diffusionsspärr + tätskikt

[phulden]

När det kommer till badrums ytterväggar där man har risk att få dubbla tätskikt; Gummimembran och ÅB-plast folie. Bör man istället använda ett bromsande skikt Halotex D50, som gör att fukten kan "andas" ut genom konstruktionen.

Jo men om man nu har ett tätskikt i form av gummimembran så behöver man ju inte ha en diffusionsspärr. Men det kanske inte funkar med prefab?

Det finns ju ingen vits med ÅB-folien. Vad jag förstår så finns den där för att förhindra att varm och fuktig luft diffunderar ut i isoleringen främst på vintern och att isoleringen blir fuktig och därmed slutar isolera. Rätt?

Det låter som om dessa "Goretex"-liknande produkter kan vara väldigt dyra...?

 

[phulden]

Jag har pratat med Tartan och enligt min mening verkar han vara en man som både har snickarerfarenhet under många år och dessutom en teoretisk förståelse för fuktmekanismerna (jag är själv civilingenjör i fysik så jag tycker jag har lite koll på naturlagarna iallafall). Tack för hjälpen Tartan!

Hursomhelst så har jag nu pratat med snickaren och han menar att man ju faktiskt har en luftspalt bakom gipsen som mynnar i intilliggande rum och därför får bort fukt och det kan han ju ha en viss poäng med. Men, eftersom gipsen är ditsatt, men ej våtrumstätskiktet, så kommer jag borra några hål för att punktera diffspärren.

Tartan förresten, finns det cementbaserade skivor som inte är så hiskeligt dyra som t.ex. Minerit? Jag menar det är ju en faktor 10 mot gips.

 

[halotex]

phulden, jag kan informera dig om att vi bygger med plastfolien för att särskilja de två fukt värden som vi har. RF ute som allt som oftast är lägre än vår RF inomhus. Varför det är så viktigt att denna inre skärm är helt tät beror på daggpunken som vi har i vår konstruktion. Genom att plastfolien är tät så bygger vi med det tankesättet att vi låter fukten transporteras via vår mekanska ventilation osv. Om vi punkterar denna skärm (plastfolie) så finns detta än överhängande risk för att fuktkonvektion uppstår. Alltså en process styrd av lufttryckts skillnader. Fukt som vi alla vet vill inget heller än att kondesera för att åter ta sin ursprunliga form, flytande. Det har funnit en helt del teorier i detta ämne, dubbla tätskickt i badrums ytterväggen. Men de lärda har aldrig kunna enats om hur vi skall bygga vid dessa områden. Genom att bygga med ett diffusions öppet membran så tillåter vi fukten att vandra genom kostruktionen på ett kontrollerat sätt, men vi säkrar konstuktionen från konvektionen. Dyker vi än djupare i detta område så tvcker jag att du skall kolla vilket ånggenomgångsmotstånd ditt gummi membran håller, det är sedan länge känt att vi måste upp i ett motstånd på över 2 milj s/m x 10/3 för att det skall vara klassat som ångtät.

 

[halotex]

Priset på att bygga med gortex liknade produker. Dyrt? Du behöver bara ha detta på din badrums yttervägg.

Säg att du har en yttervägg som är 5 m bred, 2,40 m hög vilket gör 12 kvm av detta och den kostar runt 25 kr/kvm så blir detta en kostnad på 300 kr. Är detta för dyrt för de fördelar som den alstrar?

 

[halotex]

Ni kan även ta del i Statens Provnings......egna forsknings rapport.


http://www.sabo.se/Teknik_Filer/Diffsparrochtatskikt.pdf

Lycka till!

 

[halotex]

Ta och rita upp ett badrum i plan och studera anslutningen i detalj vid mellanväggar/ytterväggar samt i sektion vid golv/tak innan du ger för långtgående rekommendationer om att utesluta/ta bort diff.spärr/plastfolien i ytterväggarna eller sätta bef. sådan ur funktion genom att punktera den.

Det kloka är istället att bygga en ny innervägg med luftspalt mot ytterväggen och låta diffspärren vara hel i ytterväggen. Då blir inte hygroskopiskt material inneslutet mellan två tätskikt.

låter som en väldigt dyr lösning, när man kan använda diffusionöppen plast istället?

 

[phulden]

Haloman, du kan säkert en hel del om detta, det är jag övertygad om. Men, för mig låter det lite grann som om du talar i egen sak (du kallar dig Haloman och propagerar för Halotex - låter som en ÅF för Mataki?).

