Bygga över egen tomtgräns
God afton, söker lite tips och idéer vad som blir billigast och mest rätt.
Bor utanför detaljplanerat område och har fått en idé om att bygga en attefallare senare under dom nya reglerna när man kan bygga 50 m2.
Har dock ett problem med våran tomt, det är nämligen så att den avstyckades på 70 talet och mitt i tomtgränsen är där som det nya huset passar bäst.
Sätter man in den på den andra tomten vi också äger går det ju inte få till en attefall då det inte rent juridiskt finns någon huvudbyggnad, sätter jag den på rätt sida hamnar den för nära huvudbyggnaden på rätt tomt.
Att göra en sammanläggning lär kosta 35-50000 kr vilket känns onödigt, men samtidigt känns det onödigt att dra igång en bygglovsprocess med allt vad det innebär igen.
Någon som har en tanke?
Jag ska tillägga att jag inte riktigt vill tänka hur det hade blivit med elavtal osv, ny adress igen osv.
Bor utanför detaljplanerat område och har fått en idé om att bygga en attefallare senare under dom nya reglerna när man kan bygga 50 m2.
Har dock ett problem med våran tomt, det är nämligen så att den avstyckades på 70 talet och mitt i tomtgränsen är där som det nya huset passar bäst.
Sätter man in den på den andra tomten vi också äger går det ju inte få till en attefall då det inte rent juridiskt finns någon huvudbyggnad, sätter jag den på rätt sida hamnar den för nära huvudbyggnaden på rätt tomt.
Att göra en sammanläggning lär kosta 35-50000 kr vilket känns onödigt, men samtidigt känns det onödigt att dra igång en bygglovsprocess med allt vad det innebär igen.
Någon som har en tanke?
Jag ska tillägga att jag inte riktigt vill tänka hur det hade blivit med elavtal osv, ny adress igen osv.
Jag skulle gissa att det inte är ett attefallshus (bygglovsfritt alltså) om en del ligger utanför den fastighet som har huvudbyggnaden. Men det är en gissning, kan vara fel.
Skulle säga, utifrån din formulering att du blandar ihop begreppet tomt med fastighet.
En tomt kan både vara mindre eller större än en fastighet. Så länge fastigheterna upplevs som en och samma tomt (tex att allt är gräsyta, avgränsas utåt av staket/häck osv) så ska det i teorin vara möjligt att placera ett attefallshus på den andra fastigheten, eller över gräns för den delen.
En tomt kan både vara mindre eller större än en fastighet. Så länge fastigheterna upplevs som en och samma tomt (tex att allt är gräsyta, avgränsas utåt av staket/häck osv) så ska det i teorin vara möjligt att placera ett attefallshus på den andra fastigheten, eller över gräns för den delen.
Du har tur med den nya skrivningen i PBL. Regeringen valde att använda begreppet "tomt" och inte "fastighet". Du kan därmed uppföra bygglovsfria byggnader även på andra fastigheter, så länge som du håller dig på tomten. Tomt definieras i PBL som "ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål"
Intressant! Jag står i ett liknande dilemma, enda skillnaden är att det redan står en byggnad just på fastighetsgränsen i mitt fall. Ett bygge utan lov, men det är preskriberat mig veterligen. Har du forskat mer i detta, utöver dom svar du fått här?
Vad är ditt dilemma? D v s vilken åtgärd vill du genomföra och hur relaterar det till fastighetsgränser?W Wenjad skrev:
nutchuk skrev:
Som sagt var har fastighetsgränsen ingen som helst betydelse om du äger båda fastigheterna. Det enda kravet för en komplementbyggnad är att den ska vara på samma tomt och i anslutning till byggnaden den kompletterar.
Befintlig byggnad är ett hönshus med carport, jag funderar på att göra om det till ett pannrum för att värma kåken. Men då måste jag anmäla skorstensinstallation och fasadändring, eftersom jag kommer bygga igen carporten.Claes Sörmland skrev:
Så frågan är då om kommunen kommer ge mig problem, eftersom byggnaden står mitt på gränsen. Tänker mest eftersom det från början är ett sk svartbygge.
Alternativet som jag tänkt är att riva eller flytta hönshuset och sätta upp en helt ny byggnad fast på "fel" sida gränsen, alltså inte den fastighet som bostaden står på.
