Det är krav på potentialutjämning i villor sedan 1 juli, 2007. Potutjämning gäller alla större metalldelar INOMHUS. Plåttak ska alltså inte potutjämnas, det vore i princip som att ansluta en åskledare till elcentralen. Åskskyddets uppgift är att hindra farlig spänning från komma in i byggnaden, potentialutjämningen är till för att det inte skall uppstå farliga spänningsskillnader mellan olika metalldelar inne i bygganden.
Bra fråga! I föreskrifterna står det bara :
§ ”Även metallkonstruktioner med större utsträckning inom en byggnad bör anslutas till
huvudpotentialutjämningssystemt”.
Jag skulle nog inte ansluta taket med mindre än att det redan finns en åskledare och riktigt jordtag, och då via en ledare mellan jordtaget och potentialutjämningsskenan. Tanken på att det vid blixtnedslag skulle kunna komma 100 kA farande längs en invändig potentialutjämningsledare i huset känns inte så tilltalande.
§ ”Även metallkonstruktioner med större utsträckning inom en byggnad bör anslutas till
huvudpotentialutjämningssystemt”.
Jag skulle nog inte ansluta taket med mindre än att det redan finns en åskledare och riktigt jordtag, och då via en ledare mellan jordtaget och potentialutjämningsskenan. Tanken på att det vid blixtnedslag skulle kunna komma 100 kA farande längs en invändig potentialutjämningsledare i huset känns inte så tilltalande.
Då byggström så nyligt avhandlats så kunde jag inte låta bli att fota detta tillfälliga fasadmätarskåp, när jag såg det nu i Söndags.
Om det inte syns i bilden, så är taket endast en enkel plåtskiva, som dock smattrade på bra i blåsten den dagen, och skåpet är ett infällt ett, dom har klappat dit lite plankor runt om ytterkanten.
Om det inte syns i bilden, så är taket endast en enkel plåtskiva, som dock smattrade på bra i blåsten den dagen, och skåpet är ett infällt ett, dom har klappat dit lite plankor runt om ytterkanten.
En direktträff av åskan kommer förmodligen att leta sig in till ledare på insidan ändå om du inte har lagt ner den stora mängd arbete som krävs för att stå emot träffen. T.ex. långa isolationsavstånd från de åskutsatta delarna till någonting ledande på insidan (0,5-1 m) osv. Normalt struntar man i direktträffar. De är osannolika och dyra att skydda sig mot.
För träffar i närheten är det däremot en fördel att allt är potentialutjämnat ordentligt. Risken är annars att strömmar induceras på oplanerade ställen, kanske i en klen signalledare som då fattar eld. För att hjälpa krävs rätt utformning på potentitalutjämningssystemet och husets el- och signaldistribution.
För träffar i närheten är det däremot en fördel att allt är potentialutjämnat ordentligt. Risken är annars att strömmar induceras på oplanerade ställen, kanske i en klen signalledare som då fattar eld. För att hjälpa krävs rätt utformning på potentitalutjämningssystemet och husets el- och signaldistribution.
Hm, för att potentialujämningen skall minska risken för induktion måste alltså potententialutjämningsledarna förläggas långt ifrån andra ledare, åtminståne sådana som bildar någon form av slinga i huset, typ nätverk eller antennkablar. Detta är faktiskt något som jag aldrig läst om, men inte desto mindre viktigt med tanke på trenden att förlägga gruppcentraler och TV/data-utrustning i samma utrymme.
Nej, tvärt om. Man vill undvika jordslingor. Alla ledare ska gå nära varandra. Med en liten area omsluten av jordslingan blir det små strömmar. Ligger potentialutjämningsnätet långt från övriga ledare får man mycket stora inducerade strömmar. Alternativet (bäst) är ett tätt och korsbondat nät av potentialutjämning i huset. Då får man mycket goda egenskaper. Det är en avvägning mot priset hur tätt det ska läggas.
Dvs, du vill ha en och samma trädstruktur för el, tele, data, rör (vatten osv) som följer varandra åt. Potentialutjämningen ska minst ta samma väg, men kan göras bättre genom en nätstruktur.
En åskavledare däremot måste ligga långt bort för att hindra överslag. Där försöker man i stället ha flera parallela och balanserade nerledare så att magnetfälten tar ut varandra så gott som möjligt.
Dvs, du vill ha en och samma trädstruktur för el, tele, data, rör (vatten osv) som följer varandra åt. Potentialutjämningen ska minst ta samma väg, men kan göras bättre genom en nätstruktur.
En åskavledare däremot måste ligga långt bort för att hindra överslag. Där försöker man i stället ha flera parallela och balanserade nerledare så att magnetfälten tar ut varandra så gott som möjligt.
Precis. Det jag försökte tala om var fall där trädets grenar på något sätt är ihopkopplade. Kanske inte var något speciellt pedagogiskt exempel. Men vi kanske tänka oss datorer som är anslutna till olika grupper och nätverkspunkter men samtidigt förbundna direkt med varandra via en KVM-box eller liknande. Mitt resonenmang var att man då kanske borde försöka undvika induktion genom att förlägga potutjämningsledaren separat, men det du diskuterar ovan är säkert utan tvekan bäst.petersv skrev:
Det riktigt fiffiga tycker jag var Europapallen! Ett perfekt sätt att få en bra fot som står stadigt utan någon arbetsinsats. Till råga på allting är det lätt att flytta skåpet om det skulle behövas under byggets gångMikael_L skrev:
mycket_nu: Det gäller precis som du säger att inte skapa tvärkopplingar som inte följer trädets grenstruktur. Ett undantag kan i vissa fall vara potentialutjämningssystemet som kan tvärbindas. Med en bra tvärbunden potentialutjämning är problemet med slingor i el- och signalkablar något mindre. Potentialutjämningsledarna erbjuder en strömväg med lägre impedans för de höga frekvenser som induceras vid en åskurladdning i närheten, varför en stor del av strömmen tar vägen via potentialutjämningssystemet.
Ett gott åskskydd bör man konkta expertis för. Rent generellt är problemet med inducerade strömmar mindre i ett mindre hus, så en en normal villa kanske det inte är ett problem?
Det viktigaste är att hindra inledning via kabel och rörintag i huset. (Överspänningsskydd och potentialutjämning). Därefter skydd mot nära träffar (inducerade spänningar) och i sista hand mot direktträffar (nerledare mm).
Ett gott åskskydd bör man konkta expertis för. Rent generellt är problemet med inducerade strömmar mindre i ett mindre hus, så en en normal villa kanske det inte är ett problem?
Det viktigaste är att hindra inledning via kabel och rörintag i huset. (Överspänningsskydd och potentialutjämning). Därefter skydd mot nära träffar (inducerade spänningar) och i sista hand mot direktträffar (nerledare mm).
