Oj. Här behövs visst en lokalklimatolog. Sådana tillfällen kommer det inte många av.
Huruvida din sjö sänker din elräkning eller inte går inte att säga på rak arm. Det beror helt och håller på hur stor den är. Vad som är intressant i sammanhanget är sjövattnets yttemperatur (varmt ytvatten värmer luften och ger en aning högre lufttemperatur).
Så frågan krymper egentligen ihop till huruvida din sjö fryser på vintern. Om sjön fryser så ger den ingen värmehöjning (snön på isen håller i princip samma yttemperatur som snön på land). Den kan till och med hjälpa till och sänka lufttemperaturen på våren om den ligger kvar när övrig snö har smält bort.
Om din sjö däremot inte fryser under vintern så betyder det att dess ytvatten håller sig över noll och kommer därmed hjälpa till att värma luften och göra omgivningen lite varmare, dvs lägre värmekostnader.
Nu är inte vattnet den enda, eller kanske ens den viktigaste parametern i det här sammanhanget. Sjöar ligger ofta lågt i terrängen. Kall luft sjunker nedåt. Detta betyder att sjön och dess närmaste omgivning kan bilda en sk kalluftssjö. Denna uppstår under nätter med lite vind då luften skiktar sig och den kalla luften lägger sig i alla sänkor och andra lågt liggande områden (bor man i ett kuperat område kan man ofta se morgondimma som ligger i dalarna men inte på dalsidorna. Sådana här kalluftssjöar kan ofta ha en dramatisk effekt på lokalklimatet. Tidiga morgnar efter vindstilla nätter kan det utan vidare skilja flera grader i temperatur mellan dalbotten och dalsida. Detta sagt så tror jag inte att det är något som drabbar dig. Du sa att du bodde vid en stor sjö och då kommer det inte bildas någon kalluftsjö, den kalla luften kommer helt enkelt "rinna ut" över hela sjöytan utan att samlas i större mängder. Istället för kalluftsjö får du lite landbris (som sjöbris fast tvärtom) vilket inte påverkar temperaturen.
Apropå landbris kan ju flika in att även hus kyls av vinden. Att vindskydda huset och trädgården kan ofta ge mycket stor effekt. Ett hus som ligger i lä kan spara 20% i uppvärmningskostnader jämfört med ett hus som ligger väldigt vindutsatt. Kan vara värt att tänka på även om det ofta inte är helt lätt att påverka själv.
Huruvida din sjö sänker din elräkning eller inte går inte att säga på rak arm. Det beror helt och håller på hur stor den är. Vad som är intressant i sammanhanget är sjövattnets yttemperatur (varmt ytvatten värmer luften och ger en aning högre lufttemperatur).
Så frågan krymper egentligen ihop till huruvida din sjö fryser på vintern. Om sjön fryser så ger den ingen värmehöjning (snön på isen håller i princip samma yttemperatur som snön på land). Den kan till och med hjälpa till och sänka lufttemperaturen på våren om den ligger kvar när övrig snö har smält bort.
Om din sjö däremot inte fryser under vintern så betyder det att dess ytvatten håller sig över noll och kommer därmed hjälpa till att värma luften och göra omgivningen lite varmare, dvs lägre värmekostnader.
Nu är inte vattnet den enda, eller kanske ens den viktigaste parametern i det här sammanhanget. Sjöar ligger ofta lågt i terrängen. Kall luft sjunker nedåt. Detta betyder att sjön och dess närmaste omgivning kan bilda en sk kalluftssjö. Denna uppstår under nätter med lite vind då luften skiktar sig och den kalla luften lägger sig i alla sänkor och andra lågt liggande områden (bor man i ett kuperat område kan man ofta se morgondimma som ligger i dalarna men inte på dalsidorna. Sådana här kalluftssjöar kan ofta ha en dramatisk effekt på lokalklimatet. Tidiga morgnar efter vindstilla nätter kan det utan vidare skilja flera grader i temperatur mellan dalbotten och dalsida. Detta sagt så tror jag inte att det är något som drabbar dig. Du sa att du bodde vid en stor sjö och då kommer det inte bildas någon kalluftsjö, den kalla luften kommer helt enkelt "rinna ut" över hela sjöytan utan att samlas i större mängder. Istället för kalluftsjö får du lite landbris (som sjöbris fast tvärtom) vilket inte påverkar temperaturen.
Apropå landbris kan ju flika in att även hus kyls av vinden. Att vindskydda huset och trädgården kan ofta ge mycket stor effekt. Ett hus som ligger i lä kan spara 20% i uppvärmningskostnader jämfört med ett hus som ligger väldigt vindutsatt. Kan vara värt att tänka på även om det ofta inte är helt lätt att påverka själv.
Jag tror att dina uppskattade 17.000kWh kommer bli en del till.
I synnerhet om tidigare ägare använt spis och kamin som ger en hel del tillskott till värmen.
Om ni idag förbrukar 4.000kWh i en lägenhet, så räkna med att hushållselen kan bli 6.000kWh i en villa som är nästan dubbelt så stor. Mer belysning, kanske lite ytterbelysning, kanske fler maskiner i köket, kanske en torktumlare etc. Även om man inte från dag ett ökar sin förbrukning så har man i hus en tendens att med tiden öka förbrukningen. Naturligtvis så ger det en del spillvärme till huset, så allt försvinner inte.
