Det här är ett ämne som intresserar mig. Har erfarenhet av 2 sommarstugor och 2 fjällstugor som far byggde på 60-80 talet. Alla helt kallställda och kvar i familjens ägo.
Ena sommarstugan har jag nyligen övertagit vårdnaden om och den har luktproblem. Solklart mögel tänkte vi men när man började rota i problematiken verkar det sitta i en enda plastmatta i huset som luktar . Värre vid högre fukthalt. Hittade en stuvbit av den i ett uthus och den luktade så extremt illa att lukten satt sig i släpvagnen på väg till tippen. Luktar rent mögel utan att minsta spår av mögel syns någonstans i huset. Tyvärr innehåller den asbest också.
Men vi är fast beslutna att få ordning på stugan för den är frisk och fin annars.
Var först inställda på att byta alla ytskikt in till stommen. De äldre delarna innehåller en del masonit som jag vet kan lukta om det blir fuktigt.
Observera att vi inte talar om fritt vatten och fuktfläckar utan det handlar om hög luftfuktighet. Men vi får se hur det utvecklar sig när mattan är borta.
Annars har jag en teori om att fjällstugorna klarar sig mycket bättre då de värms vintertid vilket effektivt torkar ut stugorna. Kall vinterluft som värms blir extremt torr. Torr luft torkar träet och stugan klarar sig de sämre perioder som fuktigheten är hög.
Sommarstugorna värms inte alls vintertid, knappt vår och höst heller. Bara sporadiskt under sommaren men ofta är vi ju där när inget eldande behövs.Samma inner och yttertemp driver ingen torkprocess. Byggnaden får inte den torka som kanske behövs.
Har man ingen underhållsvärme alls så får solinstrålningen större påverkan på luftfuktigheten inne. Det är dagarna med lägre inomhustemperatur än utetemp som man vill undvika.
Kan tjockare isolering vara en nackdel?
Ja kanske. Jämför jag husvagnen med sommarstugan så följer ju husvagnen yttertempen bättre än stugan och det syns på fukthalten. Men det är inte så simpelt, det finns många parameter i det där.
Jag tror sommarstugan skulle må bra av att värmas några dagar vår och höst i samband med större temperaturväxlingar. Eller köra avfuktare.
Ena sommarstugan har jag nyligen övertagit vårdnaden om och den har luktproblem. Solklart mögel tänkte vi men när man började rota i problematiken verkar det sitta i en enda plastmatta i huset som luktar . Värre vid högre fukthalt. Hittade en stuvbit av den i ett uthus och den luktade så extremt illa att lukten satt sig i släpvagnen på väg till tippen. Luktar rent mögel utan att minsta spår av mögel syns någonstans i huset. Tyvärr innehåller den asbest också.
Men vi är fast beslutna att få ordning på stugan för den är frisk och fin annars.
Var först inställda på att byta alla ytskikt in till stommen. De äldre delarna innehåller en del masonit som jag vet kan lukta om det blir fuktigt.
Observera att vi inte talar om fritt vatten och fuktfläckar utan det handlar om hög luftfuktighet. Men vi får se hur det utvecklar sig när mattan är borta.
Annars har jag en teori om att fjällstugorna klarar sig mycket bättre då de värms vintertid vilket effektivt torkar ut stugorna. Kall vinterluft som värms blir extremt torr. Torr luft torkar träet och stugan klarar sig de sämre perioder som fuktigheten är hög.
Sommarstugorna värms inte alls vintertid, knappt vår och höst heller. Bara sporadiskt under sommaren men ofta är vi ju där när inget eldande behövs.Samma inner och yttertemp driver ingen torkprocess. Byggnaden får inte den torka som kanske behövs.
Har man ingen underhållsvärme alls så får solinstrålningen större påverkan på luftfuktigheten inne. Det är dagarna med lägre inomhustemperatur än utetemp som man vill undvika.
Kan tjockare isolering vara en nackdel?
Ja kanske. Jämför jag husvagnen med sommarstugan så följer ju husvagnen yttertempen bättre än stugan och det syns på fukthalten. Men det är inte så simpelt, det finns många parameter i det där.
