Bygga fritidshus, sommarhus eller stuga
Tänk långsiktigt när du ska bygga ditt fritidshus. Det rådet ger byggnadsingenjör Charlotte Andersson som menar att det lönar sig att satsa på kvalitet redan från början.
Du kan läsa artikeln här: Bygga fritidshus, sommarhus eller stuga
Du kan läsa artikeln här: Bygga fritidshus, sommarhus eller stuga
Skrivet av: Gäst
Så här står det i texten
"? Regelverket säger att så länge det är ett fritidshus får det bara brukas en viss tid av året. Om man ska använda huset som permanentbostad ska man anmäla detta till kommunen. Det innebär samtidigt att bostaden måste uppfylla både energikraven och handikappskraven."
Detta stämmer knappast. Det är ingen som kan förbjuda mig att permanent flytta in i en dåligt isolerat icke handikappanpassat fritidshus. Men - ska jag bygga till måste energi- och handikappkraven uppfyllas i utbyggnaden.
Så här står det i texten
"? Regelverket säger att så länge det är ett fritidshus får det bara brukas en viss tid av året. Om man ska använda huset som permanentbostad ska man anmäla detta till kommunen. Det innebär samtidigt att bostaden måste uppfylla både energikraven och handikappskraven."
Detta stämmer knappast. Det är ingen som kan förbjuda mig att permanent flytta in i en dåligt isolerat icke handikappanpassat fritidshus. Men - ska jag bygga till måste energi- och handikappkraven uppfyllas i utbyggnaden.
Skrivet av: Gäst
Vilken grund man väljer beror förstås på de naturliga förutsättningarna. Gjuten platta är egentligen inte alls överlägsen allt annat, utan har blivit så vanligt använd därför att denna typ av grund passar bäst på den typ av villatomter som blivit standard: Nedlagd åkermark med relativt plan yta. Resonerar vi exempelvis grundläggning på berg eller lätt sandjord, alternativt morän, i mer kuperad terräng blir pintgrunden överlägsen det mesta.
Det finns inget som säger att en trossbotten MÅSTE ruttna ovanför en traditionell krypgrund / torpargrund. Vill man nödvändigtvis ta död på sitt hus måste man först se till att strypa grundens ventilation, och gärna se till att den saknar dränering och fylls med stillastående vatten. Jag kan därför sträcka mig så långt som till att utnämna krypgrund till "riskkonstruktion". Men att påstå en sådan grund är dömd till undergång efter bara 20-25 år är inte korrekt. Den som påstår att en öppen plintgrund ruttnar tar ännu mer fel. En rätt anlagd plintgrund är i det närmaste helt idiotsäker.
Faktum är att TAKETS brister generellt blir mer fatala än grundläggningens. Därför vore det på sin plats att varna för exempelvis tendensen att förse fritidshus med flacka tak. Brantare tak minskar riskerna vid hög snöbelastning. Dessutom lönar det sig att kosta på mer beständigt yttertak än papp och dylikt.
billy_baver
Vilken grund man väljer beror förstås på de naturliga förutsättningarna. Gjuten platta är egentligen inte alls överlägsen allt annat, utan har blivit så vanligt använd därför att denna typ av grund passar bäst på den typ av villatomter som blivit standard: Nedlagd åkermark med relativt plan yta. Resonerar vi exempelvis grundläggning på berg eller lätt sandjord, alternativt morän, i mer kuperad terräng blir pintgrunden överlägsen det mesta.
Det finns inget som säger att en trossbotten MÅSTE ruttna ovanför en traditionell krypgrund / torpargrund. Vill man nödvändigtvis ta död på sitt hus måste man först se till att strypa grundens ventilation, och gärna se till att den saknar dränering och fylls med stillastående vatten. Jag kan därför sträcka mig så långt som till att utnämna krypgrund till "riskkonstruktion". Men att påstå en sådan grund är dömd till undergång efter bara 20-25 år är inte korrekt. Den som påstår att en öppen plintgrund ruttnar tar ännu mer fel. En rätt anlagd plintgrund är i det närmaste helt idiotsäker.