Sedan har man varmvattnet som man inte kommer ifrån. Här kan det skilja mycket mellan olika användningsmönster. En del duschar på jobbet, och förbrukar nästan inget varmvatten alls, andra förbrukar massor. Allt mellan 1-5.000kWh för varmvatten är rimligt.
Och så kommer vi då till värmen. Även om det är tilläggsisolerat så tror jag att bättre än 125kWh/m2 och år är det inte. (Kraven för nybyggda hus har varit 110kWh/m2 och år). Det skulle betyda c:a 14.000kWh/år för värme inomhus 20-21grader. Det kan bli ganska kallt i Hälsingland har jag lärt mig så man skall nog inte se fram mot någon glädje när elräkningen kommer.
När du bott ett år i huset vet du mera, innan dess är det kanske inte någon idé att göra så mycket eftersom kalkylerna är osäkra. Eldar du i spis och kamin, så försök hålla koll på hur mycket du eldar när du gör kalkylerna sedan. Ved är ju rätt billigt här, men det är ett himskans slit om man skall ha helt vedeldat.
Ta höjd för en årsförbrukning på 25.000kWh, och allt där under är en bonus är mitt tips.
I synnerhet om tidigare ägare använt spis och kamin som ger en hel del tillskott till värmen.
Om ni idag förbrukar 4.000kWh i en lägenhet, så räkna med att hushållselen kan bli 6.000kWh i en villa som är nästan dubbelt så stor. Mer belysning, kanske lite ytterbelysning, kanske fler maskiner i köket, kanske en torktumlare etc. Även om man inte från dag ett ökar sin förbrukning så har man i hus en tendens att med tiden öka förbrukningen. Naturligtvis så ger det en del spillvärme till huset, så allt försvinner inte.
Sedan har man varmvattnet som man inte kommer ifrån. Här kan det skilja mycket mellan olika användningsmönster. En del duschar på jobbet, och förbrukar nästan inget varmvatten alls, andra förbrukar massor. Allt mellan 1-5.000kWh för varmvatten är rimligt.
Och så kommer vi då till värmen. Även om det är tilläggsisolerat så tror jag att bättre än 125kWh/m2 och år är det inte. (Kraven för nybyggda hus har varit 110kWh/m2 och år). Det skulle betyda c:a 14.000kWh/år för värme inomhus 20-21grader. Det kan bli ganska kallt i Hälsingland har jag lärt mig så man skall nog inte se fram mot någon glädje när elräkningen kommer.
När du bott ett år i huset vet du mera, innan dess är det kanske inte någon idé att göra så mycket eftersom kalkylerna är osäkra. Eldar du i spis och kamin, så försök hålla koll på hur mycket du eldar när du gör kalkylerna sedan. Ved är ju rätt billigt här, men det är ett himskans slit om man skall ha helt vedeldat.
Ta höjd för en årsförbrukning på 25.000kWh, och allt där under är en bonus är mitt tips.
Så här skulle jag räkna på en höft, med utgångspunkt från direktverkande el:kaked08 skrev:
Luftvärmepump? 40%
Bergvärme? 30%
Oljepanna med elpatron? drygt 100% om man kör el (sämre verkningsgrad än element)
Pelletsbrännare? 60% (beroende på hur pelletspriset utvecklas jämfört med elpriset)
Beror också på var man bor.
Tack för alla svar. Det från Herr Anders var ett mycket intressant resonemang och jag är plötsligt glad för att jag inte är nybyggare. Det här huset har 3 läsidor och benäget kanske 15 höjdmeter ovanför en sjö, 330 meter från sjökanten fågelvägen. Jag har precis fått veta att sjön har en areal på 50km2 + dessutom kilometergranne med nästa sjö på 81km2. Takhöjden på båda planen är cirka 210-220, vilket jag fått förstå innebär en extrem energibesparing.
Klart att vi ska bo ett tag och ta lärdom av den faktiska förbrukningen, det är dock skönt å ha en liten idé om vilken höjd man ska ta. Jag menar, ska vi betala 4000kr/mån för elen är det att överväga en 1a i sta'n 5-6 månader per år. Fast i nuläget ska vi, som det är sagt, bo och vara helt vanliga nyblivna husägare och koncentrera oss på att få trivsel. Att sitta och skruva på element nu och ev spara 250kr i slutet på januari förstör nog boendeglädjen mer än nödvändigt..
.
Maud Olofsson sade en gång en bra sak.
"Den yttersta kilowatten är den bästa kilowatten".
Det är jag beredd att hålla med om. Tänk vad kilowatt som krävs för 20 grader, men det är upp till 21½ grad man snålar in på.
Klart att vi ska bo ett tag och ta lärdom av den faktiska förbrukningen, det är dock skönt å ha en liten idé om vilken höjd man ska ta. Jag menar, ska vi betala 4000kr/mån för elen är det att överväga en 1a i sta'n 5-6 månader per år. Fast i nuläget ska vi, som det är sagt, bo och vara helt vanliga nyblivna husägare och koncentrera oss på att få trivsel. Att sitta och skruva på element nu och ev spara 250kr i slutet på januari förstör nog boendeglädjen mer än nödvändigt..
.Maud Olofsson sade en gång en bra sak.
"Den yttersta kilowatten är den bästa kilowatten".
Det är jag beredd att hålla med om. Tänk vad kilowatt som krävs för 20 grader, men det är upp till 21½ grad man snålar in på.