Dela avlopp med granne?
Hej!
Jag ska anlägga enskilt avlopp för hög skyddsnivå. Har fått offert som jag tycker känns realistisk men också (såklart...) lite för hög. Avloppet går enligt leverantören att dela med ytterligare ett hushåll. Vi har också haft lite kontakt med en granne som eventuellt också behöver uppgradera sin avloppsanläggning. Frågan är då ifall det är värt att gå samman och dela på anläggningen? Kostnaden skulle ju bli lägre, men då vi är "lägsta" fastigheten så skulle anläggningen hamna på vår fastighet. Dessutom så finns väl en, kanske obefogad, rädsla att det kan bli krångligt med överenskommelser osv.
Så jag undrar ifall någon av er har liknande erfarenheter eller bra tips på hur man bör tänka? Total besparing skulle väl bli kanske 120 tusen, kanske något mer.
Jag ska anlägga enskilt avlopp för hög skyddsnivå. Har fått offert som jag tycker känns realistisk men också (såklart...) lite för hög. Avloppet går enligt leverantören att dela med ytterligare ett hushåll. Vi har också haft lite kontakt med en granne som eventuellt också behöver uppgradera sin avloppsanläggning. Frågan är då ifall det är värt att gå samman och dela på anläggningen? Kostnaden skulle ju bli lägre, men då vi är "lägsta" fastigheten så skulle anläggningen hamna på vår fastighet. Dessutom så finns väl en, kanske obefogad, rädsla att det kan bli krångligt med överenskommelser osv.
Så jag undrar ifall någon av er har liknande erfarenheter eller bra tips på hur man bör tänka? Total besparing skulle väl bli kanske 120 tusen, kanske något mer.
Hej och välkommen till forumet!malu1820 skrev:
Om man är tvungen av ekonomiska skäl kan jag förstår att man överväger att dela avloppsanläggning, själv skulle jag värdera ett hus med delat VA åtminstonde 100 000kr lägre om jag vore spekulant.
Jag anser att det enda (förutom möjligen åsikter) man ska dela med grannen är tomtgränsen.
Håller verkligen med!
Det är bara att läsa i trådarna när det gäller avlopp och andra delade anläggningar, servitut mm. med fel nyinflyttad granne kan göra livet till ett litet helsike och kanske till slut gör att du själv flyttar...
Rätt grannar inga problem, fel grannar ett antal år senare, katastrof
Det är värt ganska många tusen extra för att man aldrig skall hamna i den sitsen med servitutsbråk i framtiden trots att anläggningen blir dyrare än man har tänkt sig.
---
Med 10 PE storlek på verket så kan du senare i framtiden fullutrusta en attefallstuga med kök, dusch, tvätt och hyra ut den som egen hushåll utan att kommunen kan ha några åsikter om det i avseende avloppets kapacitet. Jag har det tyvärr inte trots en attefallstuga och därför är det inte vatten och avlopp indraget där.
Det är bara att läsa i trådarna när det gäller avlopp och andra delade anläggningar, servitut mm. med fel nyinflyttad granne kan göra livet till ett litet helsike och kanske till slut gör att du själv flyttar...
Rätt grannar inga problem, fel grannar ett antal år senare, katastrof
Det är värt ganska många tusen extra för att man aldrig skall hamna i den sitsen med servitutsbråk i framtiden trots att anläggningen blir dyrare än man har tänkt sig.
---
Med 10 PE storlek på verket så kan du senare i framtiden fullutrusta en attefallstuga med kök, dusch, tvätt och hyra ut den som egen hushåll utan att kommunen kan ha några åsikter om det i avseende avloppets kapacitet. Jag har det tyvärr inte trots en attefallstuga och därför är det inte vatten och avlopp indraget där.
Redigerat:
Dela med EN granne är sällan en framgångssaga men dela med flera där man gör en mer seriös förening eller vad man kallar det har nog större chans att fungera. Minns när en vän blev av med vattnet helt plötsligt för grannen stängde av det. Fanns inga papper på att dom skulle få ta del av grannens brunn så det var bara att borra egen.
Vi delar minireningsverk med en granne. Anläggningen anlades i samband med att två hus byggdes, fem år innan vi köpte det ena huset, så vi var inte med och bestämde det. Nu efter fyra år känner jag att jag ALDRIG vill dela reningsverk igen ifall jag får välja. När vi var nyinflyttade krånglade reningsverket (baga kingspan, välj absolut inte det) heeela tiden. Det var olika felkoder och eftersom grannarna inte är så bra på svenska och teknik så blev min sambo deltids-avloppstekniker. Det vissde sig tillslut efter ph-mätningar mm att felet berodde på att den tekniker som var där och gjorde årlig service ett halvår innan vi flyttade in sänkt dosen flockmedel från 18 till 8 (!!!!) med kommentaren "jag tror inte på flockmedel" (va??). Men fasen vad vi fått greja med filterbyten (fick sen reda på att man kan köra utan), olika felkoder, byta nån givare, byta batteri, byta säkring, massa felsökningar osv.
