Denna beskrivning kan ej ligga till grund för talan enligt Jordabalken
Kanske en dum fråga...
Betyder rubriktexten, som man ser i diverse försäljningsannonser, samma sak som friskrivningsklausul.
Betyder rubriktexten, som man ser i diverse försäljningsannonser, samma sak som friskrivningsklausul.
Jag skulle tro att det betyder att det inte lämnas några garantier att beskrivningen stämmer överens med verkligheten. Alltså, om det efter köpet visar sig att badrummet inte alls är renoverat 2005 som det stod i beskrivningen, utan 1995, då kan man inte använda beskrivningen som underlag för att få kompensation för detta.
I praktiken, kolla allt som står i beskrivningen, och om något är viktigt, se till att det står med i kontraktet i stället.
I praktiken, kolla allt som står i beskrivningen, och om något är viktigt, se till att det står med i kontraktet i stället.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Kan man verkligen friskriva sig för sånt ?
Vissa saker kan man ju inte skriva sig ur s.a.s
Och att en beskrivning inte överensstämmer med verkligheten låter som en sådan sak.
Då skulle jag kunna ljuga till det vid ett bilköp också då ?:
Finfin Volvo 850, funkar perfet. Har bara gått 10 mil. 300 hk (Denna beskrivning kan inte...)
/K
Vissa saker kan man ju inte skriva sig ur s.a.s
Och att en beskrivning inte överensstämmer med verkligheten låter som en sådan sak.
Då skulle jag kunna ljuga till det vid ett bilköp också då ?:
Finfin Volvo 850, funkar perfet. Har bara gått 10 mil. 300 hk (Denna beskrivning kan inte...)
/K
Tycker iofs att det är en ganska rimlig formulering. I en objektbeskrivning skriver man ju om huset i syfte att spekulanter skall kunna sortera bland de objekt som finns till salu vid ett givet tillfälle. Dvs läsaren av objrektbeskrivningen läser den för att bedömma om detta är ett hus som kan vara intressant.
Om vi dår antar att det står "taket omlagt 1998". Den helt korrekta utsagon kanske skulle vara "förre ägaren sade att den han hade köpt det av påstod att han lagt om taket 1998".
Den korta formen platsar definitivt bättre i en objektbeskrivning än den långa formen som troligen skulle hålla säljaren skyddad när det visar sig att det var 1980 det lades om. Säljaren är troligen själv övertygad om att uppgiften stämmer, men det betyder ju inte att han skall ta ansvar inför andra om riktigheten.
Och den korta formen fyller också bäst det syfte man har med en objektsbeskrivning.
Att då ha med en skrivning som förhindrar att objektsbeskrivningen används för ett syfte den inte skrevs för tycker jag är ganska rimligt och smart. Om man som köpare använder uppgifterna för att kanske göra en grundligare kontroll eller som underlag för utfrågninga av säljaren, då får man kanske veta att uppgiften om taket är andra hands hörsägen. Och man kanske väljer att titta lite grundligare på det, eller så ser man med en ytlig kontroll att uppgiften förefaller stämma (det var verkligen från 1998) och nöjer sig med det.
Om vi dår antar att det står "taket omlagt 1998". Den helt korrekta utsagon kanske skulle vara "förre ägaren sade att den han hade köpt det av påstod att han lagt om taket 1998".
Den korta formen platsar definitivt bättre i en objektbeskrivning än den långa formen som troligen skulle hålla säljaren skyddad när det visar sig att det var 1980 det lades om. Säljaren är troligen själv övertygad om att uppgiften stämmer, men det betyder ju inte att han skall ta ansvar inför andra om riktigheten.
Och den korta formen fyller också bäst det syfte man har med en objektsbeskrivning.
Att då ha med en skrivning som förhindrar att objektsbeskrivningen används för ett syfte den inte skrevs för tycker jag är ganska rimligt och smart. Om man som köpare använder uppgifterna för att kanske göra en grundligare kontroll eller som underlag för utfrågninga av säljaren, då får man kanske veta att uppgiften om taket är andra hands hörsägen. Och man kanske väljer att titta lite grundligare på det, eller så ser man med en ytlig kontroll att uppgiften förefaller stämma (det var verkligen från 1998) och nöjer sig med det.
Jag är helt med på att det kan/bör finnas något sätt att beskriva saker som är så att säga ungefärliga. Fördjupade och tidskrävande undersökningar är ju bortkastad tid om det inte kommer nära en affär.
Men den texten som jag frågade om, det är alltså ingen friskrivning i övrigt, efter köp så gäller t.ex. samma möjlighet att anföra dolda fel och allt annat som hör ett "vanligt" köp till?
Det är alltså endast objektsbeskrivningen som kan vara behäftad med mindre fel.
Men den texten som jag frågade om, det är alltså ingen friskrivning i övrigt, efter köp så gäller t.ex. samma möjlighet att anföra dolda fel och allt annat som hör ett "vanligt" köp till?
Det är alltså endast objektsbeskrivningen som kan vara behäftad med mindre fel.
Åtminstonde som jag skulle tolka det.
OK, tack för svaren, mer svar och förtydliganden är givetvis välkomna (jag menar inte att det varit otydligt hittills... )
Då fortsätter jag med ett sidospår till den ursprungliga frågestälnningen.
