Bygglovscirkus, måste inte varje bygglov följas av ett slutbesked?
Vi är fyra syskon som försöker få rätsida på fars förehavanden i det som nu är mors arv från honom.
Historien börjar med en 30m2 sportstuga utanför stadsplanerat område som han "bråkade med kommunen i flera år om att få bygga ut till 70-90m2, lite oklart hur mycket egentligen (BH säger 60m2). Allt byggande har skett i egen regi och med far själv som KA.
Vi har begärt ut alla handlingar från kommunen och fått ett försvarlig mängd PDF:er, många ansökningar genom åren, många beviljade bygglov, men bara ett godkänt slutbevis.
Vem har bevisbörda i avseende på om det idag är svartbygge eller inte med anledning av avsaknad av dokumenterad slutbevis/besiktning? Är det vi som måste hitta underlag som bevisar att det har skett, eller är det kommunen som måste bevisa att det inte har det? Intressantast blir det på sista varvet, då kommunen i så fall beviljar utbyggnad av komplementsbyggnad trots att det i så fall formellt sett inte finns, eftersom slutbevis på orginaluppförandet saknas...?
Till komplikationen tillkommer krav- och regeländringar över tid från mitten på 1980-talet from till 2007.
I potten ligger en åtgärdsplan för att få fastigheten i försäljningsbart skick, om inte annat så i pappersväg...
Sammanställning:
Första bygglovet från 1984, där det finns krav på slutbesiktning/slutanmälan, men ingen sådan handling finns inskannad
Min tolkning av diskussionerna här kring bygglov, är att om det borde finnas ett slutbesked från kommunen kopplat till detta, inte minst eftersom det finns fler yngre bygglov utfärdade. Borde inte ett uteblivet slutbesked ha blockerat de senare byggloven?
Bygglov #2 från 1990, även här finns krav på slutbesiktning, och detta fall finns även en inskannad handling
Bygglov #3 från 1994, även detta verkar kräva slutbesiktning, vilket saknas bland handlingarna
Detta bygglov avser både en mindre utbyggnad på boningshuset samt bygge av ett gästhus/arbetsplats, inget slutbevis finns med i de sammanställda handlingarna.
Bygglov #4 från 2008, det sista, och är hanterat som tillbyggnad av komplementsbyggnad
Det är detta som jag tänker mig att det inte hade gått att utfärda om inte det föregående byggärendet hade avslutats med någon form av slutbesiktning. Det dokument som finns kopplat till detta ärende är ett godkännande av det utbytta VA:t, inget annat.
Historien börjar med en 30m2 sportstuga utanför stadsplanerat område som han "bråkade med kommunen i flera år om att få bygga ut till 70-90m2, lite oklart hur mycket egentligen (BH säger 60m2). Allt byggande har skett i egen regi och med far själv som KA.
Vi har begärt ut alla handlingar från kommunen och fått ett försvarlig mängd PDF:er, många ansökningar genom åren, många beviljade bygglov, men bara ett godkänt slutbevis.
Vem har bevisbörda i avseende på om det idag är svartbygge eller inte med anledning av avsaknad av dokumenterad slutbevis/besiktning? Är det vi som måste hitta underlag som bevisar att det har skett, eller är det kommunen som måste bevisa att det inte har det? Intressantast blir det på sista varvet, då kommunen i så fall beviljar utbyggnad av komplementsbyggnad trots att det i så fall formellt sett inte finns, eftersom slutbevis på orginaluppförandet saknas...?
Till komplikationen tillkommer krav- och regeländringar över tid från mitten på 1980-talet from till 2007.
I potten ligger en åtgärdsplan för att få fastigheten i försäljningsbart skick, om inte annat så i pappersväg...
Sammanställning:
Första bygglovet från 1984, där det finns krav på slutbesiktning/slutanmälan, men ingen sådan handling finns inskannad
Min tolkning av diskussionerna här kring bygglov, är att om det borde finnas ett slutbesked från kommunen kopplat till detta, inte minst eftersom det finns fler yngre bygglov utfärdade. Borde inte ett uteblivet slutbesked ha blockerat de senare byggloven?
Bygglov #2 från 1990, även här finns krav på slutbesiktning, och detta fall finns även en inskannad handling
Bygglov #3 från 1994, även detta verkar kräva slutbesiktning, vilket saknas bland handlingarna
Detta bygglov avser både en mindre utbyggnad på boningshuset samt bygge av ett gästhus/arbetsplats, inget slutbevis finns med i de sammanställda handlingarna.
Bygglov #4 från 2008, det sista, och är hanterat som tillbyggnad av komplementsbyggnad
Det är detta som jag tänker mig att det inte hade gått att utfärda om inte det föregående byggärendet hade avslutats med någon form av slutbesiktning. Det dokument som finns kopplat till detta ärende är ett godkännande av det utbytta VA:t, inget annat.
I grund och botten så fördaterar alla dessa bygglov kravet på slutbesked som kom 2010 med nya PBL.
