse från en alternativkostnad (capex för en annan värmepanna).
2. Teknisk livslängd eller ibland tillochmed någon avskrivningstid enligt bokföringspraxis styr längden på kalkylen. Det är knasigt, eller snarare, ger inte hela bilden. Man borde utgå från hur länge man tror man ska bo i huset. Ska man bo kort tid får man ta med en eventuell ökning/minskning av husets värde vid en försäljning. Ska man bo där länge bör man kanske involvera kostnader för ytterligare 10-15 års drift, för de olika alternativen. Så länge får man dock inte prognostisera kostnader för ekonomer men det kanske man bör göra ändå (eller räkna med ett restvärde på ett borrhål vilket jag inte sett någon göra).
En kalkyl som ska visa vad som är rätt och fel att göra blir lätt allt för svart och vit för att man ska kunna fatta ett bra beslut.
1. Man gör det lätt för sig genom att helt bortse från en alternativkostnad (capex för en annan värmepanna).
2. Teknisk livslängd eller ibland tillochmed någon avskrivningstid enligt bokföringspraxis styr längden på kalkylen. Det är knasigt, eller snarare, ger inte hela bilden. Man borde utgå från hur länge man tror man ska bo i huset. Ska man bo kort tid får man ta med en eventuell ökning/minskning av husets värde vid en försäljning. Ska man bo där länge bör man kanske involvera kostnader för ytterligare 10-15 års drift, för de olika alternativen. Så länge får man dock inte prognostisera kostnader för ekonomer men det kanske man bör göra ändå (eller räkna med ett restvärde på ett borrhål vilket jag inte sett någon göra).
En kalkyl som ska visa vad som är rätt och fel att göra blir lätt allt för svart och vit för att man ska kunna fatta ett bra beslut.
Jag menar att den tekniska och ekonomiska livslängden på en bergvärmeanläggning inklusive borrhål är längre än de 13-14år som krävs för att en investering på 140000 som sparar 12000 per år ska var lönsam med dagens förutsättningar.injonil skrev:
Med högre räntor följer också högre inflation och förmodligen högre energipriser som gör det ännu mer lönsamt.
Mitt hål är 10 år och gick det första 5 åren mot en billig, begagnad pump som fick gå så länge det gick.
Nu har den gått 5 år på den nya pumpen som kostade under 40000 i utbyte så vi får väl se vad bokslutet blir, den har i alla fall "betalat" sig.
Redigerat:
Att räkna som en ekonom på bergvärme leder ofta till att det inte blir någon bergvärme eftersom det tar mer än de beräknade 15-20 åren att betala en anläggning. Vad man däremot missar i ekonomberäkningen är att man tar en mycket mindre risk för hysteriska elprisökningar. Den nyss avklarade vintern har det varit många som tittat lite extra på sina ekonomiska beräkningar de gjorde när bergvärmen inte installerades och så har man funderat lite på var man tänkte fel...
Det talas om att 12 års avskrivning räcker för investeringen i fråga ska ha blivit betald men det stämmer inte alls! Räntan på 140.000:- var 6.000:-/år (enligt TS) och därmed är det bara 6.000:-/år kvar som ska användas för avskrivning (12.000-6.000). Det betyder en avskrivningstid på dryga 23 år! Kalkylen går inte ihop ekonomiskt hur välvilligt inställd man än är till bergvärme!
Mycket intressant tråd och som man kan förstå.. flera sidor på problemet.
Allt med lån och ekonomi blir ofta lite knepigt om man hela tiden bara kollar på minsta möjliga månadskostnad, vilket iofs är lätt att folk gör då det är lättaste sättet att räkna och att resultatet ofta går att vinkla dit man vill
Men som många exempel ovan visat så blir det svårt när man ska räkna med att ev betala tillbaka lån och avskrivningar/underhåll..
Sen kommer allt i en helt annan sits då det gäller uppvärmning av någon konstig!? anledning- För vem vill ha högst elräkning i kvarteret!?
Att spara 12000kr per år i uppvärmningskostnad låter för lite enligt mig..
på dessa 140000kr får du betala 6000kr per år i ränta (exkl ev amorteringar).
Alltså är den igentliga besparingen 6000kr (12000-ränta) per år på 140000kr investerade pengar.. Här kan man se från olika håll då.. 6000kr i avkastning på 140000kr per år kanske är bra.. så länge man inte ska amortera eller räkna på den faktiska kostnaden med att sakerna inte håller livet ut :S
Pumpen slits och går förr eller senare sönder men lånet är ändå kvar.. Är det den dagen värt det? för 500kr?
Ska vi sätta en knorr på det hela då.?
Många av er har säkert 500kr i månaden i mobilräkning.(dvs samma summa som mannen i topic skulle spara). Om ni ger mig 140000kr så lovar jag att betala din räkning varje månad i 23år framöver... Och när de 23åren är över så betalar ni tillbaka pengarna ni är skylldiga mig- dvs 140000kr.
Låter det som en lika bra deal?
Allt med lån och ekonomi blir ofta lite knepigt om man hela tiden bara kollar på minsta möjliga månadskostnad, vilket iofs är lätt att folk gör då det är lättaste sättet att räkna och att resultatet ofta går att vinkla dit man vill
Men som många exempel ovan visat så blir det svårt när man ska räkna med att ev betala tillbaka lån och avskrivningar/underhåll..Sen kommer allt i en helt annan sits då det gäller uppvärmning av någon konstig!? anledning- För vem vill ha högst elräkning i kvarteret!?
Att spara 12000kr per år i uppvärmningskostnad låter för lite enligt mig..
på dessa 140000kr får du betala 6000kr per år i ränta (exkl ev amorteringar).
Alltså är den igentliga besparingen 6000kr (12000-ränta) per år på 140000kr investerade pengar.. Här kan man se från olika håll då.. 6000kr i avkastning på 140000kr per år kanske är bra.. så länge man inte ska amortera eller räkna på den faktiska kostnaden med att sakerna inte håller livet ut :S
Pumpen slits och går förr eller senare sönder men lånet är ändå kvar.. Är det den dagen värt det? för 500kr?
Ska vi sätta en knorr på det hela då.?
Många av er har säkert 500kr i månaden i mobilräkning.(dvs samma summa som mannen i topic skulle spara). Om ni ger mig 140000kr så lovar jag att betala din räkning varje månad i 23år framöver... Och när de 23åren är över så betalar ni tillbaka pengarna ni är skylldiga mig- dvs 140000kr.
Låter det som en lika bra deal?
Eftersom räntan inte är över 6% är det inte 6000 som jag använder i mitt resonemang.injonil skrev: