Arbetet går framåt och murningen är i princip klar. För att förtydliga så är avsikten med detta bygge att vi låter en entreprenör göra färdigt till ett klimatskyddat skal, dvs stomme, tak, fasad. Resten avser vi göra själva och ev ta in hantverkare för mindre göromål eftersom.
Tanken är att det ska likna detta...
...och så här ser det ut nu
Tre stycken stödväggar skall även muras vilket verkar kunna bli morgondagens arbete!
Tanken är att det ska likna detta...
...och så här ser det ut nu
Tre stycken stödväggar skall även muras vilket verkar kunna bli morgondagens arbete!
Översta varvet klart och stödmurarna är påbörjade. Funderar bara på hur stödmurarna blir förankrade i yttermuren? För de borde inte bara kunna stå rätt "upp och ner" och hålla mot trycket...borde vara en armering mellan dessa murar.
Som byggherre ställs man ofta i situationer där beslut måste fattas för att bygget ska fortskrida. Ibland saknas totalt kunskap och kännedom inom området och man får då lita på den klassiska magkänslan för beslutet kommer garanterat att påverka plånboken och slutresultatet. Två faktorer som sällan spelar med varandra
Ibland har man viss kunskap som ligger till grund för beslutet och ibland är man så pass på förkant att man hinner söka efter fakta. Vi har nyligen haft en situation som den sistnämnda och spontant känns det precis Som Tomas di Leva sjöng 1987, Vem ska jag tro på, tro på?
Denna episod handlar om hur dräneringen av souterrängvåningen ska genomföras, just detta arbete vill vi ha gjort som top of the line. Självklart har vi i botten vissa konstruktionsritningar (Stort tack Kalle!) som L-G lutar sig på. Till detta kommer hans erfarenhet och vana med att bygga i just detta område vilket kan göra att man gör justeringar under resans gång. Gällande dräneringen så hade vi just en konstruktionsritning för detta. Dock ville L-G göra lite justeringar med bla ett specialmaterial som dräneringsskit och vi var initialt inne på att minska den utvändiga dränerande isoleringen något då vi hade byggt med tjockare Leca som i sig har bättre isoleringförmåga. Efter lite om och men med L-G så kontaktade vi en av de lokala bygghandlarna som redogjorde för sin syn med Isodrän (varumärket som de säljer). Där tyckte man att den föreslagna konstruktionen var VÄL tilltagen.
Där står vi med tre olika uppfattningar om hur det så enkla problemet dränering ska lösas. Vem ska jag tro på? Magkänslan sa Kalle som gjort konstruktionsritningen. Hmm tillverkaren (Isodrän), vilken uppfattning har de, dags att ringa! Svaret från dem, alla tre har rätt. Fördelen som kom med att vi pratade med tillverkaren var att han klädde på alla alternativen med motiveringar och argument, där vissa alternativ är hängslen och livrem. Då vi har konstaterat att det finns ett konstant tillflöde av markvatten i schaktbotten så är vår gissning att denna blir inte mindre under snösmältningsperioden varför vi inte bör tumma på dräneringen! L-G berättade även att grannen fått markvattennivån över ovankant på sulan och därmed en översvämning ett år då snösmältningen var extrem. Visst förutsättningarna var något annorlunda men hur som vill man inte råka ut för detta!
Nu kommer det att monteras 2*100mm Isodränskivor, grundmursmatta (platon motsv), ett dränerande lager (typ makadam 8/16) och slutligen en fiberduk mot det extremt täta massorna. Precis som Kalle hade ritat i konstruktionsritningen! Kontentan är att vi kommer att stå med en souterrängvåning som är dränerad efter konstens alla regler i överkurs. Vi står där med hängslen och livrem och med ett slutresultat som kommer att hålla för väldigt lång tid och extremt mycket tillflöde av vatten men en något tunnare plånbok
Denna episod handlar om hur dräneringen av souterrängvåningen ska genomföras, just detta arbete vill vi ha gjort som top of the line. Självklart har vi i botten vissa konstruktionsritningar (Stort tack Kalle!) som L-G lutar sig på. Till detta kommer hans erfarenhet och vana med att bygga i just detta område vilket kan göra att man gör justeringar under resans gång. Gällande dräneringen så hade vi just en konstruktionsritning för detta. Dock ville L-G göra lite justeringar med bla ett specialmaterial som dräneringsskit och vi var initialt inne på att minska den utvändiga dränerande isoleringen något då vi hade byggt med tjockare Leca som i sig har bättre isoleringförmåga. Efter lite om och men med L-G så kontaktade vi en av de lokala bygghandlarna som redogjorde för sin syn med Isodrän (varumärket som de säljer). Där tyckte man att den föreslagna konstruktionen var VÄL tilltagen.
Där står vi med tre olika uppfattningar om hur det så enkla problemet dränering ska lösas. Vem ska jag tro på? Magkänslan sa Kalle som gjort konstruktionsritningen. Hmm tillverkaren (Isodrän), vilken uppfattning har de, dags att ringa! Svaret från dem, alla tre har rätt. Fördelen som kom med att vi pratade med tillverkaren var att han klädde på alla alternativen med motiveringar och argument, där vissa alternativ är hängslen och livrem. Då vi har konstaterat att det finns ett konstant tillflöde av markvatten i schaktbotten så är vår gissning att denna blir inte mindre under snösmältningsperioden varför vi inte bör tumma på dräneringen! L-G berättade även att grannen fått markvattennivån över ovankant på sulan och därmed en översvämning ett år då snösmältningen var extrem. Visst förutsättningarna var något annorlunda men hur som vill man inte råka ut för detta!