Om man köper ett hus, skulle det kunna vara lönt att försöka pruta på priset alt kombinera ett bud, med att samtidigt så "accepterar" man en friskrivningsklausul, alltså rent av föreslår en friskrivning.
Vinsten för säljaren, vilket man givetvis måste förklara nogsamt, är att när affären är klar så är den garanterat klar, det finns inte någon alls risk att det ploppar upp några dolda-fel-diskussioner efteråt.
Vinsten för mig (köparen) skulle då vara ett lägre pris/vunnen budgivning med lägre pris än det högsta budet.
Den här är säkert svår att svara på, för det handlar väl så väldigt mycket om andra människors värderingar, som man väl egentligen inte vet nåt om. Men jag tänkte att det kanske finns någon med erfarenhet av en sådan deal!?
Vad tror ni?
)Då fortsätter jag med ett sidospår till den ursprungliga frågestälnningen.
Om man köper ett hus, skulle det kunna vara lönt att försöka pruta på priset alt kombinera ett bud, med att samtidigt så "accepterar" man en friskrivningsklausul, alltså rent av föreslår en friskrivning.
Vinsten för säljaren, vilket man givetvis måste förklara nogsamt, är att när affären är klar så är den garanterat klar, det finns inte någon alls risk att det ploppar upp några dolda-fel-diskussioner efteråt.
Vinsten för mig (köparen) skulle då vara ett lägre pris/vunnen budgivning med lägre pris än det högsta budet.
Den här är säkert svår att svara på, för det handlar väl så väldigt mycket om andra människors värderingar, som man väl egentligen inte vet nåt om. Men jag tänkte att det kanske finns någon med erfarenhet av en sådan deal!?
Vad tror ni?
Hur många som tar "dolda fel" till rätten är det som vinner? Enligt bekanta som är insatta handlar det inte om flera per år än att man kan räkna dem på ena handens fingrar.
Men, en försäkring för köparen mot dolda fel kostar å andra sidan en slant, och den kan man ju alltid förhandla om, därför att en kunnig köpare inser att det finns inte så mycket att försöka reklamera sedan.
Friskrivningsklausulen används idag lite fel. Enligt vad jag har sett så förekommer den mestadels på hus där säljaren inte vet något om huset, ofta ett dödsbo eller en avstyckad bondgård som stått tom en längre tid. Jag tycker att det är lite synd att juridiska instrument används för något när säljaren rätt upp och ner skulle kunna säga: "Jag vet ingenting om detta hus" istället.
Den som sålde huset till oss tecknade en försäkring mot dolda fel, och jag var på väg att säga till honom att han gärna fick sälja med friskrivningsklausul istället, och så prutar vi på köpeskillingen med motsvarande peng. Men, jag förstod samtidigt att mäklaren tjänar en bra slant på detta, och eftersom han var oerhört juste, så lät jag bli.
Men, en försäkring för köparen mot dolda fel kostar å andra sidan en slant, och den kan man ju alltid förhandla om, därför att en kunnig köpare inser att det finns inte så mycket att försöka reklamera sedan.
Friskrivningsklausulen används idag lite fel. Enligt vad jag har sett så förekommer den mestadels på hus där säljaren inte vet något om huset, ofta ett dödsbo eller en avstyckad bondgård som stått tom en längre tid. Jag tycker att det är lite synd att juridiska instrument används för något när säljaren rätt upp och ner skulle kunna säga: "Jag vet ingenting om detta hus" istället.
Den som sålde huset till oss tecknade en försäkring mot dolda fel, och jag var på väg att säga till honom att han gärna fick sälja med friskrivningsklausul istället, och så prutar vi på köpeskillingen med motsvarande peng. Men, jag förstod samtidigt att mäklaren tjänar en bra slant på detta, och eftersom han var oerhört juste, så lät jag bli.
Ja mina funderingar kring detta kom när jag insåg att det tecknas "dolt fel-försäkring" titt som tätt. Dels läste jag om det här i forumet, dels hade det hus som ett par vänner till mig just köpt sådan försäkring.
Då tänkte jag att så sällan som det ändå verkar vara att någon får rätt i dolt fel, samt att det ändå måste vara rätt besvärande att hålla på och "tjafsa" om sådant i efterhand samt att försäkringen också kostar en slant... så, ja precis, ni förstod vartåt jag ville komma.
Då tänkte jag att så sällan som det ändå verkar vara att någon får rätt i dolt fel, samt att det ändå måste vara rätt besvärande att hålla på och "tjafsa" om sådant i efterhand samt att försäkringen också kostar en slant... så, ja precis, ni förstod vartåt jag ville komma.
Swetrot, säljarens ev. kunskap om huset eller om fel i huset har ingen som helst betydelse för bedömmningen av om ett fel kan ersättas som dolt eller ej.
I fallet med dödsbo som säljer så kan en köpare normalt inte få ersättning för dolda fel, efterssom dödsboet skiftas och upphör att existera efter försäljningen. Det är svårt (omöjligt?) att kräva arvingarna. Därför skriver man ofta in en friskrivning, som ett förtydligande.
I fallet med dödsbo som säljer så kan en köpare normalt inte få ersättning för dolda fel, efterssom dödsboet skiftas och upphör att existera efter försäljningen. Det är svårt (omöjligt?) att kräva arvingarna. Därför skriver man ofta in en friskrivning, som ett förtydligande.
Den är i mitt tycke för oprecis för att gälla som friskrivning.