Införskaffa reglerna för visuell hållfasthetssortering av virke SS 23 01 20 eller T-virkesreglerna, lär vad begreppen och virkesfelen betyder och hur de ser ut, använd måttband och måttstock eller skjutmått, notera hur felen för varje bräda passar ihop med respektive klass.

Om det görs så bör virket bli bra sorterat i någorlunda rätt hållfasthetsklass.
 
Trekantsbitarna som blir "över" vid stjärnsågning används till tex skivor m.m. står längre ner på länken.
Det uppstår sprickor hur man än fäller trädet, blåsten gör ju även skador på träden fast dom inte ramlar omkull.
Sen om jag t.ex. har en sista gallring så skulle inte jag vilja att föraren "släpar" mot andra träd, tycker att det blir full mycke skador på skogen som skall stå kvar ändå. Skadat virke blir ganska dålig klass.
 
Nog tror jag det håller med egensågat virke alla gånger. Ofta bygger man många gånger starkare än det behövs, kan ju dock vara av godo när man några år senare slår upp en dörr etc. Men det är sällan man råkar ut för ett strukturellt kollaps om man inte gör något våldsamt dumt.

Men ska man få det godkänt av externa så kvittar detta rejält även om det kommer hålla i 1000 år, då är det bättre att köra ut panel eller brädfodring av det man har.

Men som jag rekommenderade först så sälj virket det är så förbannade enkelt!

Enda jag sett man kan göra bra är bredpanel, alltså en panel man sågar av hela trädets bredd. Detta är snyggt på vissa ställen typ gillestuga/balkong etc.
 
Nu är det mesta hugget.
Vi har haft några trevliga dagar där jag har kunnat hugga och så har vänner och familj tagit hand om riset. Så nu ligger det fällt och kvistat men inte apterat. Jag tänkte ta det i veckan när jag verkligen funderat igenom dimensionerna.
Det blev lite fler träd än jag tänkte från början. Runt 100 st tror jag. Men när jag räknar grovt på det så känns det inte så mycket i virkesväg. Panelen ska ju täcka 220 kvm och med okantat virke så försvinner nog nästan hälften i överlapp. Så nu får jag gå ut och räkna på hur många stockar jag fått i ihop i de rätta dimensionerna för det okantade. Efter det vet jag inte om det kommer att bli så mycket kvar men jag tänkte snacka ihop mig med sågarn om det och så får vi se när vi har allt ihopsamlat. Jag har pratat lite med honom och han är trevlig och verkar kunnig. Han behöver inte min hjälp alls men jag kommer vara med ändå, mest för att jag är intresserad av hur det funkar.

Dessutom så har jag insett att jag aldrig kommer att orka att lasta virket med min gamla traktor och vinsch utan kommer att ta hjälp av en griplastarkärra.
Och sen blev ju tomten hur fin som helst och det är ju alltid trevligt...
 
Om du inte har en skogsfastighet och f-skatt sedel så att du får lyfta moms m.m. så är det ju inte så dumt att såga virket själv och använda det. Annars så kan du ju köpa dig en griplastarkärra för pengarna från virket : )
 
Jag gillar hur du tänker 79:an!
Och jag tänker väldigt mycket så med. Men i det här fallet så behöver jag virke och ingen kärra. Den dagen jag inte behöver virke men en kärra så gör jag nog så. Tills dess så får jag lägga ut dom pengarna det kostar att hyra en... Nog kommer en kärra att användas på gården i framtiden men det är inte så överhängande just nu. Nästa stora insats blir en slutaverkning och då kommer jag inte att göra något alls utom att peka och lappa ihop min sedan sönderkörda väg.
 
Annars så går det ju åt ganska mycket virke när man underhåller ekonomibyggnaderna : )
Och då funkar det med att lyfta momsen på fakturan från bysågen med, dvs om han skattar.
Sen för att inte tala om all ved som går åt "hemma" som man hugger varje år........ då är det bra med en kran.

Jag ser nog ingen direkt lönsamhet i min kranvagn heller, men man sparar ryggen och en massa tid så jag anser att det är värt det ändå. Jag har ca 70ha skog och jag brukar åxå stå och peka och titta på, vagnen köpte jag mest för att jag hade lite pengar över och ville inte skatta bort allt.
 
I
79:an skrev:
Min virkesinköpare för en större organisation berättade att dom skiter ganska fullmycket i kvaliteten, det är kvantitet som räknas. När dom klassar konstruktionsvirke så räknar dom kvist per meter, dock inte manuellt.
Sen berättade han även att konstruktionsvirket idag inte beräknas hålla mer än ca 20-25år, därefter skall vissa delar av konstruktionen bytas ut. Antar att han inte menade vanliga villor iallafall, för vem har råd att byta bjälklag stup i kvarten.

