Contura Futura - fattas det en del?
Har en underbar pjäs i vardagsrummet som jag är väldigt taggat att få börja använda, har alltså aldrig eldat i den själv ännu.
Den har man kopplat spirorör till och dragit till olika rum i huset, intressant!
Nog om det, hittade en gammal beskrivning till den på nätet;
https://www.contura.eu/download/18.3bef29f616794a4c8cbab77/1552551753722/iav_Contura_Futura.pdf
Tyvärr så finns inte delen jag är osäker på som ser ut att ha suttit i den med på just den beskrivningen.
Men nog ska det sitta något här;
Vad kan det tänkas vara? Och hur gör man med askan? Finns ingen ask låda, och vad är det för hål där bak? Ska röken och värmen gå neråt och uppåt? Hur kan det fungera?
Den har man kopplat spirorör till och dragit till olika rum i huset, intressant!
Nog om det, hittade en gammal beskrivning till den på nätet;
https://www.contura.eu/download/18.3bef29f616794a4c8cbab77/1552551753722/iav_Contura_Futura.pdf
Tyvärr så finns inte delen jag är osäker på som ser ut att ha suttit i den med på just den beskrivningen.
Men nog ska det sitta något här;
Vad kan det tänkas vara? Och hur gör man med askan? Finns ingen ask låda, och vad är det för hål där bak? Ska röken och värmen gå neråt och uppåt? Hur kan det fungera?
Såg denna träd nu. Behöver du fortfarande hjälp? Jag kan fotografera min som är en exakt likadan modell.G Ganescha skrev:
Jag vet inte vad som är roster, hittar inte det på min ritning heller?
Förklara gärna, jag kanske saknar någon del?
Plockade i alla fall ut fläkten för första gången (har bott här i snart 10år).
Den hade ett "pipande" ljud, och det visade sig att den var full i damm, men även en plastfolie hade sugits in.
Sprejade lite olja mot lagringen, och nu är den nästan ljudlös.
På firman "Eldkraft" hittade jag även den plåt som benämns "rökgashylla" på ritningen (bilden nedan), min var helt slut.
Den nya är betydligt i kraftigare plåt, men var lite väl tajt, jag fick slipa till några hörn med rondellen.
Men nu är vi nog klara för vintern.
Det som fattas nu är listen runt luckan, men den fanns också hos "Eldkraft", så den ska dit vid tillfälle.
Förklara gärna, jag kanske saknar någon del?
Plockade i alla fall ut fläkten för första gången (har bott här i snart 10år).
Den hade ett "pipande" ljud, och det visade sig att den var full i damm, men även en plastfolie hade sugits in.
Sprejade lite olja mot lagringen, och nu är den nästan ljudlös.
På firman "Eldkraft" hittade jag även den plåt som benämns "rökgashylla" på ritningen (bilden nedan), min var helt slut.
Den nya är betydligt i kraftigare plåt, men var lite väl tajt, jag fick slipa till några hörn med rondellen.
Men nu är vi nog klara för vintern.
Det som fattas nu är listen runt luckan, men den fanns också hos "Eldkraft", så den ska dit vid tillfälle.
Tack. Dom verkar inte vara helt lika ändå, lite svårt att se på bilden men har du en öppning längst ner inne i eldkammaren? På min ska det sitta en ett galler snett neråt som man lägger veden på, sen ska man stänga luckan och röken ska liksom gå neråt. Det ska även sitta en glaslucka innanför den stora luckan.
Det första är att kolla med sotaren att eldstaden är eldningsbar och inte har eldningsförbud - det kan börja med att de måste göra en brandskydd och täthetskontroll av eldstaden innan du får börja elda i den om det inte är gjort senaste 6 år tillbaka.
Ser nästa ut som en 'öppen spis' utan rost alls, men här en glaslucka framför också. då är det tänkt att veden skall brinna på den askan som bildas med tiden (och skyddar stenarna nedåt) - dvs. veden skall brinna på en lagom tjock lager med aska hela tiden och inte sopas ut komplett som i bilden och den vägen förlänger stenarnas hållbarhet från hettan i glöden.
Det finns tydligen en form av luftinsläpp på luckans underkant när glasluckan är stängd, är den styrbar ? - ser man sotet på glaset så verkar det inte brunnit helt rent och man ser spåren av luftströmmarna som läckt in.
