Hej,

Jag bor i en radhuslänga mitt i. Tomterna bakom huset är extremt dåligt dränerade, fullt med kompakt lerjord. I vissa sänkor i gräsmattorna lägger det sig som pooler vid minsta regn.

Jag och sambon har grävt ut en liten del av tomten och lagt stenplattor och grus för att skapa trivsel. Vi grundade med 10cm grop, markduk, makadam, stenmjöl och sen plattor på en hälft och gårdssingel på den andra. Sen kom regnet och vi fick en swimmingpool där vattnet, ett dygn senare står 10 cm djupt. Stenplattorna klarade sig utan anmärkning men partiet där singeln låg är alltså en plaskdamm.

Hur åtgärdar vi detta? Vi hade tänkt gräva djupare - kanske 20-30 till och lägga makadam så vattnet rinner ner och inte står så högt direkt. Är det möjligt? Eller kommer vatten från omkringliggande tomter söka sig till vår makadambrunn? Vi märker att vattennivån i vår pool står i samma nivå som vattnet i granntomternas håligheter. Hur man kan göra för att dränera bättre överlag? Kan man luckra upp lerjorden på nåt sätt (dressjord?)

Tacksam för lite hjälp.

Mvh
Badhuset
 
Claes Sörmland
I grund och botten så behövs grusdiken med en dräneringsledning i. Lämpligt djup för ledningen i en trädgård kan vara t ex 70-120 cm.

Vattnet måste ledas bort, det kommer inte att infiltrera i lerjorden. Helst ska det ledas till en dagvattenanläggning för området.

Möjligen kan en rejäl stenkista fungera, t ex om det finns underliggande jordlager som inte är lika leriga. Den situationen kan uppstå om tomterna har fyllts upp med styv lera under byggnationen.
 
  • Gilla
Antwerpen
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
I grund och botten så behövs grusdiken med en dräneringsledning i. Lämpligt djup för ledningen i en trädgård kan vara t ex 70-120 cm.

Vattnet måste ledas bort, det kommer inte att infiltrera i lerjorden. Helst ska det ledas till en dagvattenanläggning för området.

Möjligen kan en rejäl stenkista fungera, t ex om det finns underliggande jordlager som inte är lika leriga. Den situationen kan uppstå om tomterna har fyllts upp med styv lera under byggnationen.
Tack för svar! Problemet är att vi, mig veterligen, inte har något lämpligt sätt att leda bort vattnet från tomten. Området ovanför tomterna ligger mycket högre. Grusdiken? Under gräsmattan då?

Gällande stenkista så var det lite den principen vi tänkte med att fylla en djup grop med makadam. Men jag kanske har missförstått vad stenkista är.
 
Claes Sörmland
Ett grusdike ser ut så här i genomskärning.

Schematisk genomskärning av ett grusdike med perforerat dräneringsrör omgivet av makadam.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Man gräver diken i gräsmattan och lägger perforerade dräneringsrör i makadam (eller naturgrus) med markduk runt och sen återfyller man med leran ovanpå. Sen anlägger man gräsmattan. Dräneringsrören dras med fall 1:100 till rör eller diken som kan ta emot vattnet.

En stenkista är i princip ett hål i marken som har fyllts med stenar. Utrymmet mellan stenarna kan ta emot en viss volym vatten och sen infiltrerar vattnet i marken. I styv lera kan en stenkista vara knepig eftersom lera knappt alls infiltrerar vatten. Men finns det grusigare/sandigare marklager på djupet så kan ma ju gräva så djupt så att vattnet börjar infiltrera. Bor man lågt i landskapet så kan grundvattet ligga för högt och då kan man glömma stenkista. Då behöver vattnet ledas bort med diken och ledningar.
 
  • Gilla
Antwerpen
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Ett grusdike ser ut så här i genomskärning.

[bild]

Man gräver diken i gräsmattan och lägger perforerade dräneringsrör i makadam (eller naturgrus) med markduk runt och sen återfyller man med leran ovanpå. Sen anlägger man gräsmattan. Dräneringsrören dras med fall 1:100 till rör eller diken som kan ta emot vattnet.

En stenkista är i princip ett hål i marken som har fyllts med stenar. Utrymmet mellan stenarna kan ta emot en viss volym vatten och sen infiltrerar vattnet i marken. I styv lera kan en stenkista vara knepig eftersom lera knappt alls infiltrerar vatten. Men finns det grusigare/sandigare marklager på djupet så kan ma ju gräva så djupt så att vattnet börjar infiltrera. Bor man lågt i landskapet så kan grundvattet ligga för högt och då kan man glömma stenkista. Då behöver vattnet ledas bort med diken och ledningar.
Jag tror dessvärre att vår situation beskrivs i slutet av ditt inlägg. Ska kolla om vi har nån bättre jord under leran och testa nån sorts fylld grusgrop. Ska också höja nivån på singeln högst upp sen när gropen är fylld. Gör ju inget om det ligger och skvalpar tre centimeter under så länge ovanskiktet är torrt.
 