Jag tror sommarstugan skulle må bra av att värmas några dagar vår och höst i samband med större temperaturväxlingar. Eller köra avfuktare.
Jag har lite svårt att förstå risken med ångspärr i kallställt hus.
Är det hastig kallställning efter längre varmhållning som kan generera fukt utanför ångspärren? Annars har jag svårt att se situationer där ångspärr skulle skada.
Även kallställda hus har väl i snitt högre inomhustemp än utomhustemp sett över en längre period.
Vi pratar om regelbundet bebodda kallställda hus, inte övergivna hus som står decennier utan uppvärmning.
Visst kommer vi till fjällstugan och det är -20° inne och -10° ute men det handlar om kortare perioder och efter 3 timmar är det +25° inne.
I sommarstugan kommer jag se över ventilationen och ev ha fläkt på under kallställda perioder, troligen sensorstyrt på tempdiff och fukt.
Tror det blir ångspärr där vid renoveringen.
Våran sommarstuga stod tom 2025 och var rätt rå våren 26 när vi började vara där.
Har en Airthings Wave Plus för att logga bla fukt och det märks att stugan gillar när man är där, fuktigheten sjunker betydligt.
En åsikt om fuktspärr är ju att fukten även ska vandra inåt. Varför vill man det? Fuktigt var det uppenbarligen, även om jag inte vet exakt hur mycket då jag inte loggade första tiden. Jag tror ju jag hade haft ett bättre klimat inne med fuktspärr och lagom ventilation.
Åsikter?
Är det hastig kallställning efter längre varmhållning som kan generera fukt utanför ångspärren? Annars har jag svårt att se situationer där ångspärr skulle skada.
Även kallställda hus har väl i snitt högre inomhustemp än utomhustemp sett över en längre period.
Vi pratar om regelbundet bebodda kallställda hus, inte övergivna hus som står decennier utan uppvärmning.
Visst kommer vi till fjällstugan och det är -20° inne och -10° ute men det handlar om kortare perioder och efter 3 timmar är det +25° inne.
I sommarstugan kommer jag se över ventilationen och ev ha fläkt på under kallställda perioder, troligen sensorstyrt på tempdiff och fukt.
Tror det blir ångspärr där vid renoveringen.
Våran sommarstuga stod tom 2025 och var rätt rå våren 26 när vi började vara där.
Har en Airthings Wave Plus för att logga bla fukt och det märks att stugan gillar när man är där, fuktigheten sjunker betydligt.
En åsikt om fuktspärr är ju att fukten även ska vandra inåt. Varför vill man det? Fuktigt var det uppenbarligen, även om jag inte vet exakt hur mycket då jag inte loggade första tiden. Jag tror ju jag hade haft ett bättre klimat inne med fuktspärr och lagom ventilation.
Åsikter?
Om jag förstår det rätt så kan det ibland bli kallare inne i huset än ute, och även tvärtom att det blir varmare inne i huset än ute, och att det därför ska kunna vandra fukt åt båda håll.B Bjober skrev:
Anledningen till att jag startade denna tråden är att vi har ett hus som byggdes 75 och har kallställts varje år tyvärr luktar det väldigt unket och doft av mögel, nu ska vi bygga ett nytt och söker tips för att undvika samma problem igen. Jag är inte säker på varför det gamla huset inte ha klarat sig, så därför jag söker kunskap här.
Nu förstår jag inte. Det vanliga sättet att bygga timmerhus på avsides platser är att timra upp stommen närmare hem och märka upp den och låta timret torka litet och ta ned den och köra ut hela byggsatsen till byggplatsen med traktor.A Abroif2 skrev:
Om man har sågat timret till 5 eller 6 tums tjocklek blir stockarna inte tyngre än att 3-4 personer kan montera stommen för hand när timret är litet torrt. Ifall det inte går att komma åt med frontlastaren på traktorn.
Timmerhus är därför bland de enklaste byggsätten på svårtillgängliga platser. Menar du att det inte ens är tillgängligt med traktor på is eller tjälat vinterföre?
