Byggnadsnämnden i Partille kommun beslutade att ålägga en
fastighetsägare, enligt 8 kap 3 § och 10 kap 14 §§ PBL, att
senast ett visst angivet datum ha återställt sitt hus i
ursprunglig karaktär samt att erlägga en byggnadsavgift på
grund av att omfärgning vidtogs utan bygglov. Fastigheten
ingick i ett större radhusområde där husen genomgående hade en
röd färg som var oförändrad sedan husen byggdes. Fastigheten
omfärgades med rosa fasad och hade därför avvikande
färgsättning.
Fastighetsägaren överklagade beslutet hos Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län och yrkade att beslutet undanröjdes
under åberopande att han hade erhållit muntligt löfte om att
byggnadslov för omfärgning av fasaden ej krävdes då han använde
en färg som höll sig inom den röda färgskala som var godkänd.
Länsstyrelsen ansåg att färgen på radhuset i allt för hög grad
avvek från färgen på övriga radhus i längan och på omgivande
radhuslängor och att färgsättningen inte gav någon god
helhetsverkan. Länsstyrelsen delade således byggnadsnämndens
bedömning att det saknades förutsättningar att ge bygglov för
en sådan omfärgning. Vad däremot gällde frågan om
byggnadsavgift ansåg länsstyrelsen att någon sådan ej borde tas
ut då fastighetsägaren gjorde en felbedömning och dessutom
verkade för att få klarlagt om åtgärden krävde bygglov.
Länsstyrelsen undanröjde byggnadsnämndens beslut vad beträffade
byggnadsavgift och ändrade länsstyrelsen beslut avseende
föreläggandet om återställande av byggnaden endast på så sätt
att ett annat datum för färdigställandet utsattes.
Fastighetsägaren överklagade beslutet hos Kammarrätten i
Göteborg och yrkade att han skulle slippa att måla om sitt hus
då han hade fått muntligt tillstånd av byggnadsnämnden att måla
om, under förutsättning att han höll sig inom den röda
färgskalan vilket den rosa färgen gjorde.
Kammarrätten konstaterade att färgen på radhuset avvek i mycket
hög grad från den ursprungliga färgen på radhuslängan och på
omgivande radhuslängor. Avvikelsen var större än vad som
skäligen kunde accepteras för att en god helhetsverkan skulle
uppnås. Kammarrätten ändrade endast det överklagade beslutet på
så sätt att omfärgningen av byggnaden skulle ske senast ett
nytt angivet datum.
Fastighetsägaren överklagade kammarrättens dom hos
Regeringsrätten och yrkade att föreläggandet att måla om huset
upphävdes.
Regeringsrätten upphävde med ändring av underinstansernas
beslut byggnadsnämndens föreläggande. Regeringsrätten angav
följande domskäl.
"DOMSKÄL
Enligt 10 kap 12 § plan- och bygglagen (1987:10) jämförd med 14
§ första stycket samma kapitel, får byggnadsnämnden förelägga
ägaren av den fastighet, byggnad eller anläggning som frågan
gäller att inom viss tid vidta rättelse.
Av intresse i förevarande mål är nyssnämnda 10 kap 12 § 1. och
3. I punkt 1 stadgas att ingripande kan ske om någon utan lov
har vidtagit en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov. Av punkt 3 framgår att ingripande kan ske även när
någon i annat fall än som avses i punkt 1 har vidtagit en
åtgärd som strider mot plan- och bygglagen eller mot någon
förskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av
lagen.
Vad först beträffar frågan huruvida bygglov har krävts för den
ommålning som skett av byggnaden på fastigheten Lexby 11:36
gäller bestämmelserna i 8 kap. plan- och bygglagen. Här skall
speciellt tillämpas reglerna i 8 kap. 4 §. Därav framgår att i
fråga om en- eller tvåbostadshus bygglov inte krävs för att
färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens
karaktär därigenom inte ändras väsentligt. Föreskrifterna i
plan- och bygglagen motsvarar så vitt här är av intresse i sak
vad som gällde före lagens ikraftträdande.
För äldre rätts vidkommande finns rättsfallet RÄ 1981 2:48,
varav framgår att i en situation mycket likartad med
förhållandena i förevarande mål en åtgärd av här aktuellt slag,
dvs en ommålning av en byggnad i ett radhusområde med dittills
enhetlig färgsättning, byggnadslov inte krävdes. På grund härav
och då omständigheterna vid plan- och bygglagens tillkomst inte
föran- leder annan bedömning finner Regeringsrätten att bygglov
inte har varit erforderligt för den i målet aktuella
ommålningen.
Kvar står emellertid frågan huruvida ett föreläggande att måla
om byggnaden kunnat grundas på bestämmelsen i ovannämnda 10
kap. 12 § 3. plan- och bygglagen. Här är av intresse
bestämmelserna i 3 kap. nämnda lag.
Av 3 kap. 10 § plan- och bygglagen, som gäller befintliga
byggnader, framgår bl.a. att det skall tillses att andra
ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utfars så att
ändringarna i skälig utsträckning uppfyller kraven i kapitlets
1-8 §§. Bland nämnda bestämmelser bör i detta sammanhang
särskilt nämnas 1 §, vari föreskrivs att byggnader skall ha en
yttre form och färg, som är lämplig för byggnaderna som sådana
och ger en god helhetsverkan.
Även här upptagna föreskrift om byggnaders yttre form och färg
hade sin motsvarighet i äldre rätt vilken motsvarighet kom att
prövas i det förut nämnda rättsfallet RÅ 1981 2:48. Med hänsyn
till vad Regeringsrätten uttalat i detta rättsfall och med
beaktande av de mycket likartade omständigheterna i förevarande
mål finner Regeringsrätten att skäl inte föreligger för att i
förevarande fall ingripa med föreläggande.
På grund av det anförda skall [fastighetsägarens] yrkande
bifallas."
. Tycks ju som att RR verkar vara inne på samma linje.