Då får rita lite hur du tänkt!Bjuris skrev:
Antar att du vill ha en stor trycklös tank i pannrummet. Kopplad med laddomaten till pannan. Det går utmärkt. Sen trycker du vatten till en tekniktank, då måste pumpen orka trycka höjden från lägsta nivå i expansionskärlet (i pannrummet) till högsta element. Eller åtminstone höjden till tekniktanken om man räknar med att cirkpumpen till elementen trycker resten.
Rent teoretiskt:
Det är väl bara när systemet (radiatorerna) ska fyllas och avluftas som pumpen behöver orka lyfta den aktuella höjden?
När systemet är fyllt med vatten (normalläget) och om ingen luft kommer in skulle man väl i princip klara sig med en klenare pump?
Resonemanget är väl hypotetiskt när pumpen ändå måste vara stark eftersom pumpen ska jobba mot en strypning, och den strypningen behövs enbart för att pumpen ska få mottryck och därmed trycksätta radiatorerna i syfte att förhindra luftinträngning?
Har jag fattat rätt?
Hur går fyllningen till i praktiken i ett trycklöst system? (alltså ett system som saknar växlare och där det är samma vatten i både radiatorer och panna/tank)
(jag antar att man får efterfylla tanken när man har pumpat upp vattnet till radiatorerna)
Alltså först fylla tank/panna tills det skvallrar, sedan fylla och lufta radiatorerna med hjälp av pumpen, och tillsist efterfylla tank/panna tills det skvallrar igen.
Är det viktigt att hela tiden (året runt) ha cirkpumpen till radiatorerna i gång för att slippa riskera att ev. syre tränger in uppe i radiatorventilerna?
När pumpen är avstängd vill ju vattnet i radiatorerna rinna tillbaka ner till tanken, men detta förhindras eftersom radiatorerna och rörsystemet inte släpper in luft. Luft som kanske kan komma in i radiatorventilens packningar.
Har jag fattat rätt?
Det är väl bara när systemet (radiatorerna) ska fyllas och avluftas som pumpen behöver orka lyfta den aktuella höjden?
När systemet är fyllt med vatten (normalläget) och om ingen luft kommer in skulle man väl i princip klara sig med en klenare pump?
Resonemanget är väl hypotetiskt när pumpen ändå måste vara stark eftersom pumpen ska jobba mot en strypning, och den strypningen behövs enbart för att pumpen ska få mottryck och därmed trycksätta radiatorerna i syfte att förhindra luftinträngning?
Har jag fattat rätt?
Hur går fyllningen till i praktiken i ett trycklöst system? (alltså ett system som saknar växlare och där det är samma vatten i både radiatorer och panna/tank)
(jag antar att man får efterfylla tanken när man har pumpat upp vattnet till radiatorerna)
Alltså först fylla tank/panna tills det skvallrar, sedan fylla och lufta radiatorerna med hjälp av pumpen, och tillsist efterfylla tank/panna tills det skvallrar igen.
Är det viktigt att hela tiden (året runt) ha cirkpumpen till radiatorerna i gång för att slippa riskera att ev. syre tränger in uppe i radiatorventilerna?
När pumpen är avstängd vill ju vattnet i radiatorerna rinna tillbaka ner till tanken, men detta förhindras eftersom radiatorerna och rörsystemet inte släpper in luft. Luft som kanske kan komma in i radiatorventilens packningar.
Har jag fattat rätt?
Matss skrev:
Ritning kommer senare.
Hur vet man när strypventilen är rätt justerad så man inte får ett övertryck i tanken?
Går det att bottenkoppla expansionskärlet och bara ha ett blåsrör från toppen på pannan till kärlets överkant, känns ju onödigt att värma 300liter vatten i expansionskärlet?
Jag tillhör här de, som anser man i stället bör fundera på om det är bättre ta merkostnaden för en särskild värmeväxlare till radiatorslingan-golvvärmen, i de fall enkla horisontella värmeväxlare kan monteras in i ackumulatortanken (vilket kan kräva en långsida i tanken större än ca 5m rör :3 + böjar=1,8m?). Denna värmeväxlare kan man ju då själv enkelt löda ihop med raka tunnväggiga 22 mm kopparrör och 180[sup]o[/sup]-lödböjar dito (30-40 m rör totalt a ca 50-60 kr/m enl http://www.vvs-grossisten.dk/fittings/page6.html ), dvs total kostnad för värmeväxlaren ca 2 500 - 3000 kr.RoKe skrev:
Sedan monterar man dit stratifieringsrör (också mycket enkla i form av rännor med ett ändrör) under denna värmeväxlare, och får på så sätt minimal förändring av skiktningarna under de perioder man tar ut värme ur ackumulatorn. Detta ger minimal omrörning under värmeuttag från ackumulatorn. (även returvattnets överskottsvärme från värmesystemet kan om så skulle behövas spridas-skiktas tillbaka in i tanken via stratifiering i motsatt riktning).
Man får dessutom alla delsystem skilda från varandra, dvs enklare framtida drift och underhåll
Ovanstående förstår jag och jag kan kanske hålla med dig,LeoBalk skrev:
men nu ville jag ha reda på om jag har förstått hur ett trycklöst system utan växlare fungerar.