Om man sedan försöker bryta ner det du säger:

phulden, jag kan informera dig om att vi bygger med plastfolien för att särskilja de två fukt värden som vi har. RF ute som allt som oftast är lägre än vår RF inomhus.

OK, visst, ialllafall på vintern.

Varför det är så viktigt att denna inre skärm är helt tät beror på daggpunken som vi har i vår konstruktion.

Jag skulle vilja säga att det beror på att förhindra diffusion, daggpunkten är den punkt där tryck och temperatur är sådant att gas kondenserar.

Genom att plastfolien är tät så bygger vi med det tankesättet att vi låter fukten transporteras via vår mekanska ventilation osv.

Japp

Om vi punkterar denna skärm (plastfolie) så finns detta än överhängande risk för att fuktkonvektion uppstår. Alltså en process styrd av lufttryckts skillnader.

Ja och nej. Jag vet inte vad du menar med fuktkonvektion. Konvektion för mig är vad man i dagligt tal kallar "varm luft stiger uppåt". Jag skulle vilja påstå att om man punkterar plastfolien så finns en överhängande risk att diffusion av fuktig luft uppstår. Diffusion är dock inte (som många tror) en process styrd av tryckskillnader utan  rent statisktisk strävan av naturen att öka sin entropi. Du kan ha två rum med exakt samma tryck och temperaturer fast med två olika fuktkvoter och med ett membran som tillåter ångvandring. Efter ett tag kommer de två rummen ha samma fuktkvot.

Fukt som vi alla vet vill inget heller än att kondesera för att åter ta sin ursprunliga form, flytande.

Inte vad jag vet iallafall. Vad menar du? Vatten vill inget hellre än att förångas om tryck och temperatur är de rätta. Fukt och vatten har ingen egen vilja, de lyder naturlagarna.

Det har funnit en helt del teorier i detta ämne, dubbla tätskickt i badrums ytterväggen. Men de lärda har aldrig kunna enats om hur vi skall bygga vid dessa områden.

Kan du ge mig några referenser? Vilka är "de lärda" som du nämner?

Genom att bygga med ett diffusions öppet membran så tillåter vi fukten att vandra genom kostruktionen på ett kontrollerat sätt, men vi säkrar konstuktionen från konvektionen.

Kanske det. Men det var inte det min fråga handlade om från början. Här var det en snickare som ville stänga inne organiskt material mellan två täta skikt och det var det jag frågade om. Genom att punktera det ena skiktet så har vi inte den situationen längre. Det andra skiktet stoppar både mot väta och förhoppningsvis (se nedan) fuktvandring, både genom tryckskillnad och diffusion.

Dyker vi än djupare i detta område så tvcker jag att du skall kolla vilket ånggenomgångsmotstånd ditt gummi membran håller, det är sedan länge känt att vi måste upp i ett motstånd på över 2 milj s/m x 10/3 för att det skall vara klassat som ångtät.

OK. Vad är 2 milj s/m x 10/3? Men om nu snickaren använder ett gängse våtrumssystem, så hoppas iallafall jag att det pallar både för väta och för fukt. Jag får väl undersöka produkten, det har du en poäng i.

Ursäkta min besserwisserton (min pappa säger att jag är född sådan och har det efter mamma), men jag tycker det är svårt att få ett försäljarresonemang slängt i huvudet när vi försöker reda ut vad som gäller. Nu är det snart fotboll. Heja Sverige!

 

[phulden]

Ni kan även ta del i Statens Provnings......egna forsknings rapport.


[länk]

Lycka till!

Tack! Den skall jag läsa.
Mvh phulden

 

[halotex]

Ha, ne är en byggare själv som har övergått till dessa material efter att dels tagit del på de forskarstudier som har dykt upp. Men även för att jag förkortar min egna byggtid. Kan jag bygga rätt, och samtigt bygga snabbare så behöver jag inte övertygas mer.

Hoppas du läser igenom denna artikel, som för mig är skiven är en lärd i ämnet.

http://www.sabo.se/Teknik_Filer/Diffsparrochtatskikt.pdf

Och jag tycker den säger en hel del om ditt frågtecken i saken!

Lycka till!

 

[phulden]

Ha, ne är en byggare själv som har övergått till dessa material efter att dels tagit del på de forskarstudier som har dykt upp. Men även för att jag förkortar min egna byggtid. Kan jag bygga rätt, och samtigt bygga snabbare så behöver jag inte övertygas mer.