Hm. Fasadändring av komplementbyggnad kräver inte sen 1 dec 2025 bygglov ens inom detaljplan. Så där behövs inget bygglov. Inte heller skorsten kräver bygglov.W Wenjad skrev:
Men det som krävs är en anmälan för att installera eldstaden. Och då anmäler du ju just bara den tekniska delen kring eldstaden, inte dina ändringar av komplementbyggnaden. Att komplementbyggnaden ursprungligen är svartbyggd eller står på fastighetsgränsen ska inte påverka anmälan. Det där med fastighetsgränsen är mer en fråga för grannen.
Nej, det var vad jag trodde och vad hon på kommunen sa till mig inledningsvis, både angående eldstad och fasad. Men hon ringde upp senare och sa att fastigheten ligger i ett område med kulturhistoriska värden.
Eller hur hon nu uttryckte sig, och då var man tydligen enligt henne tvungen att söka lov för fasadändring, rätt eller fel har jag ingen aning om.. Jag ringde mest för att ta reda på om jag skulle fått ett blankt nej, eller om det var möjligt att göra dom ändringar jag vill.
Såklart, ursäkta mig, jag menade anmälan om eldstad inget annat. Jag har aldrig tidigare gjort någon åtgärd på min fastighet som kräver lov, så försöker lära mig så mycket jag kan om denna djungel med regler och bestämmelser 😅
Men tack för svar, känns som att det kommer bli ett pannrum till slut ändå! (Kanske ska starta en egen tråd om detta, istället för att skriva i TS tråd)
Då blir det bygglov.W Wenjad skrev:
Måste bara fråga en sista fråga, du verkar insatt i detta! (TS får ursäkta!). Om jag skulle välja alternativ 2 att riva/flytta befintlig byggnad, krävs det då rivningslov för detta? Jag tänker det blir lite moment 22, eftersom det ej finns bygglov, men ligger i kulturhistoriskt område?
Du ställer en av de frågor som jag (eller någon annan) inte har svar på.W Wenjad skrev:
Det beror på att i bygglagstiftningen finns en möjlighet till rättelse av en överträdelse, alltså att ta bort din svartbyggda byggnad. Men jag tror aldrig det har prövats av domstol hur långt tillbaka i tiden den rätten sträcker sig. Enligt denna princip om möjlighet till rättelse får du riva din svartbyggda byggnad utan att ha fått rivningslov och startbesked för detta beviljat.
Den andra tolkningen av PBL är att du trots att byggnaden är svartbyggd inte kan rivas utan rivningslov och startbesked för detta. Rivningslov regleras numera i 9 kap. 43 § PBL: "I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det rivningslov för att riva [...] en byggnad."
Jag vet inte var MÖD eller HD skulle hamna om din kommun vid en tillsyn skulle driva att rivningslov och startbesked för detta krävs för att du ska rätta det gamla svartbygget, alltså riva det. Det som talar för det är den gamla principen i svensk bygglagstiftning att det ligger i samhällets intresse att du rättar och alltså följer lagstiftningen. Det som talar emot det är att kommunen då inte kan kontrollera miljö- och återvinningsaspekter i din rivningsprocess. Sen kan ju ibland domstol döma utifrån rent ordalydelseläsning, att det står i lagen att det krävs rivningslov. Å andra sidan kan ju inte kommunen neka dig att rätta en överträdelse genom att neka rivningslov. Blir väldigt märkligt då.
Att flytta en byggnad kräver bygglov. I ditt fall även om den är under 30 kvm eftersom du vill genomföra åtgärden inom ett byggnadskulturellt bevaransvärt område.
Redigerat:
Ska vi ta det här till nya juridiska tolkningshöjder kan vi titta i propositionstextens lagkommentar som förklarar rättelsemöjligheten som finns i nuvarande 11 kap 54 § PBL. Prop. 2009/10:170 s. 497:W Wenjad skrev:
Jag läser det gulmarkerade som en långtgående möjlighet till rättelse som kan ske av "annan anledning".
Detta stöds också av ÄPBLs propositionstext (prop. 1985/86:1 s. 771) gällande den motsvarande lagregleringen i 10 kap. 5 § ÄPBL:
Man har en möjlighet och förväntas rätta sina PBL-överträdelser utan byggnadsnämndens ingripande.