Har jag förstått hur ett trycklöst system fungerar om man läser vad jag skrivit:
Jag är nog lite frågande till denna metod. Den information jag fått fram när det gället denna typ av lösning är att det tycks vara väldigt svårt att ladda hela tanken full. Vad jag hört (inte sett) så finns det dom som har satt in en omrörare för att kunna ladda tanken nöjaktigt. Och det tolkar jag som att bra skicktning motverkar laddningen av hela tanken.LeoBalk skrev:
Roke, Du har förstått. Pumpen kan stängas av och vattnet hänger kvar, men luft läcker in (tex i elementventiler) lättare än vatten läcker ut. Visar det sig att det inte är något problem kan man gå ner till lägsta fart på pumpen.RoKe skrev:
Laddningen från vedpannan till ackumulatortanken är tänkt vara helt identisk med den i övertryckssatta system, så när som på att övertryck saknas i tanken. Detta utgör ett annat separat delssystem. Det jag beskrivit här är "delsystemet värmeväxlare för värmeuttag till radiatorer-golvvärme" från ackumulatortanken, och har således inget med laddningssystemet att göra.MP skrev:
Problemet du nämner gäller att ladda tanken via en växlare. När tanken börjar bli full blir det svårt att kyla vattnet tillräckligt innan det ska in i pannan. Man vinner väl inget på det heller.MP skrev:
En växlare till elementkretsen är däremot bra. Dock något dyrare lösning och sämre skiktning om växlaren är för liten. Ett mycket bra alternativ är en plattvärmeväxlare från en skrot. Har sett såna på skrotar flera gånger.
Intressant och jag sökte omedelbart på Blocket där det fanns plattvärmeväxlare till salu, så skroten blir nog fort tömt idag. Därför testar jag här en annan kanske galen tanke för separat värmeväxlare radiatorer-golvvärmekretsen med något man lättare kan finna på skroten! Vid ackumulatortankar > 5 m[sup]3[/sup] så är ju tillgänglig volym för att montera in värmeväxlare mycket stor inuti tanken samtidigt som kopparrör är dyra.Matss skrev:
En billig lösning skulle ju vara att inuti ackumulatortanken t ex ha 1 st (uttjänt) vattenradiator för (eventuell?) återföring värme i ett första led i returkretsen i nuti tanken och 2-5? (uttjänta) radiatorer som förvärmningslinga av radiatorvärmekretsen och sedan kanske bara ca 15 m av 22 mm kopparrör för ett slutsteg i värmeväxlaren högst upp i ackumulatortanken. Jag förutsätter alltid att alla värmeväxlare för radiator-golvvärme sitter placerade längs ena långsidan ca 1,5 x 2 m av en fyrkantig ackumulatortank H x B X L storleksordning 1,5 x 2 x 2 m.
Jag kan ingenting om hur olika radiatorer ser ut "på insidan" och hur man räknar ut en sådan jämförelse mellan radiatorer och kopparrör. Någon som kan räkna ut detta? Hur många gamla vattenradiatorer skulle krävas inuti tanken för att ersätta ca 25 m av 22 mm kopparrör?
Jag skulle föredra en plattvärmeväxlare själv. Och som hempulare då köpa en stor från en skrot. Arean inuti är större än vad man tror, så en "stor" blir inte stor i storlek så att säga. Cirkulationen mellan tank och växlare ska absolut ske med självcirkulation. Med växlare slipper man ökad strömförbrukning och ev luftproblem.
Åk till en skrot som river industrigrejer. Tex ett mejeri är fullt i stora växlare. Sälj dom du inte behöver
Åk till en skrot som river industrigrejer. Tex ett mejeri är fullt i stora växlare. Sälj dom du inte behöver
Gammal tråd, men jag postar mitt inlägg här för det passar så bra;
Jag har en gammal oljetank på 3 kubik (tror jag) som jag planerar att gräva ner i trädgården precis utanför pannrummet (i källaren). Tanken skall ställas i en "låda" som isoleras med PUR-skum. Detta främst på grund av utrymmesbrist i pannrummet...
Jag skall köra trycklöst system mellan panna och tank med ett öppet exp. kärl i källaren.
Radiatorsystemet blir en separat krets med befintlig exp. ståendes på vinden. Denna krets tänker jag koppla till tanken via en plattvärmeväxlare som jag har liggandes (fd. fjärrvärmeväxlare från en villa).
Tappvarmvatten planerar tar jag ut på samma sätt fast med en "tappvarmvattenautomat".
Min fråga är;
För att inte förstöra skiktningen i tanken och blanda runt vattnet till en jämnvarm röra, var på tanken skall jag leda tillbaka returen från plattvärmeväxlarna? (utgången är ju givetvis nära toppen där det är varmt...)
Skall jag skippa pump på primäsidan precis som Matss säger?
Jag har en gammal oljetank på 3 kubik (tror jag) som jag planerar att gräva ner i trädgården precis utanför pannrummet (i källaren). Tanken skall ställas i en "låda" som isoleras med PUR-skum. Detta främst på grund av utrymmesbrist i pannrummet...
Jag skall köra trycklöst system mellan panna och tank med ett öppet exp. kärl i källaren.
Radiatorsystemet blir en separat krets med befintlig exp. ståendes på vinden. Denna krets tänker jag koppla till tanken via en plattvärmeväxlare som jag har liggandes (fd. fjärrvärmeväxlare från en villa).
Tappvarmvatten planerar tar jag ut på samma sätt fast med en "tappvarmvattenautomat".
Min fråga är;
För att inte förstöra skiktningen i tanken och blanda runt vattnet till en jämnvarm röra, var på tanken skall jag leda tillbaka returen från plattvärmeväxlarna? (utgången är ju givetvis nära toppen där det är varmt...)
Skall jag skippa pump på primäsidan precis som Matss säger?
Returen in i tanken så långt ned i botten som möjligt i alla lägen, du ska alltid säkerställa att du utvinner all värme ur den lagrade energin så returen ska vara så kall som möjligt, då får du bästa skiktningen samt bästa nyttjandevolym på tanken
/R
/R