Faktum är att TAKETS brister generellt blir mer fatala än grundläggningens. Därför vore det på sin plats att varna för exempelvis tendensen att förse fritidshus med flacka tak. Brantare tak minskar riskerna vid hög snöbelastning. Dessutom lönar det sig att kosta på mer beständigt yttertak än papp och dylikt.
billy_baver
Skrivet av: Gäst
Nytt lösvirkesbyggt fritidshus med platta på mark. 30 cm under golv och på vind och 20 cm isolering i väggarna. Bättre 2-glasfönster. Utsidan klar, insidan tom, ligger i Bohuslän och skall användas c 5 mån/år.
Hade tänkt värma med enbart luft/luftvärmepump (+kamin när vi är där) för att initialt komma ner i pris.
Hur skall jag tänka när det gäller uppvärmning?
Kan man ha frånluftsvärmepump när det inte finns spillvärmekällor och man vill ha 10-15 grader på vintern.
Bör man ha elradiatorer som säkerhet när man använder luft/luft-vp.
Vilken Luft/luft funkar bäst vid kyla?
Hur lågt bör man sänka vintertemperaturen?
Kallekanin
Nytt lösvirkesbyggt fritidshus med platta på mark. 30 cm under golv och på vind och 20 cm isolering i väggarna. Bättre 2-glasfönster. Utsidan klar, insidan tom, ligger i Bohuslän och skall användas c 5 mån/år.
Hade tänkt värma med enbart luft/luftvärmepump (+kamin när vi är där) för att initialt komma ner i pris.
Hur skall jag tänka när det gäller uppvärmning?
Kan man ha frånluftsvärmepump när det inte finns spillvärmekällor och man vill ha 10-15 grader på vintern.
Bör man ha elradiatorer som säkerhet när man använder luft/luft-vp.
Vilken Luft/luft funkar bäst vid kyla?
Hur lågt bör man sänka vintertemperaturen?
Kallekanin
Skrivet av: Björn
Jag har just byggt ett lösvirkeshus för "sommarhalvårsboende" på plintgrund, 109 kvm boarea. 25cm isolering i golv, 30 i tak och 20 i vägg; treglasfönster.
Vägg- och takisolering är i två korsande skikt. Jag valde en plastfilm som fuktspärr mellan den inre 5cm isoleringen och den yttre på 20cm.
Min byggare tyckte att jag skulle välja vindpapp i stället för plast just då han ansåg att man enklare kan undvika fuktskador om huset
råkar bli utkylt och måste värmas upp under "icke sommartid". Jag fegade ur och valde ändå den rekommenderade plasten...
Då jag inte snabbt kan nå huset vid t ex ett längre strömavbrott, har jag valt bort vattenburen värme till förmån för en modern och
effektiv luft-luft pump som kan ställas in på underhållsvärme 10C. Jag har dessutom installerat högklassiga oljefyllda elradiatorer som
kickar in vid 7C i det fall pumpen isar ihop... Dessutom har jag en modern murspis (dock utan värmeackumulerande sten),
som ska ge upp till 9kW vid full eldning - det tar ca 3 timmar att höja innetemperaturen från 10C till 22C när man brassar på.
Jag har valt dessa lösning då det inte anses bra att helt kyla ut moderna hus under vinterhalvåret.
Jag har just byggt ett lösvirkeshus för "sommarhalvårsboende" på plintgrund, 109 kvm boarea. 25cm isolering i golv, 30 i tak och 20 i vägg; treglasfönster.
Vägg- och takisolering är i två korsande skikt. Jag valde en plastfilm som fuktspärr mellan den inre 5cm isoleringen och den yttre på 20cm.
Min byggare tyckte att jag skulle välja vindpapp i stället för plast just då han ansåg att man enklare kan undvika fuktskador om huset
råkar bli utkylt och måste värmas upp under "icke sommartid". Jag fegade ur och valde ändå den rekommenderade plasten...