Ett tips att prova med att rengöra glaset är att ta koncentrerad (grumme)såpa på bit hushållspapper och gno på sotet och tjäran på glaset, vänta kort stund och sedan putsa av ytan såpan med sotet med en ny hushållspapper och sedan varv till med blötlagd hushållspapper få bort det sista av kvarvarande såpan och sedan ytterligare varv med fuktig och torr hushållspapper för att få det helt klart och torrt.
Jag förstärkte min såpa med att röra i 1 gram NaOH (kaustiksoda) i en tesked med vatten tills det är helt upplöst och sedan tillsatte det i 2 dl såpa under intensiv omrörning - viskositeten kan höjas mycket och det blir 'slime'-aktigt och grått och med massa skum i - låt det stå i en glasburk med lock i 1-2 dygn så försvinner skummet men det kan fortfarande vara ganska styvt, som kall sirap. - eftersom jag har elektronisk pH-mätare så siktar jag på pH 13, vilket motsvarar 0,1 mol/l OH⁻ om det var löst i bara vatten.
Olika såpor har olika egenskaper så man får experimentera med olika mängd tillsats NaOH för att nå pH 13, tex. golvsåpa av sojaolja behövde man 4 gram NaOH på 2 dl innan man nådde pH 13 och den är temperaturkänslig att det blir vit när man går under 22,3 grader C och separerar sig när man närmar sig 18 grader och måste röras om duktigt igen för att homogeniseras igen vid temperatur bit över 22 grader för att bli som innan, medans biltemas gamla såpa (den var tjockare innan de bytte till dagens som påminner mycket om Grummes såpa) med 1 gram NaOH på 2 dl påverkas inte något av temperatursänkningen, förutom att den fortfarande har hög viskositet. Det handlar om vilka fettsyror som ingår i såpan i dess beteende senare över tex. temperatur.
Varför jag höjer pH med lite kaustiksoda inblandad i såpan är att jag märker att lösbarhet av förångad och avsatt tjära på kaminglaset ökar dramatiskt med höjd pH från såpans normala ca pH 10,5. det går inte att höja alls lika lätt med tex. natriumsoda, och den har ett stopp redan vid 12,3 pH när det är mättad lösning.
Kaminglaset har aldrig varit så ren som den är nu, och dessutom väldigt lätt att få ren utan att gno speciellt hårt och man funderar på varför man inte provat detta tidigare när man försökt med fuktad aska på tidningspapper, med tvålstålull, med CIF cream etc.
Förmodligen går denna såpa med lite NaOH löst att också användas på ugnsglas och rengöring av ugn, grillgaller etc. så länge det som sitter fastbränt har en ursprung av biologiskt material.
Slutligen - denna blandning med lite NaOH är alkalisk och ger sig på fingarna/hud tämligen fort om det inte sköljs av snabbt - så använd diskhandskar eller engångshanskar och använd skyddsglasögon mot eventuell stänk, även om det inte är alls lika stark som när man hanterade propplösare förr.
Ser nästa ut som en 'öppen spis' utan rost alls, men här en glaslucka framför också. då är det tänkt att veden skall brinna på den askan som bildas med tiden (och skyddar stenarna nedåt) - dvs. veden skall brinna på en lagom tjock lager med aska hela tiden och inte sopas ut komplett som i bilden och den vägen förlänger stenarnas hållbarhet från hettan i glöden.
Det finns tydligen en form av luftinsläpp på luckans underkant när glasluckan är stängd, är den styrbar ? - ser man sotet på glaset så verkar det inte brunnit helt rent och man ser spåren av luftströmmarna som läckt in.
Ett tips att prova med att rengöra glaset är att ta koncentrerad (grumme)såpa på bit hushållspapper och gno på sotet och tjäran på glaset, vänta kort stund och sedan putsa av ytan såpan med sotet med en ny hushållspapper och sedan varv till med blötlagd hushållspapper få bort det sista av kvarvarande såpan och sedan ytterligare varv med fuktig och torr hushållspapper för att få det helt klart och torrt.
Jag förstärkte min såpa med att röra i 1 gram NaOH (kaustiksoda) i en tesked med vatten tills det är helt upplöst och sedan tillsatte det i 2 dl såpa under intensiv omrörning - viskositeten kan höjas mycket och det blir 'slime'-aktigt och grått och med massa skum i - låt det stå i en glasburk med lock i 1-2 dygn så försvinner skummet men det kan fortfarande vara ganska styvt, som kall sirap. - eftersom jag har elektronisk pH-mätare så siktar jag på pH 13, vilket motsvarar 0,1 mol/l OH⁻ om det var löst i bara vatten.