Är byggplatsen åtkomlig med snöskoter?
Elektriciteten som behövs till cementblandare och kapcirkelsåg och bordscirkelsåg och ibland någon borrmaskin när man färdigställer bygget kan komma från en bärbar diesel- eller bensindriven generator.
Jag har byggt en stuga med samma förutsättningar som ni vill åt. Det är vindduk, 145 mm isolering, diffusionsöppen ångduk och sen byggde vi installationsfack på 45 mm som också isolerades. Vi anände iCells-produkter i vårt byggge. Den sista 45mm isoleringen var inte nödvändig insåg vi efteråt. Kaminen vi har värmer stugan på ett par timmar när det är -25 ute på vintern.
Så jag hade kört på 145 isolering i väggarna och bara använt diffusionsöppna material dvs. träfiber eller cellulosaisolering.
Så jag hade kört på 145 isolering i väggarna och bara använt diffusionsöppna material dvs. träfiber eller cellulosaisolering.
Absolut inte ångspärr på insidan!
Vid ett väderomslag från kallt till milt riskerar fukt att vandra inåt och kondensera mot plasten.
Biobaserade organiska material helt igenom kan buffra viss fukt utan att röta uppstår.
Uppvärmning med kamin genom skorsten. Inte gasolvärmare. De skapar mycket fukt.
Vid ett väderomslag från kallt till milt riskerar fukt att vandra inåt och kondensera mot plasten.
Biobaserade organiska material helt igenom kan buffra viss fukt utan att röta uppstår.
Uppvärmning med kamin genom skorsten. Inte gasolvärmare. De skapar mycket fukt.
Vi läste på själva, bland annat här på BH. Principen är att materialet ska kunna absorbera fukt och inte fälla ut det som droppar i väggen vilket är en risk med t.ex. glasfiber eller fälla ut på plastfolie bakom innerpanelen. Är inne på sjunde året nu och det luktar alltid gott på våren när man kommer dit.A Abroif2 skrev:
Stuga på 60 kvm byggd 1988, Norrbottens kusten. Kallställd oktober till påsk, monterade Solarventi SV 14 för ca 15 år sedan, all stuglukt försvann, stugan är torr när vi startar upp till påsk, minimalt med kondens på fönstrena.
Stugan är en flyttad bostadsbarack från 50 talet, väggblock 120 cm breda.
Konstruktion utifrån: 22 panel, förhydringspapp, 45 x 70, 70 asfaltimpregnerad wellpapp, förhydringspapp, 16 panel, original vägg.
Sedan har jag lagt till: ångspärr, 45 x 45, 45 mineralull, 12 spånskiva/ 15 panel i olika rum.
Byggnaden står nu på sitt tredje ställe sedan 50 talet, är ett Anebyhus.
Om du har ett bra solläge, så planera in en Solarventi eller motsvarande.
Stugan är en flyttad bostadsbarack från 50 talet, väggblock 120 cm breda.
Konstruktion utifrån: 22 panel, förhydringspapp, 45 x 70, 70 asfaltimpregnerad wellpapp, förhydringspapp, 16 panel, original vägg.
Sedan har jag lagt till: ångspärr, 45 x 45, 45 mineralull, 12 spånskiva/ 15 panel i olika rum.
Byggnaden står nu på sitt tredje ställe sedan 50 talet, är ett Anebyhus.
Om du har ett bra solläge, så planera in en Solarventi eller motsvarande.
Håller med ang solventil. Gör stor skillnad på vår offgridstuga
Min erfarenhet är att det är organiska mtrl inne i stugan, dvs textilier, stoppade möbler, mattor, gardiner, ev också papperstapeter som orsakar mögellukt. Rent massivträ brukar mig veterligt aldrig få mögelproblem.
Tänk hur de gjorde förr när delar av husen var ouppvärmda. De lade kläder och textilier i välbyggda träkistor för att undvika mögeldoft. Stoppade möbler förekom normalt inte. "Sängmadrasser" bestod av utbytbar halm. Papperstapeter kom under 1800-t. Vet dock inte om de var ngt problem. Inget jag hört ngt om.
