Jag tänker att skrivelserna på Boverket främst gäller planer efter 1987, när PBL kickade in och 39 § byggnadsstadgan inte längre var aktuell. Boverket har ju också en sammanfattning av hur äldre planer med 39 § ska tolkas och den är inte till din fördel:H Hazelberg skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...ldre-planer/aldre-planer-och-deras-giltighet/
Det är samma text jag åberopade men med motsatta tolkning 
hehe.
Dvs sista meningen, - finns planbestämmelser som reglerar avståndet då gäller inte 39:an.
hehe.Dvs sista meningen, - finns planbestämmelser som reglerar avståndet då gäller inte 39:an.
Jo jag förstår men det kräver ju tolkningen att prickmarken på något sätt skulle ersätta 39 § byggnadsstadgan utan att det är nämnt i planen. Det är vad jag finner långsökt. Byggnadsplaner har nästan alltid en massa prickad mark (som inte sällan är svårförklarad och så här i efterhand mest sur ut som att planarkitekten har slentrianprickat) och 39 § byggnadsstadgan är inte avskaffad för det.Villa vista skrev:
Det är samma text jag åberopade men med motsatta tolkning
Dvs sista meningen, - finns planbestämmelser som reglerar avståndet då gäller inte 39:an.
Det känns som detta är mer din hemmaplan än min så du har troligen rätt,,, dock bedömer jag TS har hyfsade chanser pga tidigare frikostiga beslut om att tillåta bebyggelse nära tomtgräns. Grannen i norr ser ut att ha både garage och uthus närmare än 4,5m från TS tomt. Utöver alla andra exempel
Lite "bondförnuft" hos handläggaren så ska det nog gå. Om handläggaren istället följer regler strikt så blir det svårare tänker jag.
Det som gör detta klurigt är att kommentaren vi fick från kommunen låter väldigt negativ. Det vore väldigt tråkigt att gå vidare och få avslag, och behöva betala hela avgiften utan att ens få bygglov för vår nya tillbyggnad.Claes Sörmland skrev:
Jag har aldrig sökt bygglov tidigare, hur många steg vidare i processen kan man rimligtvis gå innan de slutgiltiga bedömningarna görs? Som sagt håller vi på att lämna in kompletteringar just nu. Har läst att man kan dra tillbaka ansökan till förhållandevis låg avgift, tror vi inte på att det kommer gå igenom vore ju det klokare i så fall då vi inte kastar 20k i sjön.
PBL är rent vansinne.
Jag gissar att det handläggaren kommer göra är att informera er om skärmtaket inte kan ges bygglov i efterhand och sen föreslå att ni justerar era handlingar så att det inte ingår. Sen får ni riva det som en del av bygglovsåtgärden om ni vill gå den vägen.H Hazelberg skrev:
Håller med i detta. Har förstått att det är rätt vanligt och ger er chans att plocka bort den biten (men antagligen bli tvingade att ta ner skärm taket också om inte handläggaren får feeling och glömmer följa upp det). Handläggaren tar ju beslut på delegation och brukar informera sökande om det blir avslag. Drar man då tillbaka kan avgiften minskas då man avbryter. I en kommun jag jobbade i så blev det inte ens en avgift men tror det gjorde om sen utifrån att man ändå lagt handläggningstid på det. Men vill du kunna överklaga och få upp ärendet i nämnden så krävs avslagsbeslutet och sen får politikerna titta på det. De kan ju fatta annat beslut.
Just den domen tar upp att 4,5-metersregeln i byggnadsstadgan gäller till granntomt, mark ämnad för bostad. Resonemanget är att originalsyftet bl.a. är brandsäkerhet, att bränder inte ska spridas mellan hus. Så om det inte är mark ämnad för bebyggelse är inte lagen relevant och gäller inte.M MetteKson skrev:
Tyvärr kunde det inte appliceras i mitt fall då marken intill vår tomt är klassad som tomtmark.
