Byggfusk vs Penningbrist
I det senaste numret av Byggaren Nr. 2-2019 är det en artikel om Sten Folkesson, juristen i skånska Bjärred och byggaren Nicklas Lindén. "En dålig kund är en kund utan ekonomisk buffert" framhålls det i artikeln. Det må vara sant men som hantverkare måste man också vara tydlig mot kunden.
Generellt hävdas det att byggfusk inte beror på dåliga hantverkare utan på att beställaren inte har tillräcklig ekonomisk buffert när denne beställer hantverkstjänster.
Beställaren har ofta ingen egen kunskap inom byggfacket och kan svårligen bedöma om hantverket utförs fackmannamässigt eller inte. Det är viktigt att man klargör redan från början genom en specificerad offert och ett skriftligt avtal på vad som skall göras för att undvika diskussion om tilläggskostnader. Det är ofta möjligt att man under arbetets gång upptäcker problem som inte kunde bedömas eller anges i offerten. Förklara då för beställaren vad som måste göras och ge kunden ett kostnadsförslag på åtgärden. Om kunden accepterar det så håll fast det skriftligt.
Jag tycker det är en allvarlig anklagelse att generellt döma kunden som dålig betalare och man bör som kund kontrollera följande och som hantverkare visa att man är en god yrkesman:
- Har hantverkaren rättmätig och dokumenterad utbildningsbevis/yrkeskompetens inom det område han företräder?
- Har hantverkaren tillräckliga resurser och ekonomi för att utföra sitt uppdrag?
- Utför hantverkaren uppdraget själv eller anlitar han en eller flera underentreprenörer? Vad är det för folk i så fall och har de också relevant utbildning/yrkesbevis? Har de uppehåll- och arbetstillstånd för Sverige?
- Har hantverkaren ansvarsförsäkring? Vad gäller den för? Be om att få se försäkringsnummer och vilket bolag denne är försäkrad.
- Är hantverkaren godkänd för F-skatt? Kolla med Skatteverket.
- Är Du som beställare osäker på hur det aktuella arbetet skall utföras fackmannamässigt och vad som är rimlig kostnad för uppdraget? Om svaret är "ja"; rådfråga en sakkunnig, det kan löna sig!
Kom ihåg: Förtroende (handslag och muntligt avtal) är bra men kontroll (skriven överenskommelse) är bättre!
Generellt hävdas det att byggfusk inte beror på dåliga hantverkare utan på att beställaren inte har tillräcklig ekonomisk buffert när denne beställer hantverkstjänster.
Beställaren har ofta ingen egen kunskap inom byggfacket och kan svårligen bedöma om hantverket utförs fackmannamässigt eller inte. Det är viktigt att man klargör redan från början genom en specificerad offert och ett skriftligt avtal på vad som skall göras för att undvika diskussion om tilläggskostnader. Det är ofta möjligt att man under arbetets gång upptäcker problem som inte kunde bedömas eller anges i offerten. Förklara då för beställaren vad som måste göras och ge kunden ett kostnadsförslag på åtgärden. Om kunden accepterar det så håll fast det skriftligt.
Jag tycker det är en allvarlig anklagelse att generellt döma kunden som dålig betalare och man bör som kund kontrollera följande och som hantverkare visa att man är en god yrkesman:
- Har hantverkaren rättmätig och dokumenterad utbildningsbevis/yrkeskompetens inom det område han företräder?
- Har hantverkaren tillräckliga resurser och ekonomi för att utföra sitt uppdrag?
- Utför hantverkaren uppdraget själv eller anlitar han en eller flera underentreprenörer? Vad är det för folk i så fall och har de också relevant utbildning/yrkesbevis? Har de uppehåll- och arbetstillstånd för Sverige?
- Har hantverkaren ansvarsförsäkring? Vad gäller den för? Be om att få se försäkringsnummer och vilket bolag denne är försäkrad.
- Är hantverkaren godkänd för F-skatt? Kolla med Skatteverket.
- Är Du som beställare osäker på hur det aktuella arbetet skall utföras fackmannamässigt och vad som är rimlig kostnad för uppdraget? Om svaret är "ja"; rådfråga en sakkunnig, det kan löna sig!
Kom ihåg: Förtroende (handslag och muntligt avtal) är bra men kontroll (skriven överenskommelse) är bättre!