Före detta fanns under en period möjlighet att begära slutbevis. Men det var frivilligt för byggherren och många tyckte det var meningslöst. Det hade ingen konkret påverkan om slutbevis aldrig söktes eller om det aldrig gavs eftersom det inte fanns ett nyttjandeförbud för den nyuppförda byggnaden eller utbyggnaden.
Före detta fanns under en period möjlighet att begära slutbevis. Men det var frivilligt för byggherren och många tyckte det var meningslöst. Det hade ingen konkret påverkan om slutbevis aldrig söktes eller om det aldrig gavs eftersom det inte fanns ett nyttjandeförbud för den nyuppförda byggnaden eller utbyggnaden.
Ruskigt dålig koll på bygglovsavdelningen i denna kommun i mitten på 00 talet.
Mitt hus hade de inga papper på alls, jag fick själv åka ner till kommunhuset och visa ritningar och bygglov. Sen fick jag bekosta en nybyggnadskarta, där alla byggnader, både vita och svarta ritades in, bla en lekstuga !!
Kändes typ som "Vi har gjort fel, vi ritar in allt och godkänner det"
Men jag har inget svar på din fråga.
Mitt hus hade de inga papper på alls, jag fick själv åka ner till kommunhuset och visa ritningar och bygglov. Sen fick jag bekosta en nybyggnadskarta, där alla byggnader, både vita och svarta ritades in, bla en lekstuga !!
Kändes typ som "Vi har gjort fel, vi ritar in allt och godkänner det"
Men jag har inget svar på din fråga.
Nu är det ett syskon som har varit i kontakt med kommunen och inte jag, men det du skriver ovan motsäger påståendet från kommunen i samband med att vi började undersöka detta, att det skulle vara svartbygge. Drt är i så fall goda nyheter utifrån horisonten att tillse att det inte finns några hundar begravda inför en försäljning.Claes Sörmland skrev:
Äsch, missade jag någon maskning, tyckte jag var så nogsam 🤫Isakare skrev:
Det är på samma sida av skitdiket 😁
Håkejra, så bra var verktyget inte på att maska, skulle kört svarta blaffor om det hade varit riktigt väsentligt.fam-lundborg skrev:
Redigerat:
Det man får göra är att jämföra bygglovsritningarna med verklighetens byggnad. Om de överensstämmer finns inga skäl att anta svartbygge.
Om de inte helt överenstämmer så är det för småhus ofta ett mindre problem efter 1 dec eftersom fasadändring inte längre är bygglovspliktigt. D v s sådan ändring kan ha skett senare och är idag helt laglig utan bygglov. Skiljer sig t ex byggnadsvolymerna och byggnadens höjd eller storlek stort så blir det knepigare. Då tycks ju bygglov saknas, alltså svartbygge.
Vid en försäljning och osäkerhet kring gamla bygglov från byggnationen är väl det enklaste att lägga dem som längst bak i prospeket inklusive bygglovsritningarna och svara under bygglov i mäklarens frågelista: "För säljarna kända bygglov återfinns i prospektet."
Vad gäller bevisbörda så beror det på omständigheten. Man måste vara mer specifik i frågan. Eventuella överträdelser har ju preskriberats avseende möjligheten till böter eller till åtgärdsförelägganden.
Byggareor tror jag stämmer hyffsat bra, men det hänger i sin tur helt på den första utbyggnaden eftersom efterföljande ansökningar bara är uttryckta med additativa areor, inte absoluta, men ja, det kan fattas en 10m2 mellan vad byggloven indikerar och vad som finns hos lantmäteriet.
Det går ju rätt så lätt att grovt mäta upp nu-läge.
Det som triggade hela processen var sonderande värderingar hos mäklare och de frågor vi fick kring byggarea (verklig vs offentliga), samt ett väldigt brett spann på värderingarna. Vi syskon har ju aldrig funderat på byggarean, huset är ju så stort som det är
Den stora oron är mest förknippad med komplementsbyggnaden, om den skulle klassas som ett svartbygge. Som köpare skulle jag skulle definitivt se ett 40m2 svartbygge som ett belastande problem och därmed väga in det i mitt bud. Då skulle det kunna vara värt en eller ett par 100kkr att åtgärda pappersarbete och eventuella byggåtgärder för att hålla upp priset (sedan blir det i sin tur spekulation från vårt håll).
Vad ni än gör här, ange inga exakta areauppgifter i prospekt eller annons eller avtal utan att ni vet att de överenstämmer med verkligheten. Gissa inte och försök inte vara hjälpsam! De blir då en utfästelse och köpare blir så lätt skogstokiga om verklig area inte överenstämmer med vad de senare mäter upp. Tråd efter tråd har vi här från köpare om detta om skillnader mellan prospekt, annons, avtal och verkligheten. Det skrivna ordet är nästan heligt i vår kultur, det slår verkligheten för många.Byggareor tror jag stämmer hyffsat bra, men det hänger i sin tur helt på den första utbyggnaden eftersom efterföljande ansökningar bara är uttryckta med additativa areor, inte absoluta, men ja, det kan fattas en 10m2 mellan vad byggloven indikerar och vad som finns hos lantmäteriet.