Olika såpor har olika egenskaper så man får experimentera med olika mängd tillsats NaOH för att nå pH 13, tex. golvsåpa av sojaolja behövde man 4 gram NaOH på 2 dl innan man nådde pH 13 och den är temperaturkänslig att det blir vit när man går under 22,3 grader C och separerar sig när man närmar sig 18 grader och måste röras om duktigt igen för att homogeniseras igen vid temperatur bit över 22 grader för att bli som innan, medans biltemas gamla såpa (den var tjockare innan de bytte till dagens som påminner mycket om Grummes såpa) med 1 gram NaOH på 2 dl påverkas inte något av temperatursänkningen, förutom att den fortfarande har hög viskositet. Det handlar om vilka fettsyror som ingår i såpan i dess beteende senare över tex. temperatur.
Varför jag höjer pH med lite kaustiksoda inblandad i såpan är att jag märker att lösbarhet av förångad och avsatt tjära på kaminglaset ökar dramatiskt med höjd pH från såpans normala ca pH 10,5. det går inte att höja alls lika lätt med tex. natriumsoda, och den har ett stopp redan vid 12,3 pH när det är mättad lösning.
Kaminglaset har aldrig varit så ren som den är nu, och dessutom väldigt lätt att få ren utan att gno speciellt hårt och man funderar på varför man inte provat detta tidigare när man försökt med fuktad aska på tidningspapper, med tvålstålull, med CIF cream etc.
Förmodligen går denna såpa med lite NaOH löst att också användas på ugnsglas och rengöring av ugn, grillgaller etc. så länge det som sitter fastbränt har en ursprung av biologiskt material.
Slutligen - denna blandning med lite NaOH är alkalisk och ger sig på fingarna/hud tämligen fort om det inte sköljs av snabbt - så använd diskhandskar eller engångshanskar och använd skyddsglasögon mot eventuell stänk, även om det inte är alls lika stark som när man hanterade propplösare förr.
Aha, det verkar vara någon skillnad alltså?
Men min är bara en eldstad, utan några extra kanaler.
Röken går upp mot rökgashyllan och skorstenen, ingen rök går neråt.
Var tar din rök sedan vägen, för att komma ut till skorstenen?
Till det yttre ser dom i alla fall hyfsat lika ut, men det kanske finns interna skillnader då?
Men min är bara en eldstad, utan några extra kanaler.
Röken går upp mot rökgashyllan och skorstenen, ingen rök går neråt.
Var tar din rök sedan vägen, för att komma ut till skorstenen?
Till det yttre ser dom i alla fall hyfsat lika ut, men det kanske finns interna skillnader då?
Ja dom är väldigt lika! På pricken. På min modell ska röken vända neråt när förbränningen är igång, detta ska vara effektivare enligt contura… men jag vet inte. Min har ett tillägg i namnet; OTF. Ingen aning vad det betyder. Ska vara mer miljövänligt eller någon ditåt.Hannuse skrev:
Finns en film på YouTube som är exakt min modell om du vill se;
Oj, det där kan bli lite problematiskt.Sparvassursen skrev:
Den plåtkåpan som är nedsänkt i ditt klinkergolv sitter fast med en skruv på varje sida (i bakkant - röd pil).
Därefter ska man bara kunna dra hela plåten framåt (man får böja ut sidorna lite i bakkant).
Min var nog tight, så efter att ha fått bruka milt våld, så tog jag rondellen och slipade av plåten i överkant några millimeter (grön pil)
Men hos dig ser det ju omöjligt ut att få bort plåten, hur tänkte man där?
I alla fall omöjligt om man inte har slipat av plåten i överkant, så att man kan lyfta den över klinkerdjupet, men det ser jag inte på dom bilderna.
Som du ser på en av mina tidigare bilder, så står kaminens stativ på golvet, och täckplåten går ända ner, hela vägen, till golvnivå.
Så att sänka ner den på det sättet verkar konstigt, det kan inte vara gjort av någon som har jobbat med dom kaminerna tidigare tänker jag.
Ja, se på tusan, helt annorlunda intern konstruktion, men riktigt bra film! 👌G Ganescha skrev:
Förklaringen till OTF verkar vara "Omvänd TvärFörbränning".
Det var ju riktigt många "finesser" på den där, min är mer bara en eldstad, men man leder röken lite hit och dit på sin väg upp till skorstenen, och ska få bättre värmeavgivning än att bara köra den rakt upp.
Men intressant, då har vi fått lite klarhet i det.
