pelpet skrev:
Enligt formeln som presenteras här så skulle trycket mot varje sida bli 70 ton. Kan det stämma eller har jag räknat fel:

F = 1/2 * d * g * b * H^2

d = 1000 kg/m3
g = 9,82 m/s2
b = 4 m
H = 6 m

F blir då 707040 N, eller 70 tons tryck mot varje vägg. Låter mycket, men det blir ju 96 ton vatten i tanken.
Det låter rimligt! Men bli inte rädd för de höga talen. Räkna ut hur många cm2 väggen är och dela 70.000kg med det. Då får du hur mycket tryck det blir per cm2 och du kan jämföra direkt med trycktankar.

400x600cm= 240.000cm2
70.000/240.000= 0,29kg/cm2
0,29kg/cm2 är precis under gränsen för trycktank. Går det över 0,30kg/cm2 måste tanken trycktestas för att få användas.
 
Bortsett från att det då verkar lite onödigt då att ha en så stor tank - vilka dimensioner pratar man på godset i en sådan? Räcker det att gjuta fast 16 rejäla 6 meters I-balkar i bottenplattan som står rakt upp, se till att de hålls ihop med ett någon form av runtgående balkar på 3 meters höjd och högst upp. Och sen väggar av kraftig MDF klätt med dammgummi på insidan?

Hur bygger man bassängerna under 10m-trampolinen i simhallar?

0,29 km/cm2 blir ju medeltrycket. Det borde bli dubbelt upp längst nere i tanken och noll högst uppe.

Och hur mycket last klarar en bottenplatta?
 
Trycket längst ner i tanken blir 0,6 bar ungefär lika med 0,6 kg/cm2 (1 bar = 10 meter vattenpelare) Så helt rätt ungefär dubbelt så mycket som 0,29 kg/cm2

Det snabba svaret gällande bottenplatta är att den tål det du dimensionerar den för. ;-)

/M
 
S
Jag googlade runt lite, och det verkar som att man skulle behöva rostfritt stål i tjockleken 6mm. Nu förstår jag att idén är att bygga i betong men det är ändå en indikation, skulle hela tanken byggas i 6mm stål så skulle du behöva över 5 ton stål... Angående din fråga om bassänger osv. så är de av en helt annan konstuktion då de är motfyllda. Gräver du ner en tank i marken så får du inte alls samma tryckproblem eftersom marken håller ihop konstruktionen och du behöver iprincip bara en tunn film för att hålla ihop allt...
Man kan ju också undra vad försäkringsbolaget säger om 100m3 vatten mitt i kåken...
Tänk också på att värmeläckaget du pratar om inte är någon vidare bra grej på sommaren, värmeläckaget borde rimligtvis vara som störst när värmen inte behövs.
Jag tror att det kan vara en bra idé om man får tag i några billiga ved-acctankar t.ex. och kanske kan komma upp i 5-10m3, mer än så är nog orealistiskt...
 
Det verkar som att just den idén med en mega-acktank med säsongslagring av solvärme får läggas på hyllan tills vidare eftersom den inte är ekonomiskt försvarbar. Eftersom vintersolen i princip är energilös, så måste all inlagring ske under sommaren med alla problem som det medför.

Naturen sköter ju annars det här med säsongslagring av solenergi på ett bra sätt, genom att lagra energin i träd som vi sedan kan elda upp i våra hus. Säg att man har en modern villa som käkar 16000 kWh varav 12000 kWh under vintern. Då borde kostnadsbilden för ved kunna bli ca 3000 kr till 6000 kr årligen plus kostnad för panna/braskamin, skorsten och sotning. Med pellets får man lägga på 2000 kr till.

Kanske är det kostnadseffektivaste systemet en frånluftvärmepump + kökspanna + mindre acktank? Då har man möjlighet att spara in lite spis-el genom matlagning på kökspannan. Är det rimligt att uppskatta uppvärmningskostnaden till 10000 kr el till FLVP och 6000 kr ved? Och installationskostnaden för hela systemet till 120000 kr varav FLVP 40000 kr. Då blir den "lagrade solvärme"-delen av detta 80000 installation och 6000 kr årlig drift.

Vill man ha ett solvärmesystem med säsongslagring som betalar sig på 15 år får det då alltså max kosta 80000 + 6000*15 = 170 000 kr. Det kräver nog speciella förutsättningar och en del nytänkande. För att lagra 12000 kWh behöver man iallafall 200 m3 vatten, förluster oräknat.
 
Jag har kommit fram till att 6m3 tank är optimalt. Då behövs ca 50m2 solfångare vilket gör 120liter till varje m2 solfångare. 80-150 liter är vad man brukar använda för varje m2.
Bygger man en hög tank kan man åka på tryckprovning av tanken. Min tank blir 2x2,4m och 1,2m hög. För att få skiftning i vattnet behöver den inte vara mer än 1m hög.

Solfångare och ved är ett utmärkt sätt att lagra solenergi från sommar till vinter.10m3 ved innehåller 10000-15000 kvh värme vid 50-60% fuktighet. Om man torkar veden på sommaren med solfångare kan man komma ner till kanske 10% fuktighet. Energiinnehållet ökar med motsvarande grad eller i ex. med 10m3 ved kan det bli så mycket som 7000kvh solvärmelagrade energi.
 
