Fundering: hur skulle en luft/luft fungera i källaren?
(Givetvis ev problem med värmespridning pga väggar/dörrar i källaren, men annars?)
(Givetvis ev problem med värmespridning pga väggar/dörrar i källaren, men annars?)
Är det så att du har vattenelement i källaren förutom i två rum där du elelement?Johan Eek skrev:
Att komplettera med någon ytterligare radiator för att kunna få den vattenburna värmen till ytterligare rum är absolut inte någon dum idé om du har för avsikt att installera en LVVP eller BVP som producerar värmen.
Värt att tänka på är att beroende på hur befintliga radiatorer är dimensionerade så kan det vara så att dom är dimensionerade för ganska höga framledningstemperaturer vilket kan göra det jobbigt för värmepumpen att värma huset. Är dom dimensionerade för att hålla huset varmt med max 50 grader i framledning så är det bara att köra men om det skulle vara så att dom kräver 70 grader om det blir riktigt kallt så kommer du att få svårt med värmen i huset vid sträng kyla om du inte byter befintliga radiatorer mot större.
Vanligen är inte detta något problem men det finns en risk att det är så.
Jag har själv dragit in vattenburen golvvärme i nästan hela huset. (badrum och kök får vänta tills det är dags att renovera dom vilket skall göras inom kort.)
Det var en rejält dyr affär då det innebär att riva upp samtliga golv i hela huset och lägga ut slingor och sedan lägga ny parkett överallt. Och den kostnaden hamnar ju då ovanpå kostnaden för att få bergvärmepump och borrhål. Jag har dessutom lagt till kulvert och fläktkonvektor för garaget för att använda bergvärmen även där vilket var drygt 30 000 till i kostnad.
totalen av det kommer ju att ta lång tid att tjäna igen men en del av det anser jag vara kostnad för ökad komfort också. Och jag kan konstatera att jämfört med den gamla direktverkande elen så har BVP anläggningen sparat in över 20 000 kr bara sedan November baserat på hur mycket el pumpen dragit och hur mycket värme den matat ut. Gissningsvis ger den en besparing på ca 30 000 om året med nuvarande elpriser.
Skulle elpriserna hålla sig som dom är nu så innebär det att någonstans när pumpen behöver bytas ut så har den betalat igen både sig själv, borrhålet, golvvärmeinstallationen samt kulvert och fläktradiator. Sedan är det bara besparing.
Går elpriserna upp så blir återbetalningen snabbare. Då är ändå inte värmen i kök, två badrum, toalett och tvättstuga med i värmeslingan utan går fortfarande på elradiatorer. Så fort dom är grejade så blir besparingen ännu större.
Som bonus kan jag säga att skillnaden är milsvid.
Slår jag på eller av en elradiator så märks det ganska tydligt på elräkningen nästa månad.
Höjer eller sänker jag tempen i ett rum eller om jag slår på eller av fläktkonvektorn i garaget så märks det knappt på BVP förbrukningen.
Det gör att man i högre grad kan justera in den temp man vill istället för att behöva oroa sig för att det kostar pengar.
Jag tror dej.S steffo_b skrev:
Att investera tungt i ett system som har så lång återbetalningstid verkar riskabelt, väljer man istället en enkel l/l pump bör den vara innbesparad efter kanske 5 år och då ha lika lång livslängd kvar.
Riskabelt skulle jag inte säga att det är. Jag är fullständigt övertygad om att jag gör så stora besparingar att det uppväger kostnaderna med råge i slutändan. Det jag sett hittills på mina förbrukningssiffror styrker det.F fribygg skrev:
Plus att det gör energideklarationen bättre vilket, om jag skulle få för mig att sälja huset, gör att huset blir mer attraktivt och därmed höjer värdet.
Enda undantaget är väl i så fall om pumpen skulle haverera i förtid vilket då skulle påverka kalkylen negativt men jag har ändå 10 års garanti på kompressorn så några år ska den snurra i alla fall.
Men allt beror ju lite på vilken tidshorisont man har.
Jag har för avsikt att bo kvar här länge så jag kommer att hinna tjäna in allt medan jag bor här.
Ska man sälja och flytta inom några år så har man inte hunnit tjäna in det och då blir det såklart svårt att räkna hem den på det sättet. Men man kan få igen en del av investeringen i form av högre försäljningspris pga att huset är mer energieffektivt.
Och såklart. Det går enormt mycket fortare att spara in en LLVP för 30 000 än en BVP för 140 000 plus borrhål och annat. Det är helt sant. Men jag ville ha frikylan från borrhålet också för att få gratis luftkonditionering på sommaren och då var valet enkelt. Plus att jag inte vill ha någon fläkt som står och surrar på utsidan av fasaden.
Att bergvärmepump och golvvärme eller andra lågtempsystem är bekvämt är helt klart, men står man ut med l/l pumpens ljud har den goda möjligheter att betala sig själv innom fem år, bergvärmen har lååång återbetalningstid och är därmed riskabel om man inte själv har kapitalet utan måste lånefinansiera.S steffo_b skrev:
Så är det absolut.F fribygg skrev:
en LLVP återbetalar sig fortare om du bara har en planlösning som gör att du kan utnyttja den någorlunda effketivt till en tillräckligt stor del av bostaden. Det är inget snack om den saken.
Lånefinansiering av en BVP gör absolut att det tillkommer en viss risk. Potentiellt finns ju risken att räntorna drar iväg så att räntekostnaden gör återbetalningstiden oerhört lång.
Om man tittar på bara pumpen och borrhålet så kommer den besparing jag gör nu att ha betalt den investeringen på 8 år ungefär. Då har jag fått igen pengarna för borrhål och pump. Tar jag med golvvärmen och kulverten så är det lika lång tid till. Dvs med nuvarande så är det ca 16-17 år återbetalning på rubbet.