Det jag tyckt varit irriterande är den här dialogen man måste ha med sin granne hela tiden. Vi har supersnälla grannar så det blir aldrig något tjafs, men det behöver reglbundet stämmas av om något krånglar, att det beställs slamtömning, vem som betalar den o att den andra ska swisha, vem som köper flockmedel och att den andra ska betala, att reningsverket går på vår el och hur mkt grannen ska swish för det varje år, grannen hade problem med lukt så vi delade på kostnaden för en "fläkt" som min sambo monterade osv osv. Jag hade föredragit att ha ett eget både för att slippa allt detta, men även för att slippa ev problem om det flyttar in en ny granne som inte alls är lika villig att betala för sin del av kostnaderna osv.
Ett tips att prova med om verket verka slamma igen med mycket mer slam än förväntat - är att kalka verket med några kilo trädgårdskalk och sedan se hur det fungera närmaste månaden - detta är inte mitt tips utan av en som hade en Baga-easy i någon av trådarna här på BH som gjorde det som en desperat sista insats innan denner tänkte ringa komunen och entreprenöran för att riva bort denna och ersätta med något annat som fungerar...T Trädgårdsokunnig skrev:
Problemet om man har mjukt dricksvatten (som 4 grade dH i mitt fall) att all den syra som bildas när urinens urea blir nitrater + tillsatt flock/fosforbindningsmedel bidrar också med syra när fosforn binds till olöslig förening med järn eller aluminium, att det surar ned pH för mycket om vattnet har för dålig pH-mässig buffringsförmåga (för lite alkalitet)
Detta problem gäller inte bara just BAGA:s verk utan alla minireningsverk, att för låg pH i processkammrarna ger bekymmer pga. att vattnet är för mjukt och har dålig pH-mässig buffringsförmåga.
Det fins också en gilotineffekt att pH kan sjunka fort när den kryper under pH 5,5 (min egna erfarenhet) då när pH blir för lågt så slutar denitrifieringen att fungera, mer nitrater blir kvar och det surar ned vattnet ännu mer, och det verkar också att väldigt låg pH också bromsar ned nedbrytning av slam och den vägen får stor slamtillväxt, mycket mer än beräknat.
Med andra ord att mäta pH i kamrarna och den utgående vattnet är viktigt och i det här fallet rekommenderar jag att man köper en pH-meter med glaselektrod framför att hålla på med pH-indikator-färger som jag gjort i ett par år nu - det fins hyffsat billiga kines pH-metrar för runt 300:- till brevlådan inklusive kalibreringspulver för att göra kalibrerings-buffertlösning.
Några artikel-siffror att söka på för dyliga pH-meter är EZ-9909SP, EZ-9910, C-200, C-600, BLE-9910, BLE-C600, osv. fins i massor av kombinationer på benämningar under olika varunamn men väldigt synbart att det är samma tillverkare i botten.
En sådan pH mätare kanske inte håller mer än 1-2 år innan den börja reagera för trögt, så man får räkna med att köpa en ny sådan då och då, även professionella dyra pH-glaselektroder har begränsad hållbarhet.
Förutom att kunna mäta pH, bör man välja versionen som också inkluderar 'ORP' (mäter lösningens red-ox förhållande) - med ORP kan man få en uppfattning om kammaren arbetar tillräkligt syresatt (oxidation av urea/ammonium till nitrit/nitrat (+150 - +300 mV) , arbetar i brist på syre men inte helt syrefritt (denitrifieringskammaren/steget, -100 - +100 mV) eller helt syrefritt (jäsning av metangas och bildning av svavelväte och skapar mycket av avloppsdoften som 3-kammarbrunn, samlingstankar för avlopp eller en död slambädd i en minireningsverk för att luftpumpen inte fungerat en tid (-300 mV - -600 mV, brukar förvisso inte missas med näsan heller...). För poolvatten bör man mäta ORP +600 - +650 mV vid korrekt klorering/bromering eller med väteperoxid, vid den nivå så oxideras bakteriers membran sönder rent fysisk att av oxidativa trycket i vattnet och därmed desinfekterande.
ORP är något jag fortfarande lär mig att förstå, men har redan löst ett 'skumt fel' när nitriterna ökade raskt i verket och jag kunde inte se orsaken varför, för den andra gången den här året, och visade sig att luftningskammaren arbetade i samma syrennivå trots full genombubbling som normalt kan hittas i denitrifieringskammarens syrefattiga slam (+30 mV) - med andra ord var det något som åt väldigt mycket syre så att nitriten inte kunde oxideras till nitrat pga. syrebrist i luftningskammaren
2 dygns kontinuerlig luftning så försvann problemet och nitritnivån försvann nästa helt och nitratnivån återgick till förväntad nivå efter en tid, dock vet jag fortfarande inte vad som hamnade i minireningsverket som krävde så mycket syre att inte ens luftningen räckte med ordinarie programmet.
Redigerat: