Claes Sörmland
Jetkokos Jetkokos skrev:
Ok det tog mindre tid än vad jag trodde. P 1916-18.
Ska läsa när tid ges. Om du kan citera den del av MÖDs domskäl som det gäller så underlättar det.

EDIT: Googlade helt enkelt fram detaljplanen och diskussionen är lite överflödig gällande syftet eftersom det anges först och mycket tydligt i planen. Kanske var det också det som du hade gjort utan att indikera det?

Textdokument som beskriver syftet med planförslaget: möjliggöra nybyggnad av cirka 14 nya radhuslägenheter.
 
Redigerat:
  • Gilla
Solinso och 2 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Ska läsa när tid ges. Om du kan citera den del av MÖDs domskäl som det gäller så underlättar det.
MÖD:
"...I det nu aktuella planärendet har det inte gjorts något motsvarande förtydligande och det finns därför inte stöd för slutsatsen att syftet med plan 1040 är något annat än som kan utläsas ur planhandlingarna, dvs. att möjliggöra uppförande av enbostadshus (villor, kedjehus och radhus). Mark- och miljööverdomstolen instämmer därför i mark- och miljödomstolens bedömning att uppförande av två flerbostadshus skulle strida mot detaljplanens syfte och att det därför inte finns förutsättningar att ge bygglov."

MMD:
"Mark- och miljödomstolen konstaterar vidare att det framgår av uppräkningen av typer av bostäder (villor, kedjehus eller radhus) att planens syfte är att planen ska möjliggöra uppförande av enbostadshus. Under rubriken Bebyggelseområden, Bostäder framgår det återigen att det är hustyperna villor, kedjehus eller radhus som ska uppföras inom planområdet. Med hänsyn till planens uttalade syfte och vad som i övrigt framgår av planbeskrivningen och illustrationskartan gör mark- och miljödomstolen bedömningen att uppförandet av två flerbostadshus, mitt i ett villaområde, strider mot detaljplanens syfte och därmed mot detaljplanen i sig. De kringboende har heller inte haft att förvänta sig flerbostadshus på den aktuella platsen. Då åtgärden strider mot planens syfte kan inte avvikelsen från detaljplanen godtas i enlighet med 9 kap. 31 b § PBL. Det saknas därför förutsättningar att meddela bygglov för de aktuella åtgärderna."
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Ska läsa när tid ges. Om du kan citera den del av MÖDs domskäl som det gäller så underlättar det.

EDIT: Googlade helt enkelt fram detaljplanen och diskussionen är lite överflödig gällande syftet eftersom det anges först och mycket tydligt i planen. Kanske var det också det som du hade gjort utan att indikera det?

[bild]
Japp. länken gavs ju redan i #8. Var kanske otydlig, men jag skrev ju att syftet var att bygga radhus och enligt planbeskrivningen. :)
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Claes Sörmland
Googlade hel
Jetkokos Jetkokos skrev:
Japp. länken gavs ju redan i #8. Var kanske otydlig, men jag skrev ju att syftet var att bygga radhus och enligt planbeskrivningen. :)
Sorry missade den. Jag håller med dig om tolkningen. TS kan ju få det prövat med en överklagan av bygglovet och om det inte finns fallgropar i MÖDs dom (något särskilt i det fallet som skiljer från TS fall) så kommer ju bygglovet att inte vara giltigt. Men först inkomma med hänvisning till att det ansökta bygglovet direkt strider mot planens mycket specifika syfte och hänvisa till domen.
 
  • Gilla
Solinso
  • Laddar…
Jag kanske missar något men vad är det som gör att du bedömer att bygglovet gäller ett flerbostadshus och inte en radhuslänga? Det verkar ju i bägge fallen röra sig om 14 lägenheter sammanbyggda som radhus. Det är helt i enlighet med detaljplanen att bygga samtliga 14 i en rad istället för uppdelat som på illustrationsplanen.

Det faktum att det finns gemensamhetsutrymmen gör dem inte heller till ett flerbostadshus. Det hade varit fullt möjligt att enligt dpl bygga denna långa som ”vanliga” radhus innehållandes gemensamma ytor tex föreningslokal eller liknande. Det framgår vad jag kan se inte i tråden huruvida respektive bostad är självständig eller inte. Förekomsten av gemensamma ytor för dem inte per automatik osjälvständiga.
 
  • Gilla
Fjällbjörk och 1 till
  • Laddar…
Nu har jag inte läst domen som länkades men ser man på plankartan är det ju som upplagt för flerbostadshus. 50 och 52! Meter byggnadshöjd, BYA på 500 kvm och inga andra restriktioner. Man hade ju iaf velat jämföra med planen i domen. Men jag kanske borde läsa den först...
 
  • Haha
Jetkokos och 1 till
  • Laddar…
M Manfreds skrev:
Nu har jag inte läst domen som länkades men ser man på plankartan är det ju som upplagt för flerbostadshus. 50 och 52! Meter byggnadshöjd, BYA på 500 kvm och inga andra restriktioner. Man hade ju iaf velat jämföra med planen i domen. Men jag kanske borde läsa den först...
Med tanke på att "högsta takhöjden för de nya radhusen ligger ca 10-15 m under markplanet vid de befintliga husen vid Skogsvägen", enligt planbeskrivningen, funderar man på vad de har för höjdskillnader där borta. :thinking:
 
M Manfreds skrev:
Nu har jag inte läst domen som länkades men ser man på plankartan är det ju som upplagt för flerbostadshus. 50 och 52! Meter byggnadshöjd, BYA på 500 kvm och inga andra restriktioner. Man hade ju iaf velat jämföra med planen i domen. Men jag kanske borde läsa den först...

Det är väl + 50 resp. +52 i totalhöjd? Att jämföra med att marknivån verkar ligga mellan +31 och +38?
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
N Noell skrev:
Jag kanske missar något men vad är det som gör att du bedömer att bygglovet gäller ett flerbostadshus och inte en radhuslänga? Det verkar ju i bägge fallen röra sig om 14 lägenheter sammanbyggda som radhus. Det är helt i enlighet med detaljplanen att bygga samtliga 14 i en rad istället för uppdelat som på illustrationsplanen.

Det faktum att det finns gemensamhetsutrymmen gör dem inte heller till ett flerbostadshus. Det hade varit fullt möjligt att enligt dpl bygga denna långa som ”vanliga” radhus innehållandes gemensamma ytor tex föreningslokal eller liknande. Det framgår vad jag kan se inte i tråden huruvida respektive bostad är självständig eller inte. Förekomsten av gemensamma ytor för dem inte per automatik osjälvständiga.
Det var min tanke också. Vad är det som gör att TS (m fl) bedömer att det är flerbostadshus och inte en radhuslänga?

Nu har jag endast tittat/läst det som TS publicerats i tråden, men utifrån det bedömer jag enda avvikelsen från DP är att en liten del av byggnaden placeras på prickad mark (mark som inte får bebyggas).

Kritiskt tänkande är bra och kommunens granskning ska ifrågasättas, men i detta fall får jag känslan av (kan ha fel) att detta är lite av ett NIMBY-problem, då det rör sig om ett LSS-boende. Man vill hitta fel.
 
Redigerat:
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
N Noell skrev:
Jag kanske missar något men vad är det som gör att du bedömer att bygglovet gäller ett flerbostadshus och inte en radhuslänga? Det verkar ju i bägge fallen röra sig om 14 lägenheter sammanbyggda som radhus. Det är helt i enlighet med detaljplanen att bygga samtliga 14 i en rad istället för uppdelat som på illustrationsplanen.

Det faktum att det finns gemensamhetsutrymmen gör dem inte heller till ett flerbostadshus. Det hade varit fullt möjligt att enligt dpl bygga denna långa som ”vanliga” radhus innehållandes gemensamma ytor tex föreningslokal eller liknande. Det framgår vad jag kan se inte i tråden huruvida respektive bostad är självständig eller inte. Förekomsten av gemensamma ytor för dem inte per automatik osjälvständiga.
M MetteKson skrev:
Det var min tanke också. Vad är det som gör att TS (m fl) bedömer att det är flerbostadshus och inte en radhuslänga?

Nu har jag endast tittat/läst det som TS publicerats i tråden, men utifrån det bedömer jag enda avvikelsen från DP vara att en liten del av byggnaden placeras på prickad mark (mark som inte får bebyggas).

Kritiskt tänkande är bra och kommunens granskning ska ifrågasättas, men i detta fall får jag känslan av (kan ha fel) att detta är lite av ett NIMBY-problem, då det rör sig om ett LSS-boende.
Det finns flera avgöranden (som alla hänvisar till bl.a. P 660-14) som säger att gemensamma bostadsfunktioner i regel är ett tecken på flerbostadshus.

Så här sade till exempel Boverket i sitt yttrande till P 4803-15 (där en byggnadsnämnd tyckte att en byggnad inte utgjorde sammanbyggda tvåbostadshus, men fick smisk av både Boverket och MÖD):
"Loftgångar är en form av funktion för att ta sig in och ut ur sin bostad och i rättsfallet var denna funktion gemensam vilket gjorde att byggnaden var att se som ett flerbostadshus. Andra funktioner som enligt Boverket kan ha betydelse kan vara en gemensam källare, tvättstuga, förråd eller annan form av gemensamt utrymme. Gemensamma tekniska funktioner som uppvärmning, ventilation samt vatten och avlopp kan också ha betydelse."