Nu kommer det att monteras 2*100mm Isodränskivor, grundmursmatta (platon motsv), ett dränerande lager (typ makadam 8/16) och slutligen en fiberduk mot det extremt täta massorna. Precis som Kalle hade ritat i konstruktionsritningen! Kontentan är att vi kommer att stå med en souterrängvåning som är dränerad efter konstens alla regler i överkurs. Vi står där med hängslen och livrem och med ett slutresultat som kommer att hålla för väldigt lång tid och extremt mycket tillflöde av vatten men en något tunnare plånbok
Det låter som en väl tilltagen dräneringslösning ja, men det intressantasta och viktigaste i mina ögon är hur det ser ut i botten av dräneringen! Perforerade dränrör (1 eller t.o.m. 2), eller isodräns nya "rörmoduler"? Viktigt att se till att rören hamnar på tillräckligt djup under plattans underkant, att de har fall till någon brunn, stenkista, dike eller liknande, att de omges av makadam eller singel, att det finns inspektions/rensrör upp till marken t.ex. vid hushörnen, osv.
Härligt med synpunkter och förslag, tackar!b8q skrev:
Perforerade dränrör ligger väl under plattan i makadam 8/16 och båda mynnar ut i dager (dike). Under detta ligger packad naturgrus som bädd för grunden. Redan idag kan man se både tillflödet av vattnet och avrinningen ur dränrören. Faktiskt inget inspektions/rensrör, hur stort är behovet då de löper ut i dager?
Ena dränröret kommer ut till höger på bilden och passerar hörnet på huset med ca 0,5-1 m avstånd.
Problem uppstod när man skulle ansluta till brunnen för kommunala v/a då man bara hade lagt ner brunnen i en grop och fyllt denna med makadam. Med tanke på hur jordmassorna (mycket täta) så hade vattnet samlat sig runt brunnen och när man väl satte skopan där blev det "jordskred" då allt vatten forsade ut på marken. Detta visar enigt mig på att det slutliga dränlagret utanför grundmursmattan är behövligt för att klara av att få undan smältvattnet när vårfloden kommer.
Om de löper ut i dager så går det säkert bra att vid behov köra in en spolslang och rensa från det hållet.
Det är mycket möjligt (men nu spekulerar jag bara) att det är större behov av rensning när rören mynnar ut i dager, jag föreställer mig att vissa djur kanske ser det som en lämplig bostad och drar in allehanda kvistar och annat flera meter in i röret.
Det är mycket möjligt (men nu spekulerar jag bara) att det är större behov av rensning när rören mynnar ut i dager, jag föreställer mig att vissa djur kanske ser det som en lämplig bostad och drar in allehanda kvistar och annat flera meter in i röret.
Tänk om det var lika kul och enkelt att bygga stenhus som det var att bygga hus med Lego 
Jag lade i en markdränering i tomtgränsen också för att inte få all belastning vid huset...
Så då är även stödmurarna på plats och de förankrades i yttermuren med någon form av järn som slogs in och murades fast. Dessutom sitter varje sten i första varvet gjuten med 12mm armeringsjärn ner i sulan. Uppdagade dock en friktion men jag tror och hoppas att vi kan lösa den. Planen var att det skulle förstärkas i toppen på mittersta stödmuren då vi kommer att ta ner huvuddelen av lasten från taket där (ca 104 kN).
Nu är det murat hela vägen men jag såg att det saknas ca 100mm för att komma kant i kant med yttermuren varför det ev är möjligt att gjuta en förstärkning ovanpå. Alternativet är att fästa en rejäl plåt (10-20 tjock) som man sen fäster pelaren i.
Problematiken beskrivs närmare i följande tråd http://www.byggahus.se/forum/byggma...ast-och-tryckhallfasthet-tanker-jag-ratt.html
Nu är det murat hela vägen men jag såg att det saknas ca 100mm för att komma kant i kant med yttermuren varför det ev är möjligt att gjuta en förstärkning ovanpå. Alternativet är att fästa en rejäl plåt (10-20 tjock) som man sen fäster pelaren i.
Problematiken beskrivs närmare i följande tråd http://www.byggahus.se/forum/byggma...ast-och-tryckhallfasthet-tanker-jag-ratt.html
Semestertider innebär stillestånd på bygget...men snart drar det igång!
Sitter just nu med projekteringen av el och kom då "osökt" in på kökslösningen. Snart sätter vi ner foten men tar gärna emot lite synpunkter på detta.
http://www.byggahus.se/forum/planlosningar/198730-vilken-planlosning-pa-koket.html
Sitter just nu med projekteringen av el och kom då "osökt" in på kökslösningen. Snart sätter vi ner foten men tar gärna emot lite synpunkter på detta.
http://www.byggahus.se/forum/planlosningar/198730-vilken-planlosning-pa-koket.html