S
FLVP är ju värdelöst, vedpanna + FTX är det isåfall som gäller skulle jag säga
 
Linnar - att torka ved med solfångare var innovativt. Får man fråga hur du rent praktiskt hade tänkt dig att torka ved med solfångare? Är det vedbod med solluftfångare eller någon annan metod.

sab_ant, vill du utveckla?
 
S
FTX ger dig ett bättre inomhus klimat eftersom den har tilluft på kontrollerat sätt.
FTX återvinner ca 80% av energin, vad förväntar du dig att FLVP skall göra? Om du eldar ved som huvudvärmekälla så är det billigare per kwh än vad en FLVP kan ådstakomma även om du stänger av elpatronerna.
Kollar du bara på driftskostnad så är förmodligen det billigaste vedpanna med solfångare och några kubik acctank, de kompletterar varandra utmärkt. (Alltså ingen ventilationsåtervinning alls, det är nog svårt att räkna hem driftsekonomiskt med vedpanna)

Jag kan bara se nyttan av FLVP i ett nybyggt hus där man inte behöver så mycket värme (bra isolering) och där man ändå tänkt använda sig av frånluftsventilation och inte har plats för någon större installation....
 
pelpet skrev:
Linnar - att torka ved med solfångare var innovativt. Får man fråga hur du rent praktiskt hade tänkt dig att torka ved med solfångare? Är det vedbod med solluftfångare eller någon annan metod.
En tät vedbod med luftsolfångare på vägg eller tak eller båda delar. Luften från solfångaren blåses in i vedboden i ena ändan och tas ut i andra ändan. Luften måste därefter passera en enkel kylare för att sedan gå tillbaka till solfångaren så det blir en ändlös kretst av det. Kylaren kyler ner luften så att fukten från veden kondenseras och rinner bort.
Kylaren kan byggas av en vanlig bilkylare och med hjälp av en bump cirkulera vatten från exvis en nedgrävd tank eller, ännu bättre, vatten från en bäck eller sjö.

Tänk bara på att vedboden och solfångarsystemet måste vara helt lufttät så att fukt inte kan dras in i veden igen. Ett sådant system skulle enkelt kunna lagra värme från sommaren till vintern som motsvarar flera kubikmeter 100 gradigt vatten.

Om vedboden innehåller 9m3 ved (= 15.000kwh) som annars håller en fuktighet på 60% skulle med en sänkning till 20% fuktighet öka på energiinnehållet med mellan 5.000 till 7.000kwh. Det motsvarar en vattentank med 90graders värme på 80 till 110 m3 vatten.

Kolla dock upp mina siffror nogrant, jag räknar ur minnet nu och kan ha missat något.
 
Bekanta har ett hus från sextiotalet där de hade en sådan betongtank i källaren, så det funkar och är inget oprovat,
Den har numer fått en dörröppning uppbilad och konverterats till badrum.
Huruvida den var klädd invändigt har jag inte hört något om, men om det kan jag återkomma ifall minnet tillåter...
 
sad_ant skrev:
FTX ger dig ett bättre inomhus klimat eftersom den har tilluft på kontrollerat sätt.
FTX återvinner ca 80% av energin, vad förväntar du dig att FLVP skall göra?
FXT återvinner värme, FLVP tillverkar värme.

Har en FLVP ett COP på 2 så blir väl det 200% tillbaka på tillförd effekt?
 
Om man ska ha en stor tank kan man förstärka den invändigt med genomgående stag har gjort så några gånger när jag gjort om gamla oljetankar till acktank men tank i betong verkar som en riktigt rolig (tokig) ide så lycka till.
 
S
blackadder skrev:
sad_ant skrev:
FTX ger dig ett bättre inomhus klimat eftersom den har tilluft på kontrollerat sätt.
FTX återvinner ca 80% av energin, vad förväntar du dig att FLVP skall göra?
FXT återvinner värme, FLVP tillverkar värme.

Har en FLVP ett COP på 2 så blir väl det 200% tillbaka på tillförd effekt?
På vilket sett menar du att en FLVP tillverkar energi? Jag tror du missat något vitalt i fysiklektionerna. En FLVP återvinner mer energi än FTX ifrån frånluften, men den drar också energi (normalt ca 650w?).
Om en FTX ventilation återvinner 80% av ventilation så finns det kvar 20% i frånluften, vad kan det då vara, säg att du förlorar 3 000kWh genom ventilationen utan värmeväxlaren, då återvinner du 80% = 2400kwh, kvar är alltså 600kWh för FLVP att återvinna.... 700kr/året och det tror jag ändå är högt räknat...
 
Allt beror väl på, som vanligt. Enligt energirådgivningen så kan en FLVP spara in ca 6000 - 8 000 kWh/år för en frånluftsvärmepump som både värmer huset och tappvarmvattnet. Med ett COP-tal på 2 så borde det innebära att man betalar halva elpriset, alltså ca 0,60 kr/kWh för att värma tappvattnet på sommaren. För att det ska funka på vintern så behöver man en till värmekälla. Bränner man på bra med en vedpanna så borde man kunna fixa både värme och varmvatten med den för omkring 0,20-0,40 kr/kWh och låta FLVP:n vila. Är man inte hemma eller inte har lust att elda så får elen ta över. 1,20 kr/kWh minus det som FLVP:n kan återvinna.

Hurvida FTX ger bättre komfort är väl också en fråga om tycke och smak? Vissa tycker väl att det är skönt att få in varm, filtrerad luft medans andra upplever att det blir dragigt från ventilationsdonen och att luften känns torr och smutsig eftersom den gått i smutsiga kanaler.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.