23 780 läst ·
71 svar
24k läst
71 svar
Delad ekonomi - bästa sättet?
Om jag bara läser som du skriver, känner jag att du är ute och cyklar, men, om jag försöker förstå vad du menar så blir det inte fullt så illa.M Markarbetaren skrev:Jo men grejen är väl att man kan ha gemensam ekonomi men om det skiter sig så känns det ju lite obehagligt om den andre plötsligt ska göra anspråk på en aktieportfölj på 30Msek som jag vill minnas att prinsessan hade. Kungabarnen brukar inte ha nån större inkomst av tjänst och 30Msek i kvalitetsaktier avkastar säkert runt 3Msek om året och även dessa pengar känns ju märkligt att dela mig sig av vid en separation.
Sedan ska man inte stirra sig blind på ett papper. Jag behöver inte gå längre än till mig själv. Även om vi genom papper likt detta har reglerat vad som gäller vid en separation så lever man ju knappast sina liv efter det. Jag tjänar mer än min äkta hälft och jag har köpt bil som hon brukar för 250K, båt för 300K som jag betalat och betalar allt löpande för, men som är familjens fritidsintresse, när vi senast åkte utomlands hela familjen betalade jag allt osv. Att sedan jag står som ägare och får behålla sakerna vid en separation, ja det är väl inga konstigheter. Hon har aldrig klagat och jag skulle nog i ärlighetens namn inte heller gjort det om jag tjänade lite mindre än min äkta hälft och hon stod för så mycket.
Som jag skrivit innan så känns det mest rättvist att ingen ska vinna på en separation. Annars blir det ju lite som att äta kakan och ha den kvar.
Vad jag har funderingar över är;
- om ni har gemensamma barn, vem tog lönebortfallet och var hemma med dem?
- sakerna du räknar upp att du köpt och någon annan brukat dem, varför skall du ha dem vid en separation?
- att aldrig klagat innebär inte att man är överens, vilket jag trott att de flesta har vetskap om.
- jag säger inte att du har rätt, jag tycker att du har fel, inte enormt jätte fel, men fel har du enligt min syn på saken.
- tråden har spårat ur, javisst, välkomna till att vi inte är lika i tanke och funktion (borde vara rätt uppenbart vid detta laget att människor är olika).
- vad har jag för rätt att tycka att du har fel?
Så summa summarum, du får göra som du vill så länge din respektive är med på det, när det inte är okej längre brukar det visa sig.
Vi hade inte/aldrig gjort som ni, men det gör inte mig/oss bättre på något vis, så med denna rappakalja jag kanske skriver, tycker jag att det låter bra att ni är överens.
Mvh P-A
Vi har 2 barn. Med första barnet var min fru hemma 1 år, med det andra barnet var hon hemma ett år och jag 5 månader. Sedan jobbade hon 75% ett år.P Pagno skrev:Om jag bara läser som du skriver, känner jag att du är ute och cyklar, men, om jag försöker förstå vad du menar så blir det inte fullt så illa.
Vad jag har funderingar över är;
- om ni har gemensamma barn, vem tog lönebortfallet och var hemma med dem?
- sakerna du räknar upp att du köpt och någon annan brukat dem, varför skall du ha dem vid en separation?
- att aldrig klagat innebär inte att man är överens, vilket jag trott att de flesta har vetskap om.
- jag säger inte att du har rätt, jag tycker att du har fel, inte enormt jätte fel, men fel har du enligt min syn på saken.
- tråden har spårat ur, javisst, välkomna till att vi inte är lika i tanke och funktion (borde vara rätt uppenbart vid detta laget att människor är olika).
- vad har jag för rätt att tycka att du har fel?
Så summa summarum, du får göra som du vill så länge din respektive är med på det, när det inte är okej längre brukar det visa sig.
Vi hade inte/aldrig gjort som ni, men det gör inte mig/oss bättre på något vis, så med denna rappakalja jag kanske skriver, tycker jag att det låter bra att ni är överens.
Mvh P-A
En dyr bil är för mig lite av lyxkonsumtion. Jag kan inte se varför jag ska betala den till 100% och sedan ge bort 50% om vi separerar.
Båten är från början mitt intresse som mynnat ut i en större båt där jag betalar allt. Även här har jag svårt att se varför hon skulle ha 50% vid skillsmässa.
Det är svårt att nyansera det skrivna ordet på ett forum. Det blir ju lite av vad betraktaren gör det till. Om jag vänder på det och skriver att jag tjänar typ 4K netto mer än henne per månad och att jag har mindre pengar över varje månad när jag har betalat allt för 2 bilar utom hennes bensin, båt med båtplats, försäkring osv., känns det mera rimligt då?