Har dock själv just precis beställt virke, 45x220 K24 6,5m längder, ska bli spännande och se hur "fina" dom är.

Det här låter mycket intressant.

Har aldrig tidigare hört någon tala om att byta ut konstruktionsvirke i något objekt och absolut inte efter redan 25 år. Ett hus står som regel i 100 år och mer. Att man byter ut rötskadat virke i felbyggda hus eller där taken inte är översedda, är däremot inget nytt. Det har man gjort i alla tider, lixom bytt rötskadad ytterpanel och invändiga delar till följd av vattenskador som ställt till röta.

Skulle därför vara intressant att få veta vilken inköpare det gäller och vilka bolag/sågar som tar så lätt på ett bärighetsproblem att de låter kvantitet gå före kvalitet. (I så fall är certifieringen löst hängande för dem.)

Du kan ju PM:a mig ett svar så slipper alla få reda på det.
_________________
Byggaren
 
Hej, såga det mesta i 2" ,möjligheten att klyva det till brädor finns senare. Låt det torka till midsommar med tak över och välströat. Är det bra sågat så behövs det inte alltid hyvlas, sågat virke är starkare än hyvlat! Tex ett bjälklag måste ändå riktas efter läggning för att bli perfekt, hyvlat virke är inte alltid så rakt. Jag vill också tilllägga att bonnasågat virke inte alltid är så lönsamt men kan va kul att själv vara med att såga upp det. Cirkelsåg är det kostnadseffektivaste sättet att såga,dock låte 1000:-/h lite mycket, mer rimligt runt 500-600:-/h .
 
Nu har jag äntligen blivit klar med allt och så här gick det:

Jag fällde ca 100 träd. Nästan uteslutande gran. Eftersom jag jobbade så ineffektivt så tog det mig några dagar men det var gott arbete och jag gick från en glad amatör till att mot slutet behärska skruvfällningar. Jag apterade det i stockar om 5.30 m.

Efter det hade jag en bonde med traktor och griplastarkärra hos mig som plockade ihop tre lass som han körde till sågen 3km därifrån och ett lass massaved som han körde ner till vägen. Jag var med och sprang med vinchen där han inte nådde och sågade kvistar som jag hade missat. Det tog honom ungefär 10 timmar (450kr/h).

På sågen så valde jag att såga upp det mesta till okantat panel 25 mm tjock. Dels för att det var bra dimensioner på stockarna, dels för att det var det jag var ute efter och dels för att det blir lättast att sälja om jag skulle få något över. Sammanlagt blev det ca 400 bräder (varav några var så grova så vi kantade dom) och strö. Det tog 11 timmar (500kr/h)

Efter det hade jag några dagar av manuellt arbete med att barka brädor. Sammanlagt kanske det tog mig 3 dagar med barkkniv.

Sedan körde bonden tillbaka virket till en äng uppe på gården. (2000:-). Och där tog det en dag att trava det med en massa strö och plåttak.

I efterhand kan jag väl summera det såhär:

Det var mycket, MYCKET jobb. Men helt klart värt det om man gillar sånt.
I rena pengar så kommer slutnotan att landa på runt 10.000, efter att jag fått betalt för massaveden. Men jag har ju lagt över en vecka i eget arbete, kanske två och dessutom så har jag ju använt virke som jag annars kunde ha sålt. Exakt hur mycket pengar det blir har jag svårt att räkna ut men när jag gick i skogen så höftade jag det till att jag har fått okantad panel för ungefär 7 kr/m. Detta om man inte räknar min arbetsinsats.

Jag kommer väl inte att göra om det de närmaste 10 åren men jag har lärt mig jättemycket och det kommer att bli väldigt fint.

/Daniel
 
imported_Byggaren skrev:
Du kan t.ex. försöka få en av dagens konstruktörer att förklara hur det här kan klara sig.


[bild]


[bild]


Bilderna är tagna i en över 100 år gammal ladugårdsbyggnad med 10 m spv. Dimensionen är 6"x6" och hel stock. Takstolarna har ett cc på cirka 3 meter. På taket har legat spån (ursprungligen) som senare täcktes med 40 ton tegel (avlägsnat) och nu har aluminiumtak (4 ton), allt över den ursprungliga spåntäckningen. Och som du ser finns det inga större ansträngningar gjorda vid takfot för att hålla samman under- och överram i knutpunkten.

Byggaren
Det är ingen underram utan ett "dragstag".
 
I
Magnus_Redin skrev:
Det är ingen underram utan ett "dragstag".

Även en underram fungerar som dragstag i en takstol. Jag utgår därvid från allmän beteckning på takstolens ingående delar: högben, hanbjälke och underram.

Dragstag enbart brukar annars vara av rundjärn med bricka och mutter på utsidan av väggen i äldre byggnader.
____________________
Byggaren
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.