Det största problemet som orsakar mögel är damm och stöv. Det landar på horisontella ytor i stillastående luft i obebodda hus, liksom att det kan fastna på vertikala ytor om de är lite ruffa eller utövar statisk dragningskraft. Det är detta damm som är inkörsporten för mögel då det ofta är näringsrikt, (för mögel), och det är direkt tillgängligt så endast en period på några veckor med tillräckligt hög luftfuktighet behövs för att mögel ska börja växa. Och, när väl möglet har etablerat sig/"slagit rot" från spor till svamp så fortsätter det sin tillväxt direkt när luftfuktigheten är tillräcklig. När det har etablerat sig i dammet så sprider det sig vidare till underlaget (om det är organiskt).
Alla som sett engelska filmer som handlar om flydd tid och slott och herresäten, som ofta var obebodda stora delar av året, vet att alla möbler brukade täckas med vita lakan eller likn.
En annan aspekt vad gäller fukt är att ju längre väg det måste vandra för att kunna ventileras bort/torka ut desto längre tid tar det innan det har torkat efter att det blivit uppfuktat. Ju längre tid det tar desto större risk att mögelsporer hinner rota sig. Därav att man generellt avråder från för tjocka isoleringsskikt. Det är också därför mkt välisolerade hus behöver byggas under tak och att det likaledes är kritiskt att inte bygga in byggfukt, eller att det byggs av "slarviga" hantverkare så att ångspärren skadas.
Väggens tjocklek påverkar däremot hur lång tid det tar för fukten i väggen att torka ut.
Tänk hur de gjorde förr när delar av husen var ouppvärmda. De lade kläder och textilier i välbyggda träkistor för att undvika mögeldoft. Stoppade möbler förekom normalt inte. "Sängmadrasser" bestod av utbytbar halm. Papperstapeter kom under 1800-t. Vet dock inte om de var ngt problem. Inget jag hört ngt om.
Det största problemet som orsakar mögel är damm och stöv. Det landar på horisontella ytor i stillastående luft i obebodda hus, liksom att det kan fastna på vertikala ytor om de är lite ruffa eller utövar statisk dragningskraft. Det är detta damm som är inkörsporten för mögel då det ofta är näringsrikt, (för mögel), och det är direkt tillgängligt så endast en period på några veckor med tillräckligt hög luftfuktighet behövs för att mögel ska börja växa. Och, när väl möglet har etablerat sig/"slagit rot" från spor till svamp så fortsätter det sin tillväxt direkt när luftfuktigheten är tillräcklig. När det har etablerat sig i dammet så sprider det sig vidare till underlaget (om det är organiskt).
Alla som sett engelska filmer som handlar om flydd tid och slott och herresäten, som ofta var obebodda stora delar av året, vet att alla möbler brukade täckas med vita lakan eller likn.
En annan aspekt vad gäller fukt är att ju längre väg det måste vandra för att kunna ventileras bort/torka ut desto längre tid tar det innan det har torkat efter att det blivit uppfuktat. Ju längre tid det tar desto större risk att mögelsporer hinner rota sig. Därav att man generellt avråder från för tjocka isoleringsskikt. Det är också därför mkt välisolerade hus behöver byggas under tak och att det likaledes är kritiskt att inte bygga in byggfukt, eller att det byggs av "slarviga" hantverkare så att ångspärren skadas.
Just för att det då är längre väg utåt för fukten att torka => tar längre tid => större risk att mögelsporer hinner "slå rot". Om ngt oförutsett läckage inträffar så är även risken för röta större.B Bjober skrev:
Daggpunkten hamnar alltid inne i väggen när förutsättningar för daggpunkt finnes. Väggens tjocklek eller isolering har ingen betydelse. Det är enbart en funktion beroende på skillnaden i temp & RH inomhus vs utomhus.F Freddedan skrev:
Väggens tjocklek påverkar däremot hur lång tid det tar för fukten i väggen att torka ut.