Men hon har ju bara skrivit under med förnamn ju. Det kan ju inte vara giltigt.M Markarbetaren skrev:
M Markarbetaren skrev:Jo men grejen är väl att man kan ha gemensam ekonomi men om det skiter sig så känns det ju lite obehagligt om den andre plötsligt ska göra anspråk på en aktieportfölj på 30Msek som jag vill minnas att prinsessan hade. Kungabarnen brukar inte ha nån större inkomst av tjänst och 30Msek i kvalitetsaktier avkastar säkert runt 3Msek om året och även dessa pengar känns ju märkligt att dela mig sig av vid en separation.
Sedan ska man inte stirra sig blind på ett papper. Jag behöver inte gå längre än till mig själv. Även om vi genom papper likt detta har reglerat vad som gäller vid en separation så lever man ju knappast sina liv efter det. Jag tjänar mer än min äkta hälft och jag har köpt bil som hon
Oavsett hur man lägger upp föräldrapenningen så förlorar den som har varit hemma, både pensionsgrundande och nettoinkomsten, samma om en studerar, vart jag vill komma är att det inte finns någon mall som passar alla förhållanden.M Markarbetaren skrev:Vi har 2 barn. Med första barnet var min fru hemma 1 år, med det andra barnet var hon hemma ett år och jag 5 månader. Sedan jobbade hon 75% ett år.
En dyr bil är för mig lite av lyxkonsumtion. Jag kan inte se varför jag ska betala den till 100% och sedan ge bort 50% om vi separerar.
Båten är från början mitt intresse som mynnat ut i en större båt där jag betalar allt. Även här har jag svårt att se varför hon skulle ha 50% vid skillsmässa.
Det är svårt att nyansera det skrivna ordet på ett forum. Det blir ju lite av vad betraktaren gör det till. Om jag vänder på det och skriver att jag tjänar typ 4K netto mer än henne per månad och att jag har mindre pengar över varje månad när jag har betalat allt för 2 bilar utom hennes bensin, båt med båtplats, försäkring osv., känns det mera rimligt då?
Själv så har vi lite tvärt om mot er, jag var hemma med barnen längre än modern, vi gör våra val som passar bäst för stunden, då gäller det att komma ihåg det om man går isär.
Hur som helst så handlar inte tråden, från början, om vem som gjort vad, men det var jag som frågade dig, tack för svaret.
Mvh P-A
Ja vi gör nog alla lite olika beroende på vilken situation man befinner sig i. När jag gick hemma 5 månader så hade jag 0kr i inkomst samtidigt som min fru tog ut föräldrapenning. Vem som är förlorare i den ekvationen vet jag inte, men jag misstänker mig själv..P Pagno skrev:Oavsett hur man lägger upp föräldrapenningen så förlorar den som har varit hemma, både pensionsgrundande och nettoinkomsten, samma om en studerar, vart jag vill komma är att det inte finns någon mall som passar alla förhållanden.
Själv så har vi lite tvärt om mot er, jag var hemma med barnen längre än modern, vi gör våra val som passar bäst för stunden, då gäller det att komma ihåg det om man går isär.
Hur som helst så handlar inte tråden, från början, om vem som gjort vad, men det var jag som frågade dig, tack för svaret.
Mvh P-A
OT:
Sedan, precis som jag skrev tidigare, så är det svårt att få en nyanserad bild om man inte har alla fakta. Jag vill inte sitta här och berätta mina memoarer men kortfattat så hade min fru skulder när vi träffades, som jag hjälpte henne med. Hon hade ett jobb som inte krävde någon utbildning, dvs. väldigt lågavlönad. Jag har inte heller haft några stora inkomster genom arbete, men ett arv och ett för mig brinnande aktieintresse har gjort att vi har det ganska bra idag. Vi bor i ett område som vi aldrig skulle haft råd att flytta till med våra löner. Sedermera har min fru även fått upp sin lön genom jobb-byte, så nu skiljer det sig inte så mycket mellan oss.
Sett till vad respektive part hade när vi träffades så är vi båda nöjda med vårt upplägg. Min fru nästan skämdes lite på jobbet när hon berättade vart hon bodde första gången och frågan var nästan alltid, "vad jobbar din man med?". Vem som äger vad på pappret struntar hon i totalt. Men nästa gång vi byter bil så kanske hon vill stå som ägare till den, det har jag inga problem med.
Det som är problemet är att du skriver jag betalar till inte vi. Och i ett förhållande är det VI inte jag jag jag.M Markarbetaren skrev:Vi har 2 barn. Med första barnet var min fru hemma 1 år, med det andra barnet var hon hemma ett år och jag 5 månader. Sedan jobbade hon 75% ett år.
En dyr bil är för mig lite av lyxkonsumtion. Jag kan inte se varför jag ska betala den till 100% och sedan ge bort 50% om vi separerar.
Båten är från början mitt intresse som mynnat ut i en större båt där jag betalar allt. Även här har jag svårt att se varför hon skulle ha 50% vid skillsmässa.
Det är svårt att nyansera det skrivna ordet på ett forum. Det blir ju lite av vad betraktaren gör det till. Om jag vänder på det och skriver att jag tjänar typ 4K netto mer än henne per månad och att jag har mindre pengar över varje månad när jag har betalat allt för 2 bilar utom hennes bensin, båt med båtplats, försäkring osv., känns det mera rimligt då?