Det går ju rätt så lätt att grovt mäta upp nu-läge.
Det som triggade hela processen var sonderande värderingar hos mäklare och de frågor vi fick kring byggarea (verklig vs offentliga), samt ett väldigt brett spann på värderingarna. Vi syskon har ju aldrig funderat på byggarean, huset är ju så stort som det är
Ibland kan man få för sig att boarean och biarean som mäklaren laddar ned från fastighetsregistret är något "objektivt" eller "korrekt". Men sanningen är att dessa två siffror bara är vad tidigare ägare har angett vid fastighetsdeklarationen senaste gången. De har alltså ingen direkt länk till t ex tidigare bygglov eller anmälan gällande åtgärder på huset. Sen flyttas dessa av ägaren uppgivna siffror från Skatteverket taxeringsbeslut till Lantmäteriets fastighetsregister och mäklaren hittar dem. Så återupptäcks de av ägaren som från början är den som har ingett siffrorna.
Ofta ligger gamla och felaktiga siffror för bo- och biarea i fastighetsregistret. Jag uppdaterade t ex för mitt eget småhus nyligen, siffrorna var fel. Tidigare ägare hade troligen inte förstått mätreglerna, jag kan så här i efterhand gissa var i huset det gick fel med mätningen.
Kolla detta bygglov extra tydligt. Finns bygglov och stämmer ritningarna med den byggnad som finns idag? Står byggnaden på samma plats och är den lika stor och hög?
Byggarea går nog att kolla lätt, höjd blir knivigare då det inte finns något sådant mått angivet i bygglovshandlinarna, enbart invändiga takhöjder.
Lägespostionen blir också avgörande, enligt ritning så skall det vara 6m till väg/tomtgräns, men det vete katten, min omedelbara känsla är att där slutade gummibandet i fars måttband att fungera och den ligger närmre än så - om lägeskontrollen gjordes där borta vid ~2010 är jag lätt tveksam till.
Det blir till att ta måttband och en biltur...
Rör inte ihop byggarea och boarea. Det är olika saker och här finns alla möjligheter att lämna felaktiga uppgifter till mäklare och köpare av byggnaderna. Strunta i vilka areor som står i byggloven inför utformning av annonstext och svar i frågelista, mät istället!
Om det inte står något om höjd på byggnaden i bygglovet så minskar det risken för att någon skulle hävda byggnaden är en annan svartbyggd byggnad än den som bygglovets har getts för. Men hur är det möjligt - när man söker bygglov lämnar man ju in ritningar där just höjd anges? Har kommunen slarvat bort ritningarna? I så fall till er fördel.
Det är ju inte bra, kan tyda på att byggnaden svartbyggdes eftersom bygglovet inte omfattar vad som senare byggdes.
Låter vettigt. Sen är ju frågan vad det finns att mäta mot. Gränsmarkering vore ju det bästa.
Byggloven har getts med stöd av både gamla byggnadsstadgan och äldre plan- och bygglagen (ÄPBL).
I byggloven finns villkor att slutbesiktning ska göras. Jag är osäker på om (1) detta villkor hade lagstöd enligt dessa två olika lagstiftningar och (2) om det hade det, vad händer med bygglovet om villkoret inte har följts.
Det är ju högst relevant för tråden.
I byggloven finns villkor att slutbesiktning ska göras. Jag är osäker på om (1) detta villkor hade lagstöd enligt dessa två olika lagstiftningar och (2) om det hade det, vad händer med bygglovet om villkoret inte har följts.
Det är ju högst relevant för tråden.
Om jag lyckas tolka loggan rätt så är detta Ekerö kommun? Där var det totalt kaos på bygglovsfronten iallafall runt 2005 - 2010 ungefär, och jag tror tidigare än så (en kollega skulle bygga där). Till slut tog länstyrelsen över och förbjöd kommunen att hantera bygglovsärenden. Det pågick ett tag tills man fick en ny chef för verksamheten. Problemet var att en väldigt hög andel av besluten överklagades och fick rätt vid prövning i länstyrelsen. Både avslagna bygglov som på all punkter följde detaljplanen, som avslogs utan att man ens försökte motivera mot reglerna, och beviljade bygglov som bröt mot i princip varenda bokstav i detaljplanen.
Så det är väl rätt troligt att hanteringen av de här ärendena inte har varit korrekt.
Så det är väl rätt troligt att hanteringen av de här ärendena inte har varit korrekt.
Jo det var en riktig soppa där ett tag, det byggdes stora fina villor nära nog ute i vattnet, medans vi som inte badade i pengar hade problem att få bygga nått alls (Mutor ??) Min handläggare fick senare sparken.H hempularen skrev:
Vid ett möte för att bygga ett enkelt garage fick jag höra en kul fras "Du ligger jävligt nära planlagt område"
Jag frågade då vad som gällde för mig.
Planlagt ??
Ej planlagt ??
Jävligt nära planlagt ??
Jag fick inget svar, men det tog 2 år innan jag fick bygglov !!!