Och då har jag inte lånefinansierat något.
Om jag teoretiskt sett skulle ha lånefinansierat allt så är det drygt 500 000 som med en ränta på 3% skulle kosta 15 000 om året i räntekostnader. Det gör att efter 8 år skulle jag fortfarande ha 120 000 i upplupna räntekostnader att tjäna igen vilket skulle ta ytterligare några år. Så återbetalningstiden för bara pump och hål skulle bli ca 12-13 år istället. går räntorna upp så blir det ännu sämre.
Så man ska inte räkna med att lånefinansiera sådana saker i någon högre grad.
En LLVP är ekonomiskt det enkla valet vilket troligen är anledningen till att dom är så vanliga. Man kan potentiellt göra ganska stora besparingar i elförbrukning till en relativt liten investering.
En BVP är mer lönsam på lång sikt. Speciellt som den även kan ge dig varmvatten till närmast försumbar elkostnad. Men det kräver att man kan ta den ganska rejäla ekonomiska smäll som investeringen från början är.
För de många är den investeringen lite för stor vilket troligen gör att många väljer luftvärmepump istället.
För mig var det en no brainer eftersom jag är ute efter låg driftskostnad på sikt och dessutom är ute efter frikylan som du ändå måste ha borrhålet för att få. Jag vill slippa betala för att hålla huset svalt på sommaren. Och det här huset kräver nästan AC pga alla stora fönster i vardagsrum, kök mm.
Beror ju på exakt hur huset ser ut. Värmen sprider sig ändå ganska bra i ett hyfsat öppet hus och det är sällan man har alla dörrar konstant stängda. Man behöver inte nödvändigtvis en kasett i varje litet rum.S steffo_b skrev:
Under min uppväxt hade föräldrarna en endaste enhet till ett helt 200kvm hus på två plan. Visst, dörren till rummet fick vara på glänt och de kallaste dagarna fick man komplettera med elelementen (som inte direkt är dyra i installation och som komplement drar de inte mycket ström). Det hade öppet hall, vardagsrum, kök och även hall och allrum på ovanvåningen.
Så det beror på hur huset ser ut, hur man använder det, hur välisolerat det är och var man bor i landet. Att förutsätta 12 enheter är löjligt. Klädkammaren är väl inte isolerad som ett kylskåp?
Fördelen är ju också AC på sommaren och avfuktning i källaren.
Men nej, det är inte för alla. Men absolut den billigaste lösningen. Alla kan inte tömma 150tkr eller mer på bergvärme. Man får mycket el för 100tkr.
PS. Har själv bergvärme.
Ja. Det beror ju lite på hur huset ser ut och hur isolerat det är.D Danternas skrev:
Jag skulle nog säga att klädkammaren faktiskt är isolerad som ett kylskåp närmast. Om inte bättre än så. Med undantag för dörren då.
Alla mellanväggar som jag har rivit i har det varit minst 50 mm isolering. Många av mellanväggarna som exempelvis mellan sovrummen är det 2 ggr 50 mm.
Relativt ljudisolerat mellan rummen med andra ord.
Samtidigt så är ytterväggarna inte isolerade med mer än 50 + 70 mm isolering.
Det gör att ett rum som man stänger dörren till ganska snabbt blir ganska kallt om man inte har en värmekälla. I synnerhet ett rum som ligger i ett hörn och därmed har 2 ytterväggar.
Väggarna mot omgivande rum är nästan lika väl isolerade som ytterväggen för sovrummen.
Och isolering i mellanväggar bör man ha för ljudisoleringen.
Det betyder att alla rum som inte har en dedikerad värmekälla kommer att bli ganska golvkalla då det blir kallras från de dåligt isolerade ytterväggarna.
Samtidigt är huset ganska avlångt. Det gör att om jag skulle sätta en värmepump som ger värme till det stora sovrummet så är det 20 meter och flera dörrar till sovrummen i andra änden av huset.
Skulle jag sätta en i hallen vid de 4 mindre sovrummen så skulle jag få 4 ganska golvkalla sovrum där ingen vill sätta ned fötterna på morgonen vintertid.
Att så är fallet kan man se på energideklarationen som säger att det dragit över 20 000 kWh om året för att hålla varmt med förra ägaren som var mer eller mindre sängliggande med hemtjänst och som hade värmen mer eller mindre avstängd i nästan halva övervåningen och hela källaren.
Baserat på de siffror som jag har sett sedan vi flyttade in så skulle huset ha dragit en bit över 30 000 kWh om året för värme och varmvatten för oss som har hela huset uppvärmt.
Det är av den anledningen som vi kommer att passa på att tilläggsisolera väggarna när vi gör om fasaden och kommer att slänga på rejält med tilläggsisolering på vinden när vi gör om taket.
Det kommer förvisso inte att märkas jättemycket på förbrukningen till värmepumpen misstänker jag för den har ett COP på 4,5-5 för värmeproduktionen men det kommer att höja komforten i huset.
Så ja. Med den isolering som det här huset har så är jag ganska övertygad om att jag hade behövt en inomhusdel i varje rum som jag vill ha komfortabel temp och inte iskalla golv om jag inte skulle ha haft kvar elradiatorerna som var från 1967 och i många fall hade defekta termostater.
Så då hade jag i alla fall fått byta ut samtliga 23 elradiatorer för att kunna köra LLVP som komplement till elradiatorer. Nu tog jag bort merparten av dom istället.
Dvs jag hade fått lägga ned en hyfsad peng på elradiatorer i alla fall även om jag skulle ha satsat på LLVP och jag hade ändå behövt flera stycken inomhusdelar.