Det är det som för mig är ett förhållande att man blir ett vi.
Det är det som skrämmer mig mest i denna tråd är ordet jag jag jag.
Är nog bara så enkelt att det ur ett beteendeperspektiv och ekonomiska förutsättningar fungerar även med vi. När man t.ex. fikar kan man prata lite med varandra där jag kanske behöver köpa lite kläder och min fru något till hästen, ska någon bil servas, etc. Har man flera fastigheter, fordon, djur, är det alltid något som kostar och även sådant som inte kan planeras. Men hos oss är det alltid vi som gäller.
Men det är stor skillnad på att levt tillsamman sedan man var ung i ett partnerskap/familj eller om man kanske har träffat en ny partner senare i livet och kanske har ett eller flera förhållanden sedan tidigare.
Men det är stor skillnad på att levt tillsamman sedan man var ung i ett partnerskap/familj eller om man kanske har träffat en ny partner senare i livet och kanske har ett eller flera förhållanden sedan tidigare.
Jag inser att jag är otroligt lyckligt lottad som hittat en hustru sedan +20 år som inte ifrågasätter vad jag köper. Och hon upplever nog det samma då jag aldrig ifrågasätter hennes köp.
Jag känner män som är så kuvade hemma att dom i princip måste fråga om dom får handla en dosa snus, fruktansvärt!
Även om man lever i tvåsamhet så måste man vara individuell som människa med vissa saker.
Men vi har alla olika förutsättningar, så jag har full förståelse för att vissa måste "be om lov" för att köpa en ny skruvdragare eller liknande
Jag känner män som är så kuvade hemma att dom i princip måste fråga om dom får handla en dosa snus, fruktansvärt!
Även om man lever i tvåsamhet så måste man vara individuell som människa med vissa saker.
Men vi har alla olika förutsättningar, så jag har full förståelse för att vissa måste "be om lov" för att köpa en ny skruvdragare eller liknande
Nej jag behöver inte fråga om lov och inte frugan heller om alla köp, men hon skulle nog inte bli så glad om jag skulle köpa en skruvdragare till när man nära har tvåsiffrigt.M Markarbetaren skrev:Jag inser att jag är otroligt lyckligt lottad som hittat en hustru sedan +20 år som inte ifrågasätter vad jag köper. Och hon upplever nog det samma då jag aldrig ifrågasätter hennes köp.
Jag känner män som är så kuvade hemma att dom i princip måste fråga om dom får handla en dosa snus, fruktansvärt!
Även om man lever i tvåsamhet så måste man vara individuell som människa med vissa saker.
Men vi har alla olika förutsättningar, så jag har full förståelse för att vissa måste "be om lov" för att köpa en ny skruvdragare eller liknande![]()
Dom männen du pratar om som inte får köpa en dosa snus skulle inte få ett bättre förhållande med delad ekonomi utan där är det inte ekonomiska problem utan något annat.
Bara för att man delar allt så behöver man inte fråga om allt eller hur.
Sen tror jag nog du och din fru skulle ifrågasätta köp som den ena parten inte gillar
Administrator
· Skåne
· 8 667 inlägg
Jag har rensat en del off topic. Har flyttat andra off fopic inlägg som ifrågasätter att ha en delad ekonomi till en egen tråd: https://www.byggahus.se/forum/threa...am-hur-goer-ni-och-foer-och-nackdelar.314747/
/Moderator
/Moderator
Redigerat:
Då så, till ursprungsfrågan: Sambo, 2 barn. Årsbuget innehåller spec på alla fasta utgifter samt erfarenhetsmässig schablon på löpande utgifter. Underhållsplan på hus och fordon vägs in med ganska detaljerade estimat. Där någonstans pratar vi ihop oss om prioriteringar, t ex semesterbudget och ambitionsnivå på sommarprojekt. Uppföljningen är inte mer ingående än att vi summerar kontoutdrag per inköpsställe och redovisar under rimlig kategori. Blir det anmärkningsvärda avvikelser gör vi djupdykningar och försöker lära oss av det.
Min man tyckte att vi behövde ha koll på hur stora våra kostnader var per månad i detalj. Det var startpunkten på en väldigt stor analys av inkomster och utgifter som vi sen uppdaterar vart år. Den har gjort så att vi kan spara mycket mer än som tidigare var fallet då vi har fokus på alla kostnader. Om jag varit sambo så skulle jag använda den än mer då den tydliggör ens hela ekonomi om man vill ta steget så långt som hos oss. Vi har värdesatt alla tillgångar inklusive pensionspengarna dessutom. Balansräkning och resultaträkning fast för hushåll. Jag är ekonom. Skulle man separera gäller väl fortfarande regeln dina och mina pengar och gemensamma tillgångar delas?
Klicka här för att svara