Då jag inte snabbt kan nå huset vid t ex ett längre strömavbrott, har jag valt bort vattenburen värme till förmån för en modern och
effektiv luft-luft pump som kan ställas in på underhållsvärme 10C. Jag har dessutom installerat högklassiga oljefyllda elradiatorer som
kickar in vid 7C i det fall pumpen isar ihop... Dessutom har jag en modern murspis (dock utan värmeackumulerande sten),
som ska ge upp till 9kW vid full eldning - det tar ca 3 timmar att höja innetemperaturen från 10C till 22C när man brassar på.
Jag har valt dessa lösning då det inte anses bra att helt kyla ut moderna hus under vinterhalvåret.
Skrivet av: Mikael_L
citat:
"? På vintern är uteluften i regel så torr att det inte bör uppstå någon risk för fuktskador. Men under höst och vår, när det är mycket nederbörd, är det säkrast att ha på lite värme eller installera en avfuktare, säger Charlotte Andersson."
Men nej. På vintern är som regel utomhusluften väldigt fuktig. Övervägande delen av tiden nära 100% RF.
Men den uppvärmda inomhusluften blir däremot ganska torr.
Kolla "mean relative humidity" för valfri vintermånad:http://celsius.met.uu.se/default.aspx?pageid=21&meny=1
citat:
"? På vintern är uteluften i regel så torr att det inte bör uppstå någon risk för fuktskador. Men under höst och vår, när det är mycket nederbörd, är det säkrast att ha på lite värme eller installera en avfuktare, säger Charlotte Andersson."
Men nej. På vintern är som regel utomhusluften väldigt fuktig. Övervägande delen av tiden nära 100% RF.
Men den uppvärmda inomhusluften blir däremot ganska torr.
Kolla "mean relative humidity" för valfri vintermånad:http://celsius.met.uu.se/default.aspx?pageid=21&meny=1
Skrivet av: Peter
Mikael,den relativa luftfuktigheten går ner för att kall luft kan bära mindre fukt än varm. Den absoluta eller totala luftfuktigheten är däremot lägre och det är den som är relevant. Läs mer på SMHIs webb: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
Mikael,den relativa luftfuktigheten går ner för att kall luft kan bära mindre fukt än varm. Den absoluta eller totala luftfuktigheten är däremot lägre och det är den som är relevant. Läs mer på SMHIs webb: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
Skrivet av: Pohlman
Relativ luftfuktighet beskriver hur mycket vattenånga som finns i luften i förhållande till vad som är möjligt vid just aktuell temperatur. När temperaturen ökar kan mer vatten finnas i gasform (vattenånga) vilket gör att den relativa luftfuktigheten kan vara lägre trots att det ändå finns mer fukt i luften. Vintern är den torraste årstiden trots att den relativa luftfuktigheten ibland kan vara 100 %.
Relativ luftfuktighet beskriver hur mycket vattenånga som finns i luften i förhållande till vad som är möjligt vid just aktuell temperatur. När temperaturen ökar kan mer vatten finnas i gasform (vattenånga) vilket gör att den relativa luftfuktigheten kan vara lägre trots att det ändå finns mer fukt i luften. Vintern är den torraste årstiden trots att den relativa luftfuktigheten ibland kan vara 100 %.
Skrivet av: Anki Haraldsson
Kan någon svara på vad ett fritidshus i Tornedalen på 100 kvm kostade att bygga 1990?
Kan någon svara på vad ett fritidshus i Tornedalen på 100 kvm kostade att bygga 1990?
Skrivet av: Stig-Ulla
Glöm inte att höra med ert försäkringsbolag vad som står i villkoren gällande mista innetemp för att få ut ersättning vid eventuella frysskador.
Glöm inte att höra med ert försäkringsbolag vad som står i villkoren gällande mista innetemp för att få ut ersättning vid eventuella frysskador.
Hej, vi är i full gång att planera för vårt kommande fritidshus och val av värmekälla är en het fråga. Det vore intressant med en ny artikel kring detta eftersom just den här är till åren kommen. Vi skriver om vår resa på http://stugbygget.se
Hälsningar Andrei och Jannika
Hälsningar Andrei och Jannika