Tror du ev har rätt om det i stället handlar om grannes godkännande för attefallsbyggnad nära tomtgräns, då är det en annan 4,5-metersregel (PBL?).
4,5 m-regeln i 39 § byggnadsstadgan refererar till "tomt" och ger uttryckligen byggnadsnämnden rätt att besluta om undantag av "särskilda skäl". D v s det krävs inget medgivande från någon granne för att bygga närmare allmän plats eller väg än 4,5 m.
Kravet på grannemedgivande för bygglovsbefriad åtgärd närmare 4,5 m från gränsen i PBL är annorlunda formulerad i lagtexten. Och i domstolspraxis har uppstått tolkningen att en granne som är hela allmänheten (t ex vid gräns mot väg eller allmän plats) kan i praktiken aldrig ge ett medgivande. Det finns ingen som kan representera hela allmänheten.
(Märkligt att våra politiker ännu inte har justerat PBL kring detta, det finns t o m en utredning som belyser problemet. Men våra regeringar kanske är nöjda med att ett formuleringsmisstag när lagtexten skrevs gav detta utfall? Att man inte vill se attefallshus, uteplaster, utbyggnader och friggebodar närmare allmän plats eller väg än 4,5 m? Samtidigt är det ju den mest naturliga platsen för en friggebod eller attefallshus eftersom det ger avskärmning av dagens små tomter.)
Kravet på grannemedgivande för bygglovsbefriad åtgärd närmare 4,5 m från gränsen i PBL är annorlunda formulerad i lagtexten. Och i domstolspraxis har uppstått tolkningen att en granne som är hela allmänheten (t ex vid gräns mot väg eller allmän plats) kan i praktiken aldrig ge ett medgivande. Det finns ingen som kan representera hela allmänheten.
(Märkligt att våra politiker ännu inte har justerat PBL kring detta, det finns t o m en utredning som belyser problemet. Men våra regeringar kanske är nöjda med att ett formuleringsmisstag när lagtexten skrevs gav detta utfall? Att man inte vill se attefallshus, uteplaster, utbyggnader och friggebodar närmare allmän plats eller väg än 4,5 m? Samtidigt är det ju den mest naturliga platsen för en friggebod eller attefallshus eftersom det ger avskärmning av dagens små tomter.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Man skulle kunna argumentera för att då det fastigheten gränsar till är ett obebyggbart skaft (oavsett om det någonsin kommer byggas någon väg där eller inte) varför det inte är en byggbar tomt oavsett typklassning.
Före -87 hade en sådan argumentation säkerligen hållit och borde göra nu med då det är den tidens rätt som ska tillämpas, men risken är förstås att handläggaren bara ser på saken med sin fyrkantighet anno 2025.
En annan framkomlig väg är kanske att bara fråga om ni kan utelämna skärmtaket från bygglovet. Alltså bara inte prata om det mer. Då blir det kommunens sak att eventuellt tvinga in det i frågan om de känner att de måste.
Före -87 hade en sådan argumentation säkerligen hållit och borde göra nu med då det är den tidens rätt som ska tillämpas, men risken är förstås att handläggaren bara ser på saken med sin fyrkantighet anno 2025.
En annan framkomlig väg är kanske att bara fråga om ni kan utelämna skärmtaket från bygglovet. Alltså bara inte prata om det mer. Då blir det kommunens sak att eventuellt tvinga in det i frågan om de känner att de måste.
Jag läste i något av inläggen att det inte "synkar" med gränserna i Eniro och annan karttjänst. Kanske redan är besvarat men mest troligt är att den digitala registerkartan inte stämmer och gränserna behöver mätas in och uppdateras alt. transformeras om, om det är ett känt koordinatsystem, då flyttas planen flyttas med dessa. Där kan mycket hända med både vägservitut, allmän plats, prickmark och avstånd.
Hoppas du får lov i efterhand och allt löser sig!
Hoppas du får lov i efterhand och allt löser sig!