Det svårt att riktigt se på den lågupplösta planritningen från TS, men det verkar ju finnas gemensamma utrymmen rakt igenom hela byggnaden, vilket får mig att påstå att det nog borde ses som ett flerbostadshus.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
N Noell skrev:
Det är väl + 50 resp. +52 i totalhöjd? Att jämföra med att marknivån verkar ligga mellan +31 och +38?
Haha, tänkte det var nåt fuffens men läste ändå slarvigt. Men det är väl ändå bra högre än ditt genomsnittliga radhus?
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Jetkokos Jetkokos skrev:
Det finns flera avgöranden (som alla hänvisar till bl.a. P 660-14) som säger att gemensamma bostadsfunktioner i regel är ett tecken på flerbostadshus.

Så här sade till exempel Boverket i sitt yttrande till P 4803-15 (där en byggnadsnämnd tyckte att en byggnad inte utgjorde sammanbyggda tvåbostadshus, men fick smisk av både Boverket och MÖD):
"Loftgångar är en form av funktion för att ta sig in och ut ur sin bostad och i rättsfallet var denna funktion gemensam vilket gjorde att byggnaden var att se som ett flerbostadshus. Andra funktioner som enligt Boverket kan ha betydelse kan vara en gemensam källare, tvättstuga, förråd eller annan form av gemensamt utrymme. Gemensamma tekniska funktioner som uppvärmning, ventilation samt vatten och avlopp kan också ha betydelse."

Det svårt att riktigt se på den lågupplösta planritningen från TS, men det verkar ju finnas gemensamma utrymmen rakt igenom hela byggnaden, vilket får mig att påstå att det nog borde ses som ett flerbostadshus.
Ja allt som du beskriver är ju exempel som gör varje bostad osjälvständig. Men i det här fallet har vi ju inga exempel på vad dessa funktioner skulle vara. En annan skillnad jämfört med domen är att där var det reglerat med friliggande och parhus. Här finns ingen reglering utan beskrivs enbart i planens syfte.
 
  • Gilla
Manfreds och 2 till
  • Laddar…
M Manfreds skrev:
Haha, tänkte det var nåt fuffens men läste ändå slarvigt. Men det är väl ändå bra högre än ditt genomsnittliga radhus?
För ett trevåningshus och totalhöjd är det inte direkt orimligt högt.
 
N Noell skrev:
Ja allt som du beskriver är ju exempel som gör varje bostad osjälvständig. Men i det här fallet har vi ju inga exempel på vad dessa funktioner skulle vara. En annan skillnad jämfört med domen är att där var det reglerat med friliggande och parhus. Här finns ingen reglering utan beskrivs enbart i planens syfte.
Det är inte tal om "enbart i planens syfte" -- det räcker trots allt att en föreslagen bebyggelse strider mot en plans specifika syfte för att bygglov inte ska ges. Men om man tittar på planhandlingarna så är det egentligen i vilket fall övertydligt vilken sorts bebyggelse som avsågs med planarbetet, då radhus beskrivs inte bara i planbeskrivningens syfte och bebyggelseområden, utan också fastighetsförteckningen, samrådsredogörelsen och markägarsamråd hänvisar till "detaljplan för Skogsbacken - radhus vid Danska vägen i Surte".

Jag tycker nog att det -- förutsatt att det verkligen finns utrymmen som går igenom hela byggnaden -- är ganska tydligt att den föreslagna byggnaden inte är radhus, utan flerbostadshus och bygglovet strider därför mot detaljplanen. Om det är något TS kan trycka på i sitt tyckande, så är det just det.
 
  • Gilla
Solinso
  • Laddar…
Jetkokos Jetkokos skrev:
Det är inte tal om "enbart i planens syfte" -- det räcker trots allt att en föreslagen bebyggelse strider mot en plans specifika syfte för att bygglov inte ska ges. Men om man tittar på planhandlingarna så är det egentligen i vilket fall övertydligt vilken sorts bebyggelse som avsågs med planarbetet, då radhus beskrivs inte bara i planbeskrivningens syfte och bebyggelseområden, utan också fastighetsförteckningen, samrådsredogörelsen och markägarsamråd hänvisar till "detaljplan för Skogsbacken - radhus vid Danska vägen i Surte".

Jag tycker nog att det -- förutsatt att det verkligen finns utrymmen som går igenom hela byggnaden -- är ganska tydligt att den föreslagna byggnaden inte är radhus, utan flerbostadshus och bygglovet strider därför mot detaljplanen. Om det är något TS kan trycka på i sitt tyckande, så är det just det.
Enbart i planens syfte i jämförelse med domen. Vad planen har för titel har vad jag har stött på aldrig varit avgörande. (Den här detaljplanen har dock inte radhus i titeln, även om det står så i samrådsredogörelsen. Plankarta och planbeskrivning säger annorlunda). Men som sagt, oavsett så är ju det avgörande om det rör sig om självständiga bostäder eller inte, och det har ju inte framgått i tråden. Men absolut att det är detta TS ska trycka på om han vill överklaga bygglovet.
 
  • Gilla
MetteKson och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.