Hoppas du läser igenom denna artikel, som för mig är skiven är en lärd i ämnet.

[länk]

Och jag tycker den säger en hel del om ditt frågtecken i saken!

Lycka till!

Nu har jag läst och även pratat med Anders Jansson som författat. Kontentan i SPs undersökning är att det viktigaste är att tätskiktet är tätt (>1 miljon s/m). Då har egentligen plastfoliens vara eller inte vara egentligen längre någon betydelse. Vid otätare material riskerar materialet mellan tätskiktet och PE-folien bli fuktigt, med angrepp som följd om det är organiskt. Detta har man sett (bilder finns i rapporten). Om PE-folien tas bort kan resten av väggkonstruktionen eventuellt angripas, men detta finns inga resultat på ännu.

Det viktigaste är således att man väljer en tätskiktsprodukt som verkligen är tät.

Tack för hjälpen och hoppas att vi har blivit något klokare nu!

 

[CHEMAS]

vart kan man hitta filen igen?

http://www.sabo.se/Teknik_Filer/Diffsparrochtatskikt.pdf

Finns inte längre och har letat på både sp.se och sabo.se utan träff.

 

[wintermania]

Jag skulle också vilja läsa den filen. Jag håller på att plasta mina ytterväggar nu och grubblar fram och tillbaka på om jag ska sätta plast eller inte vid de badrumsväggar (ska kakla dem så småningom) som även är ytterväggar.

Hur ser det ut för tvättstugor förresten, är tätskikt föreskrivet i dessa enligt nya byggreglerna?

 

[Stringfellow Hawke]

phulden, jag kan informera dig om att vi bygger med plastfolien för att särskilja de två fukt värden som vi har. RF ute som allt som oftast är lägre än vår RF inomhus. Varför det är så viktigt att denna inre skärm är helt tät beror på daggpunken som vi har i vår konstruktion. Genom att plastfolien är tät så bygger vi med det tankesättet att vi låter fukten transporteras via vår mekanska ventilation osv. Om vi punkterar denna skärm (plastfolie) så finns detta än överhängande risk för att fuktkonvektion uppstår. Alltså en process styrd av lufttryckts skillnader. Fukt som vi alla vet vill inget heller än att kondesera för att åter ta sin ursprunliga form, flytande. Det har funnit en helt del teorier i detta ämne, dubbla tätskickt i badrums ytterväggen. Men de lärda har aldrig kunna enats om hur vi skall bygga vid dessa områden. Genom att bygga med ett diffusions öppet membran så tillåter vi fukten att vandra genom kostruktionen på ett kontrollerat sätt, men vi säkrar konstuktionen från konvektionen. Dyker vi än djupare i detta område så tvcker jag att du skall kolla vilket ånggenomgångsmotstånd ditt gummi membran håller, det är sedan länge känt att vi måste upp i ett motstånd på över 2 milj s/m x 10/3 för att det skall vara klassat som ångtät.

Känner att jag måste svara dig eftersom du har många grova fel i texten.

Du skriver: RF ute som allt som oftast är lägre än vår RF inomhus

Jaså? Jag har en RF på 96% ute just nu och 40% inomhus.

Du pratar om ånghalten, den är alltid högre inomhus pga tillförd fukt. Den relativa ånghalten varierar däremot. Ute är den hög på vintern och låg på sommaren, inomhus är det motsatt, högt RF (RH) på sommaren och lågt på vintern. Detta eftersom uteluftens låga ånghalt på vintern värms upp väldigt mycket och då får en låg relativ ånghalt (och tvärtom givetvis).



Genom att plastfolien är tät så bygger vi med det tankesättet att vi låter fukten transporteras via vår mekanska ventilation osv. Om vi punkterar denna skärm (plastfolie) så finns detta än överhängande risk för att fuktkonvektion uppstår.

Nu rör du till det igen. Ångspärren i yttervägg används för att inneluften inte ska kondensera mot ett kallare material i den isolerade väggen. Detta fenomen uppträder oavsett om du har ett undertryck eller inte. Undertryck (pga mekansik frånluft) i ett modernt hus förhindrar dock konvektion i de allra flesta fall.

Till trådskaparen: Den konstruktion du beskriver är INTE godkänd. Det är sedan länge känt att man aldrig stänger in material (organiskt) mellan två tätskikt. Gips spelar iofs ingen större roll.