Claes Sörmland
Antwerpen Antwerpen skrev:
Jag tror dessvärre att vår situation beskrivs i slutet av ditt inlägg. Ska kolla om vi har nån bättre jord under leran och testa nån sorts fylld grusgrop. Ska också höja nivån på singeln högst upp sen när gropen är fylld. Gör ju inget om det ligger och skvalpar tre centimeter under så länge ovanskiktet är torrt.
Vad är det för typ av radhusområde? Normalt finns en kommunal dagvattenanläggning där du kan ansluta takavvattning och dräneringsrör.

På senare tid har okunniga gatukontor i vissa kommuner inte skött sitt uppdrag och låtsas som att det går att sköta med lokalt omhändertagande av dagvattnet genom infiltration i trädgårdarna. Men det kan naturligtvis inte fungera där marken är styv lera. Det är en lösning för grusig och sandig mark.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Vad är det för typ av radhusområde? Normalt finns en kommunal dagvattenanläggning där du kan ansluta takavvattning och dräneringsrör.

På senare tid har okunniga gatukontor i vissa kommuner inte skött sitt uppdrag och låtsas som att det går att sköta med lokalt omhändertagande av dagvattnet genom infiltration i trädgårdarna. Men det kan naturligtvis inte fungera där marken är styv lera. Det är en lösning för grusig och sandig mark.
Radhus från 70-tal, samfällighet. Kommunen förordar eget omhändertagande av dagvattnet så vi har inte kollat alternativ där. Kanske är värt ett försök :) Tack för svar!
 
Claes Sörmland
Antwerpen Antwerpen skrev:
Radhus från 70-tal, samfällighet. Kommunen förordar eget omhändertagande av dagvattnet så vi har inte kollat alternativ där. Kanske är värt ett försök :) Tack för svar!
Är det 70-tal så finns det nästan garanterat en lösning för dagvattenhanteringen i området. Huset är troligen dränerade med tegelrör som ligger i sandgravar och påkopplade på något system som samfälligheten äger. Troligen leds det hela till kommunens dagvattensystem eller om detta var lantligt när det byggdes. Ute på landet var ju lösningarna öppna diken eller lokala stenkistor.

Begär ut alla bygglovs- och planhandlingar för husen från kommunen (det är offentlig handling) så dyker det kanske upp en ritning på dagvattensystemet. Kontakta också kommunens gatuavdelning så kan de upplysa om hur verksamheten för dagvattnet ser ut i området. Annars borde det ju finnas i samfällighetens arkiv. Eller prata med en gubbe som bott där från början som troligen heter Sven (enligt @Jiji som tydligen jobbar med dessa frågor: https://www.byggahus.se/forum/threa...pp-korsar-var-tomt.407005/page-2#post-4091678). Han vet var ledningarna är dragna.
 
Redigerat:
  • Gilla
Antwerpen
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Är det 70-tal så finns det nästan garanterat en lösning för dagvattenhanteringen i området. Huset är troligen dränerade med tegelrör som ligger i sandgravar och påkopplade på något system som samfälligheten äger. Troligen leds det hela till kommunens dagvattensystem eller om detta var lantligt när det byggdes. Ute på landet var ju lösningarna öppna diken eller lokala stenkistor.

Begär ut alla bygglovs- och planhandlingar för husen från kommunen (det är offentlig handling) så dyker det kanske upp en ritning på dagvattensystemet. Kontakta också kommunens gatuavdelning så kan de upplysa om hur verksamheten för dagvattnet ser ut i området. Annars borde det ju finnas i samfällighetens arkiv. Eller prata med en gubbe som bott där från början som troligen heter Sven (enligt @Jiji som tydligen jobbar med dessa frågor: [länk]). Han vet var ledningarna är dragna.
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Är det 70-tal så finns det nästan garanterat en lösning för dagvattenhanteringen i området. Huset är troligen dränerade med tegelrör som ligger i sandgravar och påkopplade på något system som samfälligheten äger. Troligen leds det hela till kommunens dagvattensystem eller om detta var lantligt när det byggdes. Ute på landet var ju lösningarna öppna diken eller lokala stenkistor.

Begär ut alla bygglovs- och planhandlingar för husen från kommunen (det är offentlig handling) så dyker det kanske upp en ritning på dagvattensystemet. Kontakta också kommunens gatuavdelning så kan de upplysa om hur verksamheten för dagvattnet ser ut i området. Annars borde det ju finnas i samfällighetens arkiv. Eller prata med en gubbe som bott där från början som troligen heter Sven (enligt @Jiji som tydligen jobbar med dessa frågor: [länk]). Han vet var ledningarna är dragna.
tusen tack för